Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för förnybar elproduktion. Vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder.

Om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader krävs omfattande investeringar i förnybar energi. Sverige har möjlighet att ta en ledande roll inom EU:s energiunion och bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare. El kan bli vår nästa stora exportframgång och ge betydande samhällsekonomiska fördelar för Sverige. På EU-nivå finns enorma besparingar i att bygga ihop elnäten mellan länderna och låta den förnybara elen produceras där förutsättningarna är bäst.

Vindkraft och annan ny förnybar elproduktion har blivit ett ”tredje ben” i Sveriges elförsörjning, bredvid vattenkraft och kärnkraft. Svensk Vindenergis prognos visar att vindkraftsproduktionen kommer att öka till cirka 20 TWh år 2020. Det skulle motsvara cirka 14 procent av elanvändningen. I Danmark producerade vindkraften 2016 45 procent av elanvändningen, alltså en betydligt högre andel än Sverige.

Sverige förväntas fram till år 2020 ha lägre andel vindkraft än EU-genomsnittet, trots att vi har bättre förutsättningar än de flesta länder genom vattenkraften och de goda förbindelserna till grannländerna att balansera variationerna i vindkraftsproduktionen.

I Sverige har vi en stor mängd vattenkraft, som är en utmärkt reglerkraft. Den används idag för att balansera kärnkraften (och de andra kraftslagen) mot efterfrågan, men kan lika gärna användas för att balansera sol- och vindel mot efterfrågan. Såväl KTH som IEA (International Energy Agency) har konstaterat att minst 45 procent varierande eller väderberoende kraftproduktion är möjlig i alla elsystem de studerat, till låga kostnader. Systemen i studien saknade tillgång till vattenkraft. Det borde med andra ord inte vara något som helst problem med att få hälften av Sveriges elproduktion från sol och vind!

Enigt Energiöverenskommelsen 2016 den förnybara elproduktionen byggas ut med 18 TWh mellan år 2020 och 2030. Mellan år 2030 och 2040 kan utbyggnaden fortsätta så att vindkraft, annan förnybar elproduktion och effektivisering kan ersätta produktionen från de återstående kärnkraftsreaktorerna.

Vår stora tillgång till vattenkraft och de goda förbindelserna till grannländerna gör att Sverige har särskilt goda förutsättningar för vindkraft. När det blåser mycket kan man spara vatten i magasinen som kan användas för att producera el när det blåser för lite. Likaså går det att exportera eller importera elen från våra grannländer vid motsvarande situationer. Dessutom finns en hittills stor outnyttjad potential att låta förbrukningen anpassa sig efter produktionen istället för tvärtom som hittills varit fallet. KTH: På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige