Frågor om vindkraft och svar från oss

Ladda ner pdf:  Frågor och svar – om vindkraft, förnybart och klimat

Klicka på en fråga för att se svaret

 

Vad innebär Energiöverenskommelsen 2016?

Energiöverenskommelsen 2016 är en överenskommelse mellan fem av riksdagens åtta partier (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna).

Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040 i förhållande till elanvändningen. Det förnybara ska byggas ut för successivt ersätta kärnkraften, och för att möjliggöra för Sverige att även långsiktigt vara nettoexportör av el.

Kärnkraftens effektskatt minskar medan utbyggnaden av förnybar elproduktion begränsas till 18 terawattimmar under perioden 2020 till 2030. Elcertifikatsystemet, det stödsystem som infördes 2003 för att öka produktionen av förnybar el, förlängs. Överenskommelsen innehåller också att vattenkraftens fastighetsskatt anpassas till övriga kraftslag.

 

Till toppen

 

Vad kom Energikommissionen fram till?

I mars 2015 tillsatte regeringen att tillsätta en kommission, i form av en parlamentarisk kommitté, för översyn av energipolitiken. Energikommissionens uppdrag var enligt direktivet (dir. 2015:25, Översyn av energipolitiken) att ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken, med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år 2025–2030. Energikommissionens betänkande kom i januari 2017. Energikommissionen föreslog att

  • Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  • Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).
  • Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige.
  • Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta gemensamma lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden.
  • Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter nå negativa utsläpp.

 

Till toppen

 

Vad kom Miljömålsberedningen fram till?

Den 1 juli 2010 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning vars uppgift är att lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås.

Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn med långsiktiga beslut på de svåraste områdena inom miljöpolitiken. Uppdraget var bland annat att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik (dir. 2014:165). Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige redovisades i mars 2016.

Historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring, vilket medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, utsläpp som behöver övergå till negativa nivåer under andra hälften av det här århundradet.

Miljömålsberedningen föreslog:

  • Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen om netto-noll-utsläpp till 2050.
  • Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung där rimliga alternativ saknas räknas som en åtgärd (CCS).
  • För att nå netto-noll-utsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler.
  • Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS)

 

Till toppen

 

Vad innebär Parisavtalet?

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. FN:s mellanstatliga panel om klimatförändring (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) konstaterar i sin femte utvärderingsrapport att klimatförändringen fortsätter. Det varmaste årtiondet och de varmaste åren som har uppmätts har inträffat efter 2000. Havet värms upp alltmer och havsnivån stiger. Natur och samhällen påverkas redan i dag över hela världen.

Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och förutspår kommer det att leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Motståndskraftiga ekosystem är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar vår mat, vårt rena vatten och det syre vi andas. Det går att bromsa klimatförändringarna och det krävs ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden.

Den 4 november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris ikraft. Avtalet förhandlades fram under perioden 2011 – 2015 och beslutades vid COP21 i Paris i december 2015. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.

Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Liksom Kyotoprotokollet är Parisavtalet kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, som är ett internationellt avtal under FN. Av 197 länder som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet. I april 2017 hade 141 av dessa ratificerat avtalet.

Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Avtalet innebär också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. En global översyn av de samlade åtagandena kommer också att ske vart femte år med start 2023. Proposition om godkännande av Parisavtalet, prop 2016/17:16

 

Till toppen

 

Vad innehåller förslaget om EU-direktiv för förnybar energi 2020 – 2030?

Europeiska rådet beslutade i oktober 2014 om en ram för EU:s klimat- och energipolitik för perioden från 2020 till och med 2030. Bland annat beslutades om ett bindande mål på EU nivå om minst 27 procent för andelen förnybar energi som används i EU under 2030. Europeiska rådet har sedan dess vid flera tillfället uppmanat Europeiska kommissionen att se över och utveckla lagstiftning för att understödja att målet till 2030 nås.

Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att presentera lagstiftningsförslag för förnybar energi. Mot denna bakgrund, och som en del i genomförandet av EU:s energiunion, har EU-kommissionen föreslagit en revidering av förnybarhetsdirektivet (2009/28/EU).

Förslaget presenterades den 30 november 2016 och innehåller förslag till EU-mål om att andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent 2030. Vidare föreslås ett antal åtgärder som syftar till att främja en utveckling i enlighet med denna målsättning. Stort fokus läggs på transport- och värmesektorerna men i direktivet återfinns även förslag avseende exempelvis stödsystem för elproduktion. Direktivet är en utgångspunkt för fortsatta diskussioner om hur EU ska kunna ta en ledande roll inom förnybar energi i den nödvändiga globala omställningen av energisektorn. EU:s Förnybarhetsdirektiv 2020-2030, faktapromemoria 2016/17:FPM45

 

Till toppen

 

Vad är EU:s mål för förnybar energi?

Det nu gällande EU-målet är att 20 procent av all energi som konsumeras av medlemsstaterna ska vara förnybar år 2020. För att detta ska uppnås beräknas att minst 34 procent av elenergin måste komma från förnybara källor, och att minst 40 procent av detta måste komma från vindkraft.

EU-kommissionen har föreslagit en revidering av förnybarhetsdirektivet (2009/28/EU) som innebär att EU:s mål är att andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent år 2030. Förslaget är en utgångspunkt för fortsatta diskussioner om hur EU ska kunna ta en ledande roll inom förnybar energi i den nödvändiga globala omställningen av energisektorn. EU:s Förnybarhetsdirektiv 2020-2030, faktapromemoria 2016/17:FPM45

 

Till toppen

 

Vad är EU 20-20-20?

Klimatfrågorna har funnits med i EU-arbetet länge. Nuvarande klimatmål för EU tar sikte på år 2020 och brukar förkortas 20-20-20. Det handlar om fyra mål som EU ska nå senast 2020. EU ska

  • minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer
  • sänka energiförbrukningen med 20 procent
  • höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion
  • höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind, sol, vattenkraft och biobränsle.

 

Till toppen

 

Har Sverige en handlingsplan för förnybar energi?

EU har ålagt Sverige att minst 49 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnybara källor. Regeringen höjde detta till 50 procent. Regeringen formulerade ”Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi” enligt Direktiv 2009/28/EG. Regeringen: Utvecklingen av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG.

Den förnybara energin fortsätter att öka i Sverige och uppgick till 54 procent år 2015, beräknat enligt förnybarhetsdirektivets metod. Under de senaste tio åren har andelen förnybart ökat med 14 procentenheter. Framför allt är det vindkraftens utbyggnad och användningen av biobränsle inom transportsektorn som bidragit till att öka andelen förnybart de senaste åren. Uppföljning av de energipolitiska målen

 

Till toppen

 

Vad är planeringsram och utbyggnadsmål?

Det är viktigt att skilja på planeringsram och utbyggnadsmål. Idag finns en planeringsram för vindkraft år 2020 omfattande 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat i havet (i vattenområden).

Planeringsramen är inte ett utbyggnadsmål. Det är naturligt att planeringsramen, som syftar till att synliggöra vindkraften i bland annat den fysiska planeringen, ger uttryck för en högre ambitionsnivå än ett utbyggnadsmål. Något specifikt utbyggnadsmål för vindkraft finns inte utan det är systemet med elcertifikat som helt och hållet styr mängd och energislag. De kraftslag som främst konkurrerar med varandra är biokraftvärme och vindkraft.

Enligt Energiöverenskommelsen 2016 (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna slöt överenskommelsen i juni 2016) ska elcertifikatsystemet förlängas så att den förnybara elproduktionen kan byggas ut med 18 TWh under perioden 2020 till 2030.

 

Till toppen

 

Vad är TWh, GWh, MWh, kWh?

1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh

Sveriges sammanlagda elproduktion = cirka 160 TWh/år.

Sveriges sammanlagda elkonsumtion = cirka 140 TWh/år.

Vindkraften producerade 15,4 TWh el under 2016.

I slutet av 2016 fanns 3 378 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 6 495 MW.

Ett modernt 3 MW-verk på land producerar i ett normalt vindläge 9 000 000 kWh vilket räcker till hushållsel för cirka 1 800 hushåll à 5 000 kWh/år.

 

Till toppen

 

Vad är elcertifikatsystemet?

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion. Stödet går inte över statsfinanserna utan finansieras av elkonsumenterna. Sedan 2003 har systemet förlängts och dess målsättning höjts i omgångar.

Den nuvarande målsättningen är 30 TWh förnybar elproduktion mellan 2002 och 2020. Sedan 2012 har vi ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge som innebär att båda länder tillsammans ska finansiera 28,4 TWh mellan 2012 och 2020.

Poängen med systemet är att låta marknaden styra hur mycket förnybart som byggs i respektive land. Det innebär detta att den svenska målsättningen om 30 TWh är ett finansieringsmål snarare än utbyggnadsmål. Hittills (maj 2017) har merparten av utbyggnaden inom det gemensamma systemet hamnat i Sverige.

I teorin ska certifikaten utgöra skillnaden mellan elpriset och produktionskostnaden. Det innebär att elcertifikatpriset har minskat i takt med sjunkande produktionskostnad. Dessutom har ett överutbud av elcertifikat, främst beroende på otillräckliga justeringar av felprognosticerad elanvändning, pressat elcertifikatpriset under flera års tid vilket sammantaget inneburit lönsamhetsproblem för många investerare.

För att elcertifikatsystemet ska fungera måste det uppfylla de politiskt beslutade målen, vara kostnadseffektivt för elkonsumenterna och ge rimlig lönsamhet för producenter och investerare. Så här långt har systemet levererat utbyggnad enligt politisk målsättning. Utbyggnaden har skett till en låg kostnad för elkonsumenten men detta har samtidigt skett på bekostnad av lönsamheten hos investerarna.

Sedan elcertifikatsystemets införande 2003 till slutet av år 2016 har elcertifikaten fördelats enligt följande; biokraft 49,13 procent, vindkraft 35,2 procent, Vattenkraft 12,7 procent, torv 2,93 procent, solkraft 0,04 procent.

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad. Det innebär att handel med elcertifikat kan ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikatmarknaden är att öka elproduktionen med 28,4 TWh mellan åren 2012 och 2020. Sverige ska finansiera 15,2 TWh och Norge ska finansiera 13,2 TWh, men det är upp till marknaden att bestämma var och när den nya produktionen ska ske.

 

Till toppen

 

Vad kostar elcertifikaten – och vem betalar?

Alla elförbrukare i Sverige utom så kallad elintensiv industri betalar en elcertifikatavgift via sin elräkning. Avgiften bakas oftast in i elpriset vilket gör det svårt att se hur stor den är men för År 2016 var den genomsnittliga kostnaden 3,6 öre per kilowattimme.

Den totala volymen el som kostnaden för elcertifikatsystemet slås ut på är cirka 90 TWh (total konsumtion = cirka 140 TWh minus elnätsförluster 10 TWh minus elintensiv industri 40 TWh = cirka 90 TWh). Siffran varierar något från år till år.

Kvotplikten i elcertifikatsystemet varierar också från år till år. Den så kallade kvotkurvan är satt så att målet om 30 TWh ny förnybar el ska uppnås till år 2020. För 2017 är kvoten satt till 24,7 procent.

Elcertifikaten handlas hos Svensk Kraftmäkling (SKM). Priset på elcertifikat har fallit kraftigt. Mellan år 2007 och 2015 var snittpriset 23,7 öre per kWh. Under år 2016 var spotpriset på elcertifikat i genomsnitt 13,7 öre per kWh.

 

Till toppen

 

Varför har Sverige ett elcertifikatsystem och inte auktionssystem?

Länder med inhemska turbintillverkare hade feed-in-system tidigare. Stödet var generöst och gjorde det möjligt att bygga upp en hemmamarknad.

Sverige, och andra länder utan egna turbinleverantörer, satsade tidigt på någon typ av marknadsbaserat stödsystem. Det svenska elcertifikatsystemet startade år 2003, på Göran Perssons tid. Systemet har givit önskad utbyggnad till väldigt låg kostnad för elkonsumenterna.

Med tiden har fler länder gått över till auktions/upphandlingssystem. Sådana system stämmer bättre med EU:s stödregler och anses leda till lägre kostnader för elkonsumenterna.

 

Till toppen

 

Vad innehöll Kontrollstation 2015?

Riksdagen beslöt 21 oktober 2015 i enlighet med regeringens förslag att Sverige, inom ramen för elcertifikatssystemet, ska finansiera 30 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002.

Det nya nationella finansieringsmålet ersätter det av riksdagen tidigare fastställda målet för produktion av förnybar el som innebär en ökning med 25 terawattimmar till 2020 jämfört med 2002. Målet för den gemensamma marknaden med Norge höjs från 26,4 terawattimmar till 28,4 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020. Regeringen anger följande skäl till förslaget:

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Arbetet för att nå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen och generationsmålet behöver stärkas. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att den därför bör byggas ut ytterligare. Regeringen angav vidare att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå uppställda mål för produktionen av förnybar el och att en ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 bör genomföras inom ramen för det systemet. Ambitionshöjningen bidrar till att öka utbyggnaden av den förnybara energin och till att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.

 

Till toppen

 

Vad innehöll Kontrollstation 2017?

Propositionen Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatsystemet 2017 innehåller förutom förslaget om nytt mål till 2030, ett flertal förslag och bedömningar;

  • Förslag till ändringar i lagen (2011:1200) om elcertifikat som innebär att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och att systemet utökas med 18 terawattimmar till 2030. Förslaget innebär en linjär upptrappning av de 18 terawattimmarna. Den linjära upptrappningen föreslås börja år 2022 och blir 2 terawattimmar per år fram till och med 2030.
  • Ändringarna innebär att kvoterna för beräkning av kvotplikten, som i dag finns i lagen, flyttas till förordningen (2011:1480) om elcertifikat och att värden för de terawattimmar som ska användas för beräkning av kvoterna anges i lagen.
  • Bestämmelser som anger vilka ändringar av kvoterna, så kallade tekniska justeringar, som får göras och hur sådana justeringar ska göras.
  • Förändringar i kvotplikten för vissa leveranser av el bland annat till laddstationer för fordon.
  • Det är nödvändigt att en överenskommelse träffas mellan Sverige och Norge för att det nya målet till 2030 ska kunna genomföras.
  • Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

 

Till toppen

 

Vad är kvotplikt och vilka kvotnivåer gäller i elcertifikatsystemet?

Den som är kvotpliktig enligt lagen om elcertifikat måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Kvotpliktiga är elleverantörer, elanvändare som använder som de själva producerat, elanvändare som importerar eller köper el på den nordiska elbörsen samt elintensiva industrier som har registrerats av Energimyndigheten.

Hur stor andel elcertifikat de kvotpliktiga måste köpa varje år bestäms genom en kvot i lagen om elcertifikat. Kvotnivåerna är fastställda till och med år 2035. Nedan redovisas kvoterna för åren 2003 till 2035.

År Kvot i procent
2003 7,4
2004 8,1
2005 10,4
2006 12,6
2007 15,1
2008 16,3
2009 17,0
2010 17,9
2011 17,9
2012 17,9
2013 13,5
2014 14,2
2015 14,3
2016 23,1
2017 24,7
2018 27,0
2019 29,1
2020 28,8
2021 27,2
2022 25,7
2023 24,4
2024 22,7
2025 20,6
2026 18,3
2027 16,2
2028 14,6
2029 13,0
2030 11,4
2031 9,4
2032 7,6
2033 5,2
2034 2,8
2035 1,3

 

 

Till toppen

 

Vad är överskott av elcertifikat – och vad ör överutbyggnad?

Överutbyggnad innebär att anläggningar som producerar förnybar el kommer in i elcertifikatsystemet tidigare än vad den teoretiska kvotkurvan indikerar. Ihållande överutbyggnad leder till att elcertifikatsystemets mål nås tidigare eller överträffas.

Överskott av elcertifikat råder när utbudet på elcertifikatmarknaden överstiger efterfrågan (kvotplikt). Kvotplikten är en andel av den prognosticerade elanvändningen. Om prognosen slår fel och den verkliga elanvändningen blir lägre än den förväntade så blir efterfrågan lägre än vad som var tänkt.

Det finns ett nuvarande överskott som har vuxit i systemet sen 2012, till största delen drivet av felprognostiseringar i elanvändning av energimyndigheten vilket har lett till att efterfrågan varit lägre än planerat och förväntat.

I dagsläget har vi en kritisk situation med ett fortsatt stort överskott i väntan på att justeringarna ska få effekt. Uppskattningar av förluster inom vindkraftsbranschen sträcker sig mellan 5 – 8 miljarder kronor under perioden 2010 – 2015. Vid justering är inte bara justeringsvolymer viktigt, utan även när de infaller i tid. Då väldigt lite spekulation sker på elcertifikatmarknaden är det viktigt att betona att effekten av justeringar kommer till stånd först när justeringarna faktiskt börjar gälla. Detta är relevant både för hanteringen av överskottet och för design av justeringsprocessen.

 

Till toppen

 

Varför har vi ett överskott av elcertifikat?

I dagsläget har vi en kritisk situation med ett fortsatt stort överskott i väntan på att justeringarna ska få effekt. Justeringsvolymer viktigt, utan även när de infaller i tid. Då väldigt lite spekulation görs på elcertifikatmarknaden är det viktigt att betona att effekten av justeringar först kommer till stånd när justeringarna de facto börjar gälla.

En snabbare reduktion av överskottet måste därför komma till stånd genom att se över tidsaspekten för justeringarna tillhörande Kontrollstation 2015. Tidsaspekten innebär justeringarnas spridning över tid, inte deras totala volym.

 

Till toppen

 

Varför ska vindkraften byggas ut?

Den pågående klimatförändringen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska snabbt för att undvika mycket allvarliga konsekvenser. Detta betyder att elproducenter över hela världen måste sluta producera el med fossila bränslen och i stället producera el från förnybara källor. Vindkraften spelar en central roll i den omställningen.

Vindkraften har byggts ut snabbt de senaste åren och det finns starka skäl att fortsätta tillvarata vindkraftens möjligheter. Vindkraft behövs i arbetet att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar energiförsörjningen och bidrar till sänkta elpriser.

Vindkraften är en av de billigaste elproduktionsteknikerna och den är den förnybara energikälla som på kort och medellång sikt har störst potential att kraftfullt kunna bidra till omställningen till ett mer förnybart samhälle, både internationellt och i Sverige.

I Sverige är potentialen för en fortsatt vindkraftsutbyggnad mycket stor tack vare tillgången till stora landområden med goda vindförhållanden. Sverige har till exempel 26 procent större landyta än Tyskland, bara en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen.

Det faktum att en stor del av elproduktionen redan kommer från vattenkraft gör också Sverige särskilt lämpligt för en storskalig vindkraftsutbyggnad, då vattenkraften kompletterar vindkraften som reglerkraft.

För att bromsa klimatförändringarna kommer det att krävas åtgärder i alla delar av samhället. Bensin- och dieselbilar kommer att behöva bytas ut mot renare elfordon. Uppvärmning kommer i allt större utsträckning ske med effektiva värmepumpar. I båda fallen kan vindkraften stå för försörjningen av förnybar och utsläppsfri el.

Sverige har i dag ett elöverskott och med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige att kunna exportera grön el till övriga Europa och bidra till minskade utsläpp från kol- och gaseldade kraftverk.

 

Till toppen

 

Kommer vindkraften att kunna ersätta kärnkraften?

I Sverige produceras normalt mellan 140 och 150 TWh el per år (TWh, = terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Elanvändningen är vanligen mellan 135 och 145 TWh per år.

Vindkraft och annan ny förnybar elproduktion har blivit ett ”tredje ben” i vår elförsörjning, bredvid vattenkraft och kärnkraft. Svensk Vindenergis prognos visar att vindkraftsproduktionen kommer att öka till cirka 20 TWh år 2020. Det skulle motsvara cirka 14 procent av elanvändningen. I Danmark producerade vindkraften 2016 45 procent av elanvändningen, alltså en betydligt högre andel än Sverige.

Sverige förväntas fram till år 2020 ha lägre andel vindkraft än EU-genomsnittet, trots att vi har bättre förutsättningar än de flesta länder genom vattenkraften och de goda förbindelserna till grannländerna att balansera variationerna i vindkraftsproduktionen.

Den befintliga kärnkraften går mot slutet av sin livslängd. Under år 2017 förväntas kärnkraften producera cirka 63 TWh el. Fyra reaktorer kommer att stängas (två i Ringhals och två i Oskarshamn) efter år 2020. Då förväntas kärnkraftsproduktionen gå ner till cirka 45 TWh per år. I början av 2040-talet kommer alla reaktorer att ha tjänat ut.

Om vi vill ersätta den återstående kärnkraften med något annat än ny kärnkraft är det möjligt genom en kombination av vindkraft, annan förnybar elproduktion och effektivisering som minskar vår elanvändning.

Enigt Energiöverenskommelsen 2016 den förnybara elproduktionen byggas ut med 18 TWh mellan år 2020 och 2030. Mellan år 2030 och 2040 kan utbyggnaden fortsätta så att vindkraft, annan förnybar elproduktion och effektivisering kan ersätta de återstående cirka 45 TWh.

 

Till toppen

 

Varifrån får vi elen när det inte blåser?

Vår stora tillgång till vattenkraft och de goda förbindelserna till grannländerna gör att Sverige har särskilt goda förutsättningar för vindkraft.

När det blåser mycket kan man spara vatten i magasinen som kan användas för att producera el när det blåser för lite. Likaså går det att exportera eller importera elen från våra grannländer vid motsvarande situationer. Dessutom finns en hittills stor outnyttjad potential att låta förbrukningen anpassa sig efter produktionen istället för tvärtom som hittills varit fallet. KTH: På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige

 

Till toppen

 

Vilken verkningsgrad har ett vindkraftverk?

Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el, i varierande grad, mellan 80 och 90 procent av årets timmar. Det börjar producera el vid vindar mellan 3 – 4 meter per sekund och når sin maximala effekt vid 12 – 14 meter per sekund. Det fortsätter producera maximalt till dess att vindstyrkan ökar till cirka 30 meter per sekund. Då stängs verken av säkerhetsskäl.

Verkningsgraden för ett vindkraftverk i ett gott vindläge ligger i intervallet 35 – 40 procent, då produceras cirka 3 000 000 kWh/MW installerad effekt. Normal storlek för de turbiner som byggs nu är cirka 3 MW varför ett vindkraftverk producerar omkring 9 000 MWh/år.

 

Till toppen

 

Vad är ”effektfrågan”?

Effektfrågan gäller att det måste finnas tillräckligt med elproduktionskapacitet för att klara av situationer med hög förbrukning, så att inte elkunder kopplas bort ofrivilligt. För Sverige finns tre fysiska lösningar på detta: 1) Det finns tillräckligt med produktion för att klara maximal konsumtion, 2) Konsumtionen blir mer flexibel, 3) Det finns tillräckligt med överföringskapacitet till andra länder från vilka det finns en fysisk möjlighet att importera.

Det finns även andra, icke-fysiska lösningar, till exempel flexibel konsumtion, ladda inte elbilar vid hög annan förbrukning, mer överföringskapacitet, mer vattenkraftseffekt. Dessutom så gynnas effekt även på dagens elmarknad i och med att elpriserna ju blir mycket högre när det är ”ont om effekt”.

Det är idag oklart om effektfrågan blir en utmaning som kräver nya lösningar. Dock kommer elcertifikatsystemets förlängning ge 18 TWh mer energi som, oavsett energislag, bidrar med effekt. Samtidigt byggs överföringssystemet ut, t ex den nyligen beslutade Hansa-förbindelsen till Tyskland.

En fråga, som kan få stor inverkan, är om man kan lita på sina grannar. Om varje land i Europa alltid ska klara sin egen försörjning utan att vara beroende av import, så kommer det innebära en kraftig överutbyggnad av kapacitet, eftersom det inte uppstår maximalt behov i alla länder samtidigt.

 

Till toppen

 

Hur mycket effekt behövs och när uppstår effektbrist?

När den befintliga kärnkraften ska ersättas med variabel kraft från sol och vind behövs investeringar i nät, reglerbar kraft och åtgärder som möjliggör bättre laststyrning eller lagringskapacitet. Här finns gott om lösningar.

I Sverige har vi en stor mängd vattenkraft, som är en utmärkt reglerkraft. Den används idag för att balansera kärnkraften (och de andra kraftslagen) mot efterfrågan, men kan lika gärna användas för att balansera sol- och vindel mot efterfrågan. Ibland hävdas det att vi måste bygga ut vattenkraften för att klara av mer väderberoende kraft i systemet, men det finns inga belägg för detta.

Såväl KTH som IEA (International Energy Agency) har konstaterat att minst 45 procent varierande eller väderberoende kraftproduktion är möjlig i alla elsystem de studerat, till låga kostnader. Systemen i studien saknade tillgång till vattenkraft. Det borde med andra ord inte vara något som helst problem med att få hälften av Sveriges elproduktion från sol och vind!

En studie från norska Statkraft visar att 8 av 10 svenska kärnkraftsreaktorer kan fasas ut redan till 2030 utan risk för effektbrist.

Sveriges totala elproduktionseffekt ligger på drygt 35 000 MW. Det effektbehov som Sverige antas ha en så kallad ”tioårsvinter” är ofta 27 000 MW i olika studier om effektbalans. Det är det maximala behovet vi har haft och det inträffade den 5 februari 2001, vilket är snart 15 år sedan.

I en rapport från KTH har en statistisk bearbetning av elförbrukning, vindkraft och kärnkraft under perioden 1996 – 2013 genomförts. Resultaten kan sammanfattas med att höga elförbrukningssituationer är ovanliga. Endast under fyra av åren var elförbrukningen över 26 000 MW och i sammanlagt 20 timmar, dvs i genomsnitt 1,1 timme/år.

Effektreserven som Svenska kraftnät handlar upp årligen för att säkerställa att effektbrist inte uppstår om det blir en kall vinter är just nu 1 000 MW fördelat mellan 660 MW produktion och 340 MW lastbortkoppling. Svenska kraftnät har gjort bedömningen att en total avveckling av kärnkraften, om den ersätts med landbaserad vindkraft, skulle försvaga effektbalansen med 7 000 MW, allt annat lika. Det är ungefär lika mycket effekt som elvärmen använder vintertid.

Svenska kraftnät har i rapporten räknat med en genomsnittlig effektfaktor för vindkraft på 11 procent. Effektfaktorn för nya vindkraftverk bedöms ligga väl över 20 procent. Dessutom finns många andra förändringar, inte minst på användarsidan, som kan göra att balanssituationen i framtiden ser annorlunda ut.

Enligt beräkningar från norska Statkraft blir den maximala effektbristen 6 300 MW om alla svenska reaktorer fasas ut till 2030. Denna effektbrist uppstår även under mycket kort tid i deras simulering (den maximala effektbrist som råder mer än en timme är 2 500 MW) och totalt sett är det inte mer än 20 timmar som någon form av effektbrist uppstår.

Effekttopparna som uppstår under de kallaste vinterdygnen beror till stor del på den stora volymen elvärme som finns kvar i systemet i kombination med att många aktiviteter utförs dagtid. Det maximala effektbehovet idag är 27 000 MW.

Dygnsvariationen i effektbehov kan vara cirka 5 000 – 6 000 MW på vintern i skillnad på timmedelvärdet för dag och natt och variationen mellan olika veckor är också betydande. Att styra om last från dagtid till natt och därmed jämna ut effektkurvan kan således ha stor inverkan på vilket det maximala effektbehovet blir.

Variationen mellan effektbehovet vinter och sommar är stort. Under ett normalt dygn på sommaren är det maximala effektbehovet cirka 13 000 MW i Sverige. Mer belysning används vintertid, men den stora variationen beror på eluppvärmningen, vilken alltså har en nyckelroll i att lösa effektfrågan kalla vinterdagar när brist kan uppstå. Situationen är liknande i hela norden med stor variation både mellan sommar och vinter och mellan dag och natt.

 

Till toppen

 

Behöver vi bygga mer reglerbar kraft i takt med att vindkraften byggs ut?

Sverige har mycket goda förutsättningar att balansera vind- och solkraftens variationer med vattenkraft och genom handel med grannländerna. Digitaliseringen ger konsumenter och producenter av el nya möjligheter och verktyg att hantera effektutmaningen. Trenden förstärks ytterligare genom tekniska landvinningar, såsom förbättrade batterier, billigare elbilar och nya metoder för lagring av energi. Stålindustrins initiativ att använda vätgas för att producera stål utan koldioxidutsläpp är ett utmärkt exempel på framtidens möjligheter, där exempelvis överskottsproduktion av vind- och solkraft kan användas för att producera vätgas till industrin.

Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft ökar behovet av reglerkraft eftersom vinden varierar i styrka.  En stor geografisk spridning av vindkraftverken minskar reglerbehovet. Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på den tekniska utvecklingen, var vindkraften kommer att byggas och hur överföringskapaciteten i elnätet anpassas.

Ett ökat reglerbehov är inte detsamma som att det behöver byggas ny reglerkraft utan är i stället en signal om att den befintliga produktionen kan komma att behöva användas till att reglera mer. Man bör också ha i minnet att variationerna i konsumtion är mycket större än vad variationerna i vindkraftsproduktion är. Därför finns det goda förutsättningar för att i framtiden kunna utjämna skillnaden mellan produktion och konsumtion genom energilager och/eller flexibel förbrukning.

En studie från KTH visar på möjligheten att integrera upp till 60 TWh vind- och solkraft, motsvarande cirka 40 procent av den totala elanvändningen, med befintlig vattenkraft som reglerkälla.

 

Till toppen

 

Hur ofta producerar vindkraftverken el?

Vindkraftverk producerar ingen el då det blåser för lite (cirka 3 – 4 meter per sekund), och när det blåser för mycket (över cirka 25 – 30 meter per sekund) stängs de av säkerhetsskäl av. Men på den höjd vingarna sitter är det mycket sällan vindstilla och extremt höga vindhastigheter är också ovanliga. Ett vindkraftverk kan därför leverera el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar. I ett normalt vindläge producerar ett modernt vindkraftverk på 3 MW cirka 9 000 MWh per år, vilket motsvarar en verkningsgrad på cirka 34 procent. På hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft också som störst.

Det är viktigt att poängtera att inget kraftslag producerar el hela tiden. Tillgängligheten för t.ex. kärnkraften brukar ligga mellan 75 och 80 procent av maximal drifttid.

 

Till toppen

 

Är vindkraft lönsamt jämfört med annan elproduktion?

En äldre produktionsanläggning som är avskriven sedan länge kan självklart producera el till en lägre kostnad än en helt ny anläggning. Därför måste vindkraften jämföras med annan ny elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig.

Energimyndighetens produktionskostnadsrapport 2016 visar att 50 TWh landbaserad vindkraft skulle kunna realiseras med en kostnadsnivå mellan 0,40 och 0,50 kr per kWh. Som jämförelse kan sägas att pågående kärnkraftsprojekt inom EU förväntas ha en produktionskostnad över 0,70 kr per kWh.

 

Till toppen

 

Vad är kostnaden för investering respektive drift och underhåll?

Priserna på vindkraftverk och kringutrustning har fallit kraftigt de senaste åren.

En tumregel är att landbaserad vindkraft nu kostar mellan 10 och 12 miljoner kronor/MW, installerat och klart att leverera kraft till nätet. För tio år sedan var intervallet 15 – 17 miljoner kronor/MW. Kostnaden är beroende av val av turbin, avstånd till nätanslutning och övrig infrastruktur. En annan betydelsefull parameter är kronkursen i förhållande till Euron. Drift och underhåll (bland annat serviceavtal, markarrenden av olika slag, anslutningsavgifter, försäkringar och administration) av ett vindkraftverk uppgår till mellan 10 – 16 öre/kWh.

Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft ligger på ungefär 20 miljoner kronor/MW. En stor del av kostnaden hänförs till nätanslutningen, cirka 10 – 15 procent av totalkostnaden beroende på avstånd från land. Årsproduktionen är dock betydligt högre; nya parker ligger i intervallet 3 900 – 4 800 MWh per MW installerad effekt och år. Drift och underhållskostnaden ligger i intervallet 15 – 20 öre/kWh.

 

Till toppen

 

Vad är intäkten från el respektive elcertifikat?

Nord Pool sätter olika priser för olika produkter. Vissa elhandelsföretag använder spotpriset – andra använder de terminspriser som Nord Pool etablerar. Gemensamt för dessa är att de varierar med tiden. I dagsläget säljer de flesta sin el till så kallade forwardpriser för några år framåt. I december 2016 kunde man sluta avtal för leverans år 2018, med ett pris runt 22 öre/kWh

Förutom intäkten från elförsäljningen erhåller vindkraftsägaren också en intäkt från försäljningen av elcertifikat. Spotpriset på elcertifikat var 2016 i genomsnitt 13,7 öre per kWh.

Den totala intäkten för vindkraftsägaren i detta exempel blir cirka 35 öre/kWh.

 

Till toppen

 

Är ny vindkraft det billigaste energislaget?

Enligt Elforsks rapport ”El från nya och framtida anläggningar” från 2014 bedömdes ny kolkraft och ny storskalig vattenkraft ha lägst produktionskostnad i Sverige tätt följt av landbaserad vindkraft. Utifrån den snabba kostnadsutvecklingen för vindkraft de senaste åren är ny vindkraft idag antagligen det billigaste kraftslaget att bygga i Sverige.

Den svenska kärnkraften är ålderstigen och produktionen kommer att behöva ersättas. Kärnkraftsägarna Vattenfall och E.ON konstaterade förra året att frågan om nya reaktorer är ”överspelad av såväl teknologiutvecklingen som ekonomiska realiteter”. Potentialen för ny vattenkraft är begränsad då det råder enighet om att de sista älvarna ska skyddas från utbyggnad. Det som återstår är biokraft, solkraft och vindkraft.

Men, med dagens låga elpris (2016 låg snittpriset under 30 öre per kWh) kan ingen ny elproduktion byggas utan stöd. Prisfallet på el kan till största delen tillskrivas prisutvecklingen för fossila bränslen och det mycket låga priset på utsläppsrätter. Om den fossilbaserade elproduktionen betalade sina samhällsekonomiska kostnader så skulle det medverka till ett mer rättvisande elpris. Fram till dess behövs ett stöd till förnybar elproduktion.

Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för förnybar elproduktion. I Sverige ligger produktionskostnaden för ny storskalig förnybar elproduktion i intervallet 35 – 70 öre per kWh. De finska och brittiska kärnkraftsreaktorerna som är under byggnation förväntas ha en produktionskostnad på över en krona per kWh. Ny kärnkraft skulle med nuvarande elpris behöva subventioneras med 70 öre per kWh medan förnybart klarar sig med 15 – 40 öre per kWh.

 

Till toppen

 

Hur påverka teknikutvecklingen lönsamheten i redan gjorda investeringar?

Historiskt har vi sett snabb teknikutveckling och sjunkande produktionskostnader för vindkraften. Då alla elcertifikat handlas på samma marknad och åsätts samma pris så straffar den positiva teknikutvecklingen tyvärr tidiga investerare. Redan i dag är många av de investeringar som gjordes för 5 till 10 år sedan olönsamma och om utvecklingen fortsätter kommer de investeringar som görs idag gå liknande öde till mötes.

Det finns de som menar att investerarna får skylla sig själva eftersom de gjort felaktiga prognoser över de framtida el och elcertifikatpriserna. Det finns samtidigt ytterst få som hade kunnat förutse den snabba teknikutvecklingen eller att systemet skulle förlängas och dess ambition utökas i omgångar.

Teknikutvecklingen och en avsaknad mekanism att hantera densamma är kanske elcertifikatsystemets största svaghet. I takt med att vindkraftens produktionskostnad blir så låg att vi börjar närma oss den tidpunkt då vindkraften kan stå på egna ben, innebär det i teorin att elcertifikatpriset går mot noll. För gjorda investeringar vore detta givetvis förödande. Därför är det viktigt att införa en mekanism som gör att nya investeringar får allt mindre ersättning än tidigare investeringar och till slut ingen ersättning alls annat än elpriset.

 

Till toppen

 

Är produktionskostnaden densamma i alla länder?

Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för förnybar elproduktion. Vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder. Däremot har länder på sydligare breddgrader bättre förutsättningar för solkraft.

Om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader krävs omfattande investeringar i förnybar energi. Sverige har möjlighet att ta en ledande roll inom EU:s energiunion och bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare.

El kan bli vår nästa stora exportframgång och ge betydande samhällsekonomiska fördelar för Sverige. På EU-nivå finns enorma besparingar i att bygga ihop elnäten mellan länderna och låta den förnybara elen produceras där förutsättningarna är bäst. EU kan spara uppemot 650 miljarder kronor per år enligt en rapport som EU-kommissionen låtit Booz & Co sammanställa.

 

Till toppen

 

Hur länge behövs elcertifikatsystemet?

Elcertifikatsystemet har funnits sedan år 2003. Systemet omfattar inte bara vindkraft, och inte bara ny vindkraft.

Teknikutvecklingen har gjort att produktionskostnaderna har sjunkit kontinuerligt men det går inte ta för givet att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt för evigt. Så länge elpriset är på en låg nivå kommer stöd fortfarande behövas (oavsett energislag) för att kunna byggas ut.

Många anläggningar i elcertifikatsystemet har en produktionskostnad som ligger i intervallet 60 – 70 öre/kWh. Produktionskostnaderna för ny vindkraft fortsätter att sjunka. Det finns i dag gott om vindkraftsprojekt i landet som skulle kunna byggas till en kostnadsnivå mellan 40 och 50 öre per kilowattimme. Det finns även nya projekt som kan byggas under 40 öre/kWh. De låga el- och elcertifikatpriserna gör att endast de bästa projekten kan förverkligas och att avkastningskraven blir allt lägre.

 

Till toppen

 

Hur många vindkraftverk ska det byggas i Sverige?

Svensk Vindenergis prognos är att det kommer att produceras drygt 20 TWh vindkraft i Sverige år 2020 och att det då kommer att finnas drygt 3 800 vindkraftverk i landet. Enligt Energiöverenskommelsen 2016 ska ytterligare 18 TWh förnybar elproduktion tillkomma mellan år 2020 och 2030. Svensk Vindenergi bedömer att 15 av de 18 TWh kommer att produceras från vindkraft.

För att producera 15 TWh vindkraft behövs cirka 1 500 moderna vindkraftverk i goda vindlägen, utöver de 3 800 som kommer att finnas år 2020. Alltså totalt omkring 5 300 vindkraftverk år 2030. Antalet kan jämföras med Danmark där det redan finns mer än 5 500 vindkraftverk på en yta som är cirka 10 procent av Sveriges.

 

Till toppen

 

Vad är PPA?

PPA (Power Purchase Agreement) är ett avtal om elinköp mellan en elproducent och en elköpare. Köparen är normalt sett en etablerad elhandlare, men det finns inget som hindrar en större aktör av annat slag att upprätta ett PPA direkt med en projektör för en eller flera förnybara energianläggningar.

Fler och fler företag som inte är verksamma inom energisektorn men som konsumerar stora mängder energi i sina verksamheter, har fått upp ögonen för möjligheterna att vara med och bidra till en miljövänlig produktion av sina varor och tjänster genom att använda förnybar el.

 Genom att antingen själva direktinvestera i vindkraft eller genom att teckna långa elhandelsavtal, tillförs ny produktionskapacitet till nätet och därmed konkurrerar dessa företag inte med övriga konsumenter om tillgänglig grön elproduktion.

Med en PPA elimineras en rad potentiella risker för den slutlige investeraren. Det gör det enklare att attrahera investerare som till exempel pensionsbolag. PPA spelar därför en viktig roll i finansieringen av elproducerande tillgångar som inte ägs av någon av de traditionella kraftbolagen.

 PPA:s är inte så vanliga i Sverige men oavsett om affärerna sker med elköpsavtal i botten eller som rena direktinvesteringar, är det viktigt med inflöde av utländskt kapital för att stimulera den svenska vindkraftsutbyggnaden. Det inhemska kapitalet räcker inte till för att realisera den potential Sverige har för utbyggnad av vindkraft.

 

Till toppen

  

Hur mycket ska investeras i Sverige?

Med energiöverenskommelsens utbyggnadsmål på 18 TWh från år 2020 till år 2030 ska cirka 7 miljarder kronor investeras årligen under tio års tid.

 

Till toppen

 

Hur bidrar vindkraften till minskade koldioxidutsläpp?

Redan i dag har den svenska elproduktionen, som till cirka 80 procent består av vattenkraft och kärnkraft, mycket låga utsläpp av koldioxid. Elmarknaden är dock inte nationell utan vi har istället en integrerad nordisk elmarknad och i en allt högre grad en europeisk elmarknad. Andelen fossil elproduktion på både den nordiska, men framförallt den europeiska, elmarknaden är fortfarande betydande och med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige att kunna exportera utsläppsfri el även till övriga Europa. Eftersom klimatet påverkas lika mycket oavsett var utsläppen sker, är det viktigt att Sverige kan bidra till att minska utsläppen även utanför våra egna gränser.

Det finns olika metoder att räkna på klimatnyttan med vindkraft men den av Energimyndigheten och Svenska Miljöinstitutet rekommenderade metoden kallas marginalelsmetoden och innebär att vindkraften ersätter den el som annars hade producerats på marginalen, vanligtvis kolkraft. Produktion av 1 TWh el i kolkondenskraftverk ger upphov till utsläpp av 1 miljon ton koldioxid.

 

Till toppen

 

Hur påverkar vindkraftutbyggnaden konsumenternas elkostnader?

Alla elkonsumenter, förutom den elintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på cirka 3,2 öre/kWh (2016) för att vi ska få mer förnybar el i Sverige.

Utbyggnaden bidrar samtidigt till sänkta elpriser, cirka 3 öre/kWh för 10 TWh enligt en tumregel, vilket gör att totalkostnaden för elkonsumenten hittills inte har ökat, utan snarare minskat.

 

Till toppen

 

Hur stora subventioner får vindkraft och andra kraftslag?

Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet är ett gemensamt stödsystem för alla förnybara kraftslag. Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv.

Enligt Energimyndigheten var medelspotpris 137,8 kr per elcertifikat år 2016. Under året utfärdades drygt 21 miljoner elcertifikat. Om elcertifikaten handlades till spotpris så blir summan cirka 2,9 miljarder kr, vilket motsvarar 3,2 öre per kWh för elkonsumenten.

Solkraft har utöver stöd via elcertifikat, ytterligare stöd genom ROT-bidrag eller investeringsbidrag samt skattereduktion (egenproducerad användning).

Internationella Energirådet, IEA, har räknat ut att bidragen till olja, kol och gas minskade något under 2015. Men summan av subventionerna uppgår fortfarande till hisnande 325 miljarder dollar. Det är mer än dubbelt så mycket som ges till förnybar energi.

Bidragen till fossilindustrin kan se olika ut. Det kan handla om skattesubventioner, förmånliga markpriser eller lånevillkor eller bidrag för att hålla nere priset på olja, gas och bensin. Exakt hur man ska räkna vad som ingår i begreppet subventioner råder det delade meningar om, men enligt Internationella Energirådet, IEA, uppgick stöden till fossilindustrin till 325 miljarder dollar under 2015. Det kan jämföras med de 150 miljarder dollar som gick till förnybara energikällor.

Lågt kolpris sänker idag elpriset i norra Europa, så länge EU-ETS inte fungerar särskilt bra.

 

Till toppen

 

Hur låg tid tar det för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som gått åt vid tillverkningen?

Enligt tillgängliga livscykelanalyser har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det efter cirka 8 månader. Den totala energin som går åt för att bygga, driva och avveckla ett vindkraftverk motsvarar bara knappt tre procent av vindkraftverkets totala elproduktion.

 

Till toppen

 

Hur bidrar vindkraften till sysselsättningen i Sverige?

De största sysselsättningseffekterna ges vid uppförandet av vindkraftverken då det behövs arbetskraft för anläggande av vägar, elnät, fundamentarbeten, resning av verken etc. När parken är rest minskar behovet av arbetskraft till att i huvudsak omfatta drift och underhåll. Det finns även många sekundära effekter av en vindkraftsetablering då de personer som arbetar med parken behöver lokal service av olika slag, vilket också ger skatteintäkter till kommunen. Det kan handla om mat och logi eller annan service. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man i så långt det går att anlita lokal arbetskraft.

 

Till toppen

 

Hur mycket låter det från ett vindkraftverk?

Allt eftersom utvecklingen går framåt har man lyckats minska ljudet från växellådan och en del maskiner är växellådslösa. Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. En skillnad är dock att det areodynamiska ljudet från vindkraftverk är pulserande och därför ibland kan uppfattas lättare än annat ljud.

Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 dBA. I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA.

Det pågår forskning för att minska påverkan för de kringboende. Med förbättrade bladprofiler blir ljudet från källan lägre och det är redan idag möjligt att programmera nya verk till att minimera ljudet under önskade perioder, till exempel då vindarna är riktade mot bebyggelsen.

 

Till toppen

 

Vilken miljöpåverkan ger vindkraften upphov till?

Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan men vindkraften är ett av de kraftslag som ger minst negativ påverkan. De miljömässiga fördelarna överträffar klart de negativa aspekterna. Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipeline eller långtradare. Inget uttjänt bränsle behöver tas omhand eller slutförvaras.

Vindkraften har dock en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskningen har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Genom bra planering och lokalisering kan denna negativa påverkan undvikas eller minimeras.

Vindkraftens viktigaste miljöfördel är att den el som produceras kan ersätta fossilkraft, antingen genom minskad import av sådan el till Sverige, eller genom ökad export av utsläppsfri el från Sverige.

För att öka kunskapen om vindkraftens påverkan har Vindval (ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) genomfört studier om vindkraftens effekter på såväl människor som djur i havet och på land. Forskningen bedrivs inom fem områden: Människors intressenFåglar och fladdermössMarint liv, Däggdjur på land och Samhällsnytta.

Resultaten kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar liksom i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar.

 

Till toppen

 

Hur påverkas fisk och annat marint liv av vindkraft?

Resultat från forskning visar bland annat att byggandet av fundament i havet orsakar små och tidsmässigt korta effekter på marint liv.

När vindkraftverken är i drift sker påverkan främst vid fundamentens närområden. Fundamenten kan fungera som artificiella rev, vilket ofta ger bättre möjlighet både till skydd och födosök än den omkringliggande botten. Vid pålnings- och muddringsarbeten måste man iaktta försiktighet och till exempel välja rätt tid på året för att minska påverkan. Vindval, Vindkraftens påverkan på marint liv

 

Till toppen

 

Vad är sällsynta jordartsmetaller?

Sällsynta jordartsmetaller (förkortas ibland REE efter engelskans rare earth element eller REM efter rare earth metal), är metaller vars oxider förekommer relativt sparsamt i naturen. Neodym och dysprosium är exempel på sällsynta jordartsmetaller (totalt finns 17 stycken).

Sällsynta jordartsmetaller har unika egenskaper som gör att de är bra för magneter som ska tåla hög temperatur i exempelvis hårddiskar, elmotorer och vindkraftverk.

Två av de viktigaste sällsynta jordartsmetallerna är Neodym och Dysprosium. Av den totala användningen av dessa så står gröna tekniker för endast en liten den. Av världens användning av Dysprosium så stod elcyklar för fyra procent, elbilar för tre procent och vindkraftverk för en procent av användningen. När det gäller Neodym stod de gröna teknikerna för fem procent av användningen. Mer än hälften av all Neodym och Dysprosium används till vanliga elmotorer och datorer.

2050 beräknas elfordon ha blivit den enskilt största användaren av sällsynta jordartsmetaller.

 

Till toppen

 

Hur påverkas fåglar och fladdermöss av vindkraft?

Forskningen visar att ett visst antal fåglar kommer att skadas av vindkraftverk, men att antalet är bara promille av det antal som dödas på annat sätt. Om vi skulle 6 000 vindkraftverk i Sverige beräknas att ungefär 43 800 fåglar skulle dö genom kollision med vindkraftverk varje år. Detta ska jämföras med de cirka 17 miljoner fåglar som årligen dör i trafiken, kolliderar med fönsterrutor eller dödas av katter.

Risken verkar vara störst för tungflygande rovfåglar, men även här är antalet som skadas av vindkraftverk litet. Som jämförelse kan nämnas att av de totalt 217 kungsörnar som de senaste åren dött en icke-naturlig död har fyra kopplingar till vindkraft medan 79 är skadade av tåg och 11 av illegal jakt.

Fladdermöss jagar insekter som samlas vid uppstickande punkter i terrängen (s.k. hilltopping) bland annat vid vindkraftverk. Detta fenomen sker bara under vissa förhållanden och årstider. Riskerna är som störst under sensommaren. Vindarna måste vara så svaga att turbinen antingen står still eller bara roterar mycket långsamt. Temperaturen måste vara någorlunda hög och det är naturligtvis inte under dagen då fladdermöss är nattaktiva. Vindval, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

 

Till toppen

 

Hur påverkas människor av skuggor från vindkraftverk?

När solen står högt på dagen blir skuggan från vindkraftverk relativ kort, den sträcker sig högst några hundra meter och så nära ett vindkraftverk är det mycket ovanligt med bebodda byggnader. Om vindkraftverket står på ungefär en kilometers avstånd uppstår inga slagskuggor av vingarna även om de passerar solen. Orsaken är att vingarna på det avståndet inte täcker hela solskivan och att skuggeffekten därmed minskar betydligt. Skuggorna är uppfattbara på cirka 1,5 kilometers avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring.

Vid beräkning av skuggeffekter utgår man från den astronomiskt ”maximalt möjliga skuggeffekten”, vilket avser den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från molnfri himmel och när rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen.

Skuggeffekten kan uppskattas med hjälp av statistik avseende soltimmar, vindriktning med mera. Enligt riktlinjerna ska skuggeffekten på en störningskänslig plats vara högst 8 timmar per år och högst 30 minuter per dag. Exponering för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till skada eller bestående ogynnsamma effekter.

De allra flesta moderna vindkraftverk är utrustade med styrautomatik som stänger av verken då skuggstörning skulle kunna uppstå.

 

Till toppen

 

Vem bär ansvaret om en olycka händer vid ett vindkraftverk?

Det är ägaren av vindkraftverket som är ytterst ansvarig att kontrollera att alla regler och bestämmelser följs och att olyckor förebyggs. Ägaren är också ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor.

Om service är den enda verksamhet som förekommer vid vindkraftverket och den utförs av en enda firma bär dock denna firma ansvaret för de servicetekniker som utför arbetet på vindkraftverket. Ägaren är däremot skyldig att se till så att det finns sådana fasta anordningar och andra anordningar att den som arbetar där (utan att vara arbetstagare till honom) inte utsätts för risk, ohälsa eller olycksfall. Ägaren ansvarar även för att varningsskyltar sätts upp inne och utanför vindkraftverket. Arbetsmiljöverket – om vindkraft

Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utarbetat en gemensam skrift om arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftetableringar.

 

Till toppen

 

Vad gäller vid tillträde till vindkraftsparker under byggnation?

I byggföreskriften, Bygg- och anläggningsarbete AFS 1999:03 står det: ”En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser.”

Syftet med skyltningen är att begränsa möjligheten för tredje man att komma in på en byggarbetsplats där de kan utgöra en risk för arbetstagarna. Detta är i linje med boverkets föreskrifter BBR 2008, 2:3, där markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas.

Det är i slutänden en fråga för arbetsgivare och BAS-U på byggarbetsplatsen att göra en riskbedömning. Om de anser att alla obehöriga måste hållas borta från arbetsplatsen för att säkerheten ska bli tillräcklig, kan de hägna in arbetsplatsen och även ha inpasseringskontroll om de anser att detta behövs.

 

Till toppen

 

Hur farligt är det med iskast?

Vid vissa meteorologiska väderförhållanden kan is byggas upp på bladen för att sedan släppa och slungas iväg. Normalt stängs vindkraftverket automatiskt av om is fastnar på rotorbladen och därför faller isen sällan längre sträckor från vindkraftverket. Hittills har ingen person träffats av nedfallande is men intilliggande byggnader och bilar har t.ex. tagit skada.

Även om chansen att bli träffad bedöms lägre än t.ex. från nedfallande istappar från hustak bör försiktighet tas vid temperaturer kring nollstrecket då risken för att is skall lossna från rotorbladen ökar. Om man vid sådana väderförhållanden behöver vara i närheten (<300 m) av vindkraftverket bör man närma sig verket med vinden i ryggen eftersom iskast endast förekommer ”nedströms” vindkraftverket. Vindforsk: Icing of Wind Turbines

Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utarbetat en gemensam skrift om arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftetableringar.

 

Till toppen

 

Vad är maskindirektivet?

Eftersom ett vindkraftverk betraktas som en maskin omfattas den av det så kallade maskindirektivet (Direktiv 2006/42/EG). Syftet med direktivet är att genom harmoniserade krav undvika olyckor i industriella maskinparker vid konstruktion, tillverkning samt drift och underhåll av maskiner. Genom detta kan ett starkt skydd för hälsa och säkerhet samt fri rörlighet för maskiner inom EU säkerställas.

I Sverige är det Arbetsmiljöverket som kontrollerar att maskindirektivets krav efterföljs. Tillverkaren måste göra en riskbedömning där hänsyn tas till alla risker som en maskin förknippas med eller ger upphov till. Risker som inte kunnat undanröjas genom åtgärder i konstruktionen ska tillverkaren informera ägaren om, t.ex. risken med iskast. EU Kommissionen: Vägledning för tillämpning av maskindirektivet

Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utarbetat en gemensam skrift om arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftetableringar.

 

Till toppen

 

Vad är CE-märkning?

En CE-märkning garanterar maskinernas överensstämmelse med kraven i maskindirektivet. Det är tillverkaren, deras representant eller den person som har ansvar för att släppa ut maskinen på marknaden som ska CE-märka produkten.

Om Arbetsmiljöverket konstaterar att ett CE-märkt vindkraftverk har sådana brister att det kan äventyra säkerheten, kan Arbetsmiljöverket förbjuda att vindkraftverket ifråga tas i bruk eller släpps ut på marknaden.

Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utarbetat en gemensam skrift om arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftetableringar.

 

Till toppen

 

Vilka är vindkraftverkets delar?

Källa: Skånes vindkraftsakademi

 

Till toppen

 

Hur får man tillstånd att bygga vindkraft?

För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen.

Få verksamheter prövas så noggrant som vindkraft. En svårighet i prövningen är att väga nyttan, som är global eller nationell, mot intrånget, som är lokalt. För vindkraften är tillgången till goda vindlägen avgörande. Idag trängs vindkraften ofta bort från de goda vindlägena av övertolkning av artskyddsförordningen, godtycklig tillämpning av kommunal tillstyrkan (det kommunala vetot) och Försvarsmaktens stoppområden. När vindkraften förpassas till sämre vindlägen krävs fler vindkraftverk, vilket leder till såväl större intrång som ökad kostnad, för att nå samma produktion. Mer information om prövningsprocessen finns på Vindlov.

 

Till toppen

 

Hur får man bygglov för en mindre vindkraftsetablering?

För att få uppföra en vindkraftpark som inte har tillstånd enligt miljöbalken krävs bygglov. Bygglov prövas av berörd kommun enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Bygglovet reglerar bland annat utformning och placering av vindkraftverken.

För vindkraftverk med turbindiameter som inte överstiger 3 meter och som inte sitter monterat på hus och med en maximal totalhöjd om 20 meter eller placeras på ett avstånd från gränsen som är större än kraftverkets höjd över marken behövs inget bygglov Mer information om regler för byggande av vindkraftverk finns på Vindlov.

 

Till toppen

 

Hur stor andel av vindkraftsprojekten realiseras?

Det tar oftast 7 – 8 år att få igenom tillstånd för en större park. Tillstånden gäller oftast i 5 år och det är mycket svårt att få förlängning.

I Svensk Vindenergis prognos räknar vi med att 10procent av projekten som har fått tillstånd, respektive 5procent av projekten som är inne i tillståndsprocessen, förverkligas inom de närmaste tre åren.

 

Till toppen

 

Vad är goda vindlägen och varför är de viktiga?

För vindkraften är tillgången till goda vindlägen avgörande. När vindkraften förpassas till sämre vindlägen krävs fler vindkraftverk, vilket leder till såväl större intrång som ökad kostnad, för att nå samma produktion.

Idag trängs vindkraften ofta bort från de goda vindlägena av övertolkning av artskyddsförordningen, godtycklig tillämpning av kommunal tillstyrkan (det kommunala vetot) och Försvarsmaktens stoppområden.

 

Till toppen

 

Vad är kommunala vetot?

Sedan augusti 2009 har kommunerna en form av beslutsrätt som är förbehållen vindkraftsetableringar som tillståndsprövas enligt miljöbalken, kallat det kommunala vetot. Förändringen av regelverket skulle förenkla och förkorta handläggningstiden och genomfördes för att främja vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Den önskade förenklingen uteblev.

Införandet av ”det kommunala vetot” i MB 16:4 har resulterat i försvårade tillståndsprocesser och förlängda handläggningstider, tvärt emot lagens syfte. Utformningen av lagen ger utrymme för kommunerna att tillämpa regelverket som ett veto, med möjlighet till förhandlingar med ekonomiska krav som saknar stöd i lagstiftningen. Kommunerna behöver inte motivera sitt beslut och det går inte att överklaga. Vetot innebär en oförutsägbarhet för alla parter, både för de grannar som kan ha synpunkter på etableringen och för projektören.

Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har tagit fram en vägledning hur kommuner bör agera vid prövningen av vindkraft. I vägledningen slås det fast att kommunen ska bedöma om den aktuella vindkraftsetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och att kommunens beslut ska vara tydligt och bör motiveras. Kommunen ska inte heller ställa villkor i beslut om tillstyrkan. Vägledningen pekar på den kommunala översiktsplanen som ett viktigt instrument för planeringen av vindkraft. Allt detta är bra men vägledningen är inte bindande och den stora bristen, att kommunens beslut inte kan överklagas, kvarstår.

Projektörens ansvar är stort och öppenhet och dialog med bygd och grannar är avgörande för ett lyckat vindkraftsprojekt. Det är också fullt rimligt, och önskvärt, att en kommun ska ha en tung och viktig roll när ny vindkraft byggs. Men användandet av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Lagstiftningen måste ändras så att prövningen blir rättssäker och förutsebar för alla som berörs.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten föreslår i en rapport till regeringen att bestämmelsen om kommunal tillstyrkan vid vindkraftsetableringar, det så kallade kommunala vetot, tas bort. Syftet är att göra beslutsprocessen mer förutsägbar och rättssäker. Enligt förslaget kan lagförändringen kan börja gälla redan under 2018.

 

Till toppen

 

Varför är artskyddsförordningen ett problem för vindkraften?

Världen behöver med förnybar el men den förnybara utbyggnaden möter många hinder. Det är idag mycket svårt att få tillstånd för vindkraft där det finns fåglar. Det är inte påverkan på populationen som bedöms, istället har risken att enskilda individer kan skadas blivit avgörande.

I Paris enades världens länder om att bromsa den pågående klimatförändringen. Om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader kommer alla delar av samhället behöva ställa om, till exempel krävs omfattande investeringar i förnybar elproduktion. Vindkraften kan spela en central roll i den omställningen.

Få verksamheter prövas så noggrant som vindkraft. En svårighet i prövningen är att väga nyttan, som är global eller nationell, mot intrånget, som är lokalt. För vindkraften är tillgången till goda vindlägen avgörande. Idag trängs vindkraften ofta bort från de goda vindlägena av övertolkning av artskyddsförordningen, godtycklig tillämpning av kommunal tillstyrkan (det kommunala vetot) och Försvarsmaktens stoppområden. När vindkraften förpassas till sämre vindlägen krävs fler vindkraftverk, vilket leder till såväl större intrång som ökad kostnad, för att nå samma produktion.

I Sverige finns stora landområden med goda vindförhållanden. Men det är utomordentligt svårt att få tillstånd att bygga. Bland annat genom att artskyddsbedömningarna sätter stopp för vindkraft genom att se till risken för att enskilda fåglar ska skadas eller förolyckas istället för till påverkan på populationen.

Sverige behöver en mer förutsebar och miljömässigt mer relevant bedömning av tillåtlighet i områden där det förekommer fåglar. Den svenska artskyddsförordningen behöver ändras så att arter, inte enskilda individer, skyddas. Förslagsvis genom en mindre justering så att den svenska lagstiftningen bättre överensstämmer med EU:s fågeldirektiv.

 

Till toppen

 

Vad är Försvarsmaktens vindkraftsstopp?

Försvarsmakten får yttra sig inför alla beslut om att tillåta etablering av vindkraftverk. Genom sin starka ställning i miljölagstiftningen har Försvarsmakten i praktiken fått vetorätt mot nya vindkraftverk. Denna de facto vetorätt används flitigt, ofta med hänvisningar till ”rikets säkerhet” när en vindkraftsetablering stoppas. Detta gör det omöjligt att pröva rimligheten i Försvarsmaktens ställningstagande och hindrar också vindkraftsprojektören från att förändra vindparkens utformning för att på så sätt kunna få den godkänd.

2010 åberopade Försvarsmakten sitt veto och införde vindkraftsförbud i en radie av 40 kilometer runt sina flygplatser (stoppområden). Därefter har restriktionerna vidgats så att även MSA-ytor, skjutområden och områden omkring väderradarstationer utesluter vindkraft. Olyckligtvis är detta ofta områden där vindförhållandena är som bäst. Sammanlagt motsvarar försvarets vindkraftsrestriktioner söder om Gävle nu mer än halva landytan (51 procent).

I samband med införandet av stoppområdena började Försvarsmakten att överklaga redan lämnade tillstånd (de flesta PBL-ärenden från tiden före 2009) som man tidigare inte hade haft några invändningar mot. Får Försvarsmakten rätt skall vindkraftverken rivas. Flera av dessa ärenden har överklagats ända till regeringen som ofta har gått på Försvarets linje fullt ut. Utan att ifrågasätta om enstaka tillkommande vindkraftverk kan påverka Försvarsmaktens verksamhet. Utan att väga in hänsyn till sökandes rätt till rättssäkerhet och förutsebarhet i processen.

Totalförsvarets forskningsinstitut FOI har haft uppdraget att göra en internationell jämförelse i frågan om militär verksamhet och vindkraft. Rapporten visar att det svenska försvaret skaffat sig spelrum omkring flygbaserna som inte liknar förhållandet i något annat land. Utredningen kunde heller inte redogöra för skäl till varför det svenska försvaret har så stora restriktioner kring vindkraft.

Försvarsmaktens oförmåga att samexistera med vindkraft är ett svenskt fenomen. Vindkraft är en vanlig företeelse i hela världen och ett modernt flygvapen bör kunna hantera dessa vindkraftverk. Det borde vara självklart att Försvarsmakten ska kunna verka i den miljö den uppträder i, vilket i dagsläget och framöver kommer att vara ett landskap med vindkraft.

 

Till toppen

 

Varför säger Försvarsmakten nej till radarbaserad teknik för att kontrollera hinderljuset på vindkraftverk?

Vid etablering av vindkraftverk högre än 150 meter krävs högintensiv hinderbelysning, som kan upplevas som störande för närboende. Länsstyrelser och kommuner efterfrågar, eller kräver, att hinderbelysningen skall kunna släckas när inga flygplan är i närheten. Transportstyrelsen har givit dispens för radarstyrd hinderbelysning och har inte haft något att erinra mot tekniken.

Transportstyrelsen brukar vilja stämma av med Försvarsmakten, som först var positiva till tekniken. Under år 2014 inledde Försvarsmakten en utredning av behovsstyrd hinderbelysning. Försvarsmaktens utredning försenades med ett par månader i taget under mer än två års tid. Sommaren 2016 kom Försvarsmaktens yttrande där de avråder från användande av radarstyrd hinderbelysning. Dock utan att presentera utredningen som man hänvisat till under så lång tid. Försvarsmakten hänvisar till ”flygsäkerhetsaspekter”, ”risk för spridning av information rörande rikets säkerhet” och ”tester”.

Flygsäkerhetsaspekterna handlar om att framtida plan kan komma att ha ”stealth-funktion” som gör att de inte upptäcks på radar – och då tänds inte hinderljusen. Argumentet är svagt. Försvarsmakten har nämligen tillgång till en detaljerad hinderdatabas som borde kunna ge info om var vindkraftverken står när stealth-funktionen är påslagen.

Risk för spridning av information handlar om att det skulle kunna vara möjligt att samla info om flygplansrörelser från det aktuella norsk/danska radarsystemet och att informationen skulle kunna hamna i främmande makt, som Norge eller Danmark. Argumentet är svagt. Det finns sedan länge öppen information om inflygningsvägar till de flesta militära flygfält.

Det är oklart vilka tester Försvarsmakten hänvisar till. De påstår att de har tagit del av nyligen genomförda tester av ett system för radarstyrd hinderbelysning. Argumentet är svagt. De som levererar de aktuella systemen känner inte till att det har genomförts några sådana tester.

 

Till toppen