Vindkraftens klimatnytta förstärks av nya handelssystemet

Publicerat den 21 februari, 2018 av Charlotte Unger Larson i Februari 2018

Så äntligen är det dags för mitt första blogginlägg och jag vill skriva om en fråga som föreningen har drivit sedan länge – nämligen vikten av en ökad elproduktion från vindkraft för att minska användningen av fossilbaserad elproduktion i övriga Europa.

”Aldrig förr har ett så viktigt klimatbeslut fått en så liten uppmärksamhet”, skrev representanter för IVL Svenska Miljöinstitutet och Fossilfritt Sverige på DN Debatt den 3 februari. Genom EU:s beslut om att ändra utformningen av systemet för handel med utsläppsrätter tydliggörs fördelarna med en ökad vindkraftsproduktion för export.

Två av debattartikelns slutsatser var att den svenska elexporten kan bidra till att snabbt reducera de globala koldioxidutsläppen och att ”kommuner kan ta sitt klimatansvar och ge klartecken till nya vindkraftsprojekt”.

EU:s överenskommelse innebär att det kommer att ske en snabbare minskning av tilldelningen av utsläppsrätter, vilket betyder att utsläppstaket sänks i en snabbare takt. Samtidigt införs en mekanism som automatiskt annullerar utsläppsrätter. 24 procent av överskottet läggs varje år i en bank för utsläppsrätter, kallad marknadsstabiliseringsreserven. Denna reserv får maximalt innehålla så många utsläppsrätter som auktionerades ut året innan. Resten annulleras. Och utsläppstaket sänks därmed ytterligare.

När våra argument om klimatnyttan av nya vindkraftsparker har ifrågasatts, har man ofta hänvisat till att extra utsläppsminskningar i ett land automatiskt leder till att utsläppen ökar någon annanstans i EU, eftersom det totala utsläppsutrymmet varit förutbestämt. Klimatnyttan har således ofta tonats ned. I energiöverenskommelsen från juni 2016 angavs visserligen att ”flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan norden och kontinenten ska byggas bort” och att Sverige även på sikt ska vara nettoexportör av elkraft, men det gjordes ingen klimatkoppling.

I och med den nya mekanismen med annulleringar av överskottet av utsläppsrätter så får elexporten ”en omedelbar och omfattande klimateffekt” vilket borde välkomnas av de partier som står bakom energiöverenskommelsen.

Under 2017 hade Sverige en vindkraftsproduktion om drygt 17 TWh och en nettoexport av el på 19 TWh, men det är oklart exakt hur stor elexportens klimatnytta är.

Det finns olika metoder att räkna på klimatnyttan med vindkraft. Den av Energimyndigheten och Svenska Miljöinstitutet rekommenderade marginalelsmetoden innebär att vindkraften ersätter den el som annars hade producerats på marginalen, vanligtvis kolkraft. Är denna metod mest relevant att använda eller finns det någon annan och bättre metod?

Det är centralt med kunskap i det fortsatta arbetet och vi stödjer därför förslaget från IVL och Fossilfritt Sverige: Energimyndigheten och Naturvårdsverket bör få i uppdrag att fortlöpande beräkna elexportens klimatnytta. Detta är för övrigt ett förslag som jag själv har framfört till Pär Ängquist, som är Karolina Skogs stadssekreterare.

De nya reglerna i utsläppshandeln ska nu utredas av Konjunkturinstitutet på uppdrag av regeringen. Uppdraget innebär att fram till den 30 april 2018 ”analysera under vilka förutsättningar och i vilken utsträckning nationella åtgärder påverkar det totala utsläppsutrymmet inom EU ETS när löpande annulleringar ur marknadsstabilitetsreserven genomförs”.

Det står redan klart att vindkraftsutbyggnaden och elexporten, med det nya handelssystemet, kan få en kraftigt ökad klimatnytta. Kommuner som överväger att stoppa planerade vindkraftsprojekt bör tänka till en extra gång. Sverige bör, som IVL och Fossilfritt Sverige skriver, både verka för att öka elexporten och satsa på att elektrifiera fordonsflottan och den energiintensiva industrin.

Avslutningsvis en kommentar till artikelns referens till analysinstitutet ICIS, som anger att priset för att släppa ut ett ton koldioxid kan öka från dagens 8 euro till över 30 euro år 2023. Bloomberg New Energy Finance uppskattar att priset blir över 25 euro år 2023 för att därefter stiga ytterligare. Detta är positivt för vindkraften, eftersom det ökade priset på utsläppsrätter gör kolkraften dyrare. Det leder i sin tur till att elpriset stiger och förbättrar ekonomin för både nya och befintliga vindkraftsparker vilket är varmt välkommet!

Vi hörs igen om 14 dagar.

Charlotte

PRESS OCH DEBATT

Följ våra debattartiklar och press- releaser

Till pressrummet
ENGAGERA DIG I VINDKRAFT

Bli medlem

Svensk Vindenergi arbetar för att öka kunskapen om vindkraftbranschen och förståelsen för dess villkor hos politiker, opinionsbildare och beslutsfattare.

Läs mer om att vara medlem