2017-12-12

Komm. från oss

Remissvaren ger tydligt stöd för att upphäva vetot

Statliga verk, länsstyrelser, företag och näringslivets organisationer ger ett tydligt stöd för expertmyndigheternas förslag – att vetot upphävs. Två tredjedelar av remissinstanserna är positiva eller neutrala till förslaget. Endast en fjärdedel av remissinstanserna vill behålla vetot.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten har föreslagit att bestämmelsen om kommunal tillstyrkan av vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken, det kommunala vetot, upphävs. Myndigheterna konstaterar att vetot kan tas bort utan att äventyra kvaliteten i miljöprövningen eller kommunens inflytande över lokaliseringen.

Kommunen kan styra lokaliseringen av vindkraft via översiktsplaneringen, även om vetot tas bort. Kommunen har dessutom fortsatt en given roll som samtalspartner i den lagstadgade samrådsprocessen och en stark ställning som remissinstans i tillståndsprövningen.

Svensk Vindenergi stöder förslaget. Användandet av kommunalt veto är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning.

 

Så tycker remissinstanserna – vår sammanställning

Förslaget har varit ute på remiss under tre månader. Vi har sammanställt remissvaren och funnit att två tredjedelar av remissinstanserna är positiva eller neutrala till att vetot upphävs enligt myndigheternas förslag. Endast en fjärdedel av remissinstanserna vill behålla vetot.

Statliga verk, länsstyrelser, företag och näringslivets organisationer ger ett tydligt stöd för myndigheternas förslag. De län vars länsstyrelser vill att vetot upphävs har tillsammans nära hälften av den installerade effekten.  De kommuner som vill behålla vetot har tillsammans en fjärdedel av den installerade effekten.

  • Positiva eller neutrala till förslaget: 89 (av 131)
    • 34 Företag/Näringslivsorganisationer
    • 21 Kommuner/Regioner/Landsting
    • 20 Länsstyrelser/Myndigheter/Verk
    • 7 Universitet/Högskolor
    • 5 Miljö- /intresseorganisationer
    • 2 Domstolar
  • Behåll vetot: 26 (av 131)
    • 24 Kommuner/Regioner/Landsting
    • 1 Miljö- /intresseorganisation
    • 1 Näringslivsorganisation

För att utbyggnaden av förnybar elproduktion ska bli möjlig behöver delar av dagens regelverk reformeras. I artikel 16 i EU:s förslag till reviderat förnybarhetsdirektiv tydliggörs att processerna för etablering av ny elproduktion, nya elnät och repowering behöver förenklas och tidsbegränsningar för handläggning av tillståndsärenden behöver införas.

I Sverige kan hundratals miljarder kronor komma att investeras i energiomställningen förutsatt att regelverket reformeras. En viktig åtgärd i den riktningen är att upphäva det kommunala vetot.

En bred politisk majoritet står bakom Energiöverenskommelsen med målet att Sverige ska ha ett 100 procent förnybart elsystem år 2040 samt det Klimatpolitiska ramverket med målet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Vi utgår från att samma breda majoritet står bakom att prövning av vindkraft, och andra tillståndspliktiga verksamheter, ska följa gängse rättssäkerhetsprinciper.

 

Charlotte Unger Larson, Vd Svensk Vindenergi

 

 

Kompletterande information

Dagens tillståndsprövning

I dagens prövning är det svårt att väga vindkraftens nytta, som är global eller nationell, mot intrånget, som är lokalt. Om nyttan inte vägs in trängs vindkraften ofta bort från goda vindlägen av kommunalt veto, försvarsmaktens stoppområden, andra riksintressen etc.

Vindkraft i sämre vindläge motverkar en hållbar utveckling då fler vindkraftverk behöver byggas för att uppnå samma produktion. Om det genomsnittliga vindläget försämras med 0,5 meter per sekund så minskar totalproduktionen med 20 procent. Då behövs 25 procent fler vindkraftverk för att nå samma produktion, vilket betyder att påverkan på djur, natur, människor – och kostnaden – ökar med cirka 25 procent.

 

Brett stöd för expertmyndigheternas förslag

Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag, att det kommunala vetot ska upphävas, har fått stöd från många håll.

  • Elva advokater från ledande advokatbyråer betonar att kommunen kommer att ha fortsatt stort inflytande över lokaliseringen när vetot tas bort – Aktuell Hållbarhet 2017-09-29.
  • ABB, NCC, LRF och Energiföretagen anser att det kommunala vetot mot vindkraft är en bromskloss som fördyrar, försvårar och försenar uppfyllelsen av klimatmålet – DI 2017-12-01.
  • Skogsbolagen Bergvik Skog, SCA och Persson Invest för fram att vindkraftsvetot försenar och nödvändiga satsningar på ett robust och hållbart elsystem – DI 2017-11-10

 

Användande av det kommunala vindkraftsvetot

Regeln om kommunal tillstyrkan av vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken kom till för att förenkla processen och förkorta handläggningstiden men effekten blev motsatt.

Genom vetot har kommunen oinskränkt rätt att bestämma om en vindkraftsetablering och det förekommer att kommuner ställer krav på ersättning för att fatta beslut om tillstyrkan. Problemen kring vetot är kända sedan länge;

  • I rapporten Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län analyseras tillståndsansökningar i Västra Götaland mellan åren 2009 och 2014. Nära hälften av ärendena fick veto, eller förväntades få veto, med påföljd att ansökan drogs tillbaka.
  • Enligt Dagens Samhälle stoppade vetot 350 vindkraftverk mellan 2014 och våren 2017, mer än dubbelt så många som byggdes under hela år 2016.
  • I vägledning om kommunal tillstyrkan från 2014 anger Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SKL (Sveriges kommuner och landsting) att kommunens beslut bör motiveras och komma tidigt. Kommunens översiktsplan pekas ut som ett viktigt instrument.