Bråttom med volymbaserad stoppregel i Sverige OCH Norge

Publicerat den 23 april, 2018 av Charlotte Unger Larson i April 2018

En av de största svagheterna med det svensk-norska elcertifikatsystemet är att det sedan införandet i Sverige 2003 inte finns någon plan för hur systemet en dag ska stängas efter att de politiska målen har nåtts – det saknas en ”stoppmekanism” som säkerställer att det inte sker en överutbyggnad inom systemet. Hittills har systemet räddats genom förlängningar, som har skjutit problemet på framtiden.

Energimyndigheten utreder nu hur en stoppmekanism (volymbaserad eller tidsfrist) kan införas i Sverige innan utgången av 2020. Myndigheten ska definiera en gräns för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat. Svensk Vindenergis uppfattning förmedlas till Energimyndigheten i mars. Vi har därefter haft uppföljande kontakter med Energimyndigheten. Det förefaller som att myndigheten tagit till sig vårt och andra aktörers förslag om att satsa på ett volymbaserat stopp.

När energiöverenskommelsen slöts sommaren 2016 ­– med en utökad ambition om ytterligare 18 TWh – fanns det ett uppdämt investeringsbehov. Under år 2017 togs därför rekordmånga investeringsbeslut, enbart i Sverige avseende 2 079 MW (närmare 7 TWh). Om man räknar in investeringsbeslutade projekt återstår, enligt Svensk Vindenergis nya prognos, bara att bygga ungefär 6 TWh inom ramen för elcertifikatsystemet.

Vår bedömning är att systemet, utifrån tagna investeringsbeslut, kommer vara fullt redan under år 2019.

Det är alltså väldigt bråttom att införa en stoppmekanism. Utan en sådan kan vi hamna i den oönskade situationen att systemet, sett till tagna investeringsbeslut, hunnit bli mer än fullt vid tidpunkten för stoppregelns införande. Uppstår ett sådant läge ­– orsakad av statens långsamma beslutsprocesser ­– måste ambitionsnivån höjas för att ”släppa in” den produktion som är investeringsbeslutad före ändringarna i elcertifikatlagen.

Om Energimyndigheten jobbar fram ett förslag snabbt, och helst redovisar det redan innan sommaren, kan stoppregeln designas så att den blir optimal för alla berörda.

Det är viktigt att värna förutsägbarheten och rättssäkerheten för nya investeringar, men allra viktigast är att inga anläggningar godkänns för elcertifikat efter att målet om 46,4 TWh (28,4 +18) har uppnåtts, sett till driftsatt produktion. Detta för att elcertifikaten ska ha ett värde också framöver.

Norge har i dag en tidsbaserad stoppregel som innebär att inga nya anläggningar godkänns efter den 31 december 2021. Men en tidsbaserad stoppregel är egentligen ingen riktig stoppregel, eftersom volymen inte regleras. Att överlåta åt marknaden att pricka rätt i tid och omfattning, är som att ge godisspaden till en fyraåring och be barnet ta den mängd du tänkt dig – det är dömt att misslyckas. De främsta skälen till att det inte fungerar är den bristande transparensen kring pågående vindkraftsprojekt, att alla i första hand ser till sina egna projekt och att de senaste projekten ofta inte räknar med något värde på certifikaten för sin lönsamhet.

Det handlar om investeringar i mångmiljardklassen, vars lönsamhet riskeras om systemet blir överfullt och politikerna väljer att inte genomföra en ambitionshöjning. Vår slutsats är att det inte räcker att införa en volymstoppregel i Sverige, utan att en sådan samtidigt måste införas i Norge.

Nedan är vårt förslag till volymstoppregel som vi har förmedlat till Energimyndigheten:

  • Möjlighet till förhandsbesked i samband med investeringsbeslut, med högst en månad för att uppvisa bindande kontrakt på beställningen. Under tiden är kapaciteten reserverad.
  • Lämpliga villkor för förhandsbesked: Lagakraftvunna tillstånd för produktionsanläggning och elnät samt uppvisande av produktionskalkyl.
  • Vid ansökningsförfarandet prioriteras projekt utifrån datum för lagd bindande beställning fram till dess att 46,4 TWh har uppnåtts, inklusive investeringsbeslutad men ännu inte driftsatt vindkraft.

När målet har uppnåtts är det viktigt att anpassa kvotkurvan efter den faktiska utbyggnaden. Att utbyggnaden sker mycket snabbare än tänkt kommer annars att leda till ett nytt stort överskott som håller i sig i många år och pressar ned elcertifikatpriset till bottennivåer. Även om elcertifikatsystemet till del är marknadsbaserat har det visat sig vara mycket svårt att styra utbyggnaden med utformningen av kvotkurvan. När branschen når målet innan utsatt tid är det därför rimligt att politikerna anpassar kvotkurvan efter den faktiska utbyggnaden. Dessutom blir det helt orimligt att ha kvar kvoterna och låta konsumenterna betala efter att den sista anläggningen har lämnat systemet och inte längre får elcertifikat för sin produktion.

Elcertifikatsystemet har varit framgångsrikt för att bygga ut den förnybara elproduktionen till mycket låga kostnader. Snart ska systemet stängas och det är av avgörande betydelse att det sker på ett sätt som inte äventyrar investerares förtroende för Sverige. Lönsamheten för gjorda investeringar måste värnas. Annars hotas den fortsatta utbygganden, trots den svenska vindkraftens mycket goda förutsättningar att bidra till elektrifieringen av industrin och transportsektorn samt att fasa ut kolkraften i våra grannländer.


På återseende i Maj!

Charlotte Unger Larson
Vd Svensk Vindenergi

PRESS OCH DEBATT

Följ våra debattartiklar och press- releaser

Till pressrummet
ENGAGERA DIG I VINDKRAFT

Bli medlem

Svensk Vindenergi arbetar för att öka kunskapen om vindkraftbranschen och förståelsen för dess villkor hos politiker, opinionsbildare och beslutsfattare.

Läs mer om att vara medlem