2020-06-02

Debattinlägg

Ändra kommunala vetot mot vindkraft

Ännu en kovändning av kommunpolitiker om vindkraft visar att formerna för det kommunala vetot behöver skärpas. Samtidigt bör kommunerna få större ekonomisk vinning av att möjliggöra vindkraft, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi i SvD  2020-06-02.

Klimatkrisen är akut och vindkraft skapar stor och omedelbar klimatnytta genom att ersätta elproduktion från kolkraft i våra grannländer. I Sverige väntas elanvändningen öka med upp emot 30 procent när industrin och transporterna elektrifieras och fossila bränslen ska ersättas. Vindkraft spelar en nyckelroll i den omställningen.

Ändå stoppas många projekt med utmärkta förutsättningar. Senast i raden är Utposten 1, en planerad havsbaserad vindpark i Östersjön, sex kilometer öster om Gävle.

Vindparken ligger i ett område som Gävle kommun har pekat ut som ett så kallat utredningsområde för vindkraft. Naturskyddsföreningen i Gävle var positiva till projektet och såg stora miljövinster. Försvarsmakten hade sagt ja till placeringen. En politisk majoritet såg fördelar med bygdemedel under många år framåt, nya arbetstillfällen, ett förstärkt elnät och ökad tillväxt i regionens hamnar.

Men efter fyra års utvecklingsarbete och ett positivt ställningstagande från kommunstyrelsen kovände Vänsterpartiet och stoppade projektet. I ett slag omintetgörs en möjlig minskning av klimatutsläppen på 600 000 ton – dubbelt så mycket som hela Gävle kommuns utsläpp. Och detta utan att Mark- och miljödomstolen gavs en chans att granska vindparken.

All utbyggnad av vindkraft måste ske på ett ansvarsfullt sätt och kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över var vindkraften placeras. Men samtidigt måste de som utvecklar vindkraftsprojekt ges rimliga möjligheter att förutse tillståndsprocessen.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslog gemensamt i juni 2017 att kravet på kommunernas tillstyrkan – det så kallade kommunala vetot – helt skulle avskaffas, främst på grund av bristande förutsägbarhet och rättsosäkerhet. Svensk Vindenergi föreslår istället att myndigheternas ”alternativförslag” genomförs, så att kommunernas ställningstagande kommer tidigare i processen.

Kommunens tillstyrkan skulle, enligt myndigheternas alternativförslag, vara en förutsättning för att prövningsmyndigheten över huvud taget kan ta upp en ansökan till prövning. Ett klartecken från kommunen ska komma tidigt och vara bindande i den fortsatta processen. Kommunens beslut ska gälla om platsen är lämplig för vindkraft eller ej.

En tidigareläggning av kommunernas ställningstagande har stort stöd bland såväl svenska folket som riksdagspartierna. Enligt en Sifo-undersökning som Svensk Vindenergi låtit göra tycker åtta av tio att det är ett bra förslag att kommunerna ska ta ställning i ett tidigare skede än i dag. I en enkät bland riksdagspartierna är åtminstone sex av åtta partier positiva till förslaget.

Det medför stora kostnader att inleda ett nytt vindkraftsprojekt. Den osäkra tillståndsprocessen och risken för avslag har lett till att det under senare år lämnats in allt färre nya ansökningar. Om trenden fortsätter kan vindkraftsutbyggnaden i Sverige stagnera om ett par år.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket utvecklar nu en ”Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad” för att skapa förutsättningar för 100 TWh vindkraft år 2040, fem gånger mer än i dag. Den snabba teknikutvecklingen gör att detta kan uppnås utan att det behövs fler vindkraftverk än vi har i dag, men det förutsätter att de bästa vindlägena kan utnyttjas.

Regeringen bör så snart som möjligt ändra formerna för och tidigarelägga kommunernas ställningstagande. Samtidigt bör de kommuner som möjliggör utbyggnaden av vindkraften, och omfattande utsläppsminskningar, få större ekonomisk nytta av vindkraften. Fastighetsskatten på vindkraftverk bör därför gå till kommunerna, i stället för till staten.

Charlotte Unger Larson
vd, Svensk Vindenergi