2021-11-16

Debattartikel

Dagens vindkraftsveto hindrar nödvändiga klimatinvesteringar

Den elektrifiering av industri och transporter som Sverige står inför kräver bästa tänkbara investeringsklimat. Men tyvärr är det motsatta alltför vanligt. Det kommunala vetot behöver reformeras snabbt. Det skriver Daniel Badman, VD för Svensk Vindenergi, och Åsa Pettersson, VD för Energiföretagen Sverige.

I dag förbrukar Sverige drygt 140 TWh el men klimatomställningen leder till att elanvändningen behöver mer än fördubblas till 2045. Om vi ska lyckas med omställningen måste den ökade elanvändningen mötas med ökad elproduktion.

Det är tydligt att vindkraften kommer att behöva byggas ut kraftigt i ett kostnadseffektivt elsystem. För att förverkliga en nödvändig utbyggnad måste prövningen av elproduktionsanläggningar vara rättssäker och förutsägbar. Regelverket måste skapa förutsägbarhet och långsiktighet för den som är beredd att investera. För att öka elproduktion måste därutöver utbyggnaden av elnätet påskyndas.

Dagens tillämpning av det kommunala vindkraftsvetot lever tyvärr inte upp till detta utan är alltför ofta rättsosäker, oförutsägbar och motverkar därmed investeringar. Det senaste exemplet gäller Tribbhult, en vindkraftpark som har genomgått en prövningsprocess som startades 2013. Västerviks kommun har tillstyrkt projektet två gånger, år 2016 och 2019. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation beviljade tillstånd i november 2020. Sedan hösten 2021 ligger ärendet hos mark- och miljödomstolen för avgörande.

Nu har kommunstyrelsen ändrat sig och föreslår att kommunfullmäktige ska återkalla sin tillstyrkan. Ett nej till Tribbhult innebär ett nej till både de arbetstillfällen och skatteintäkter som skulle genereras av att 1 500 miljoner kronor investeras i kommunen och en årlig elproduktion om 450 gigawattimmar, vilket skulle innebära ett mycket välkommet tillskott till den ansträngda elförsörjningen i södra Sverige.

Att man avstyrker investeringar i nödvändig elproduktion är ett av alltför många exempel på att man har påverkats av Facebook- och Youtube-cirkulerade ovetenskapliga påståenden om vindkraftens påverkan som har fått fotfäste i debatten. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det bra om miljöprövningen angående påverkan på djur, natur och människor görs av länsstyrelsen och miljödomstolen som har specialkompetens inom det området och att markanvändningsfrågan hanteras av kommunen. Med ett sådant förtydligande skulle samarbetet och samtalen mellan markägaren, projektören och kommunen kunna handla om rätt saker vid rätt tillfälle i processen.

Kommunerna ska naturligtvis ha stort inflytande över var i kommunen vindkraft ska etableras men dagens sena beslut och oförutsägbara vändningar leder till att tiotals miljoner kronor, som förberedelse för miljard-investeringar i projekt för nödvändig ny elproduktion, går till spillo.

Tillsammans, med god dialog och inkludering, kan vi lyckas med elektrifieringen och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Ett viktigt steg är att göra processerna för ökad elproduktion tydligare och mer förutsägbara, rättssäkra och effektiva – för alla berörda. Vi har varken råd med eller tid för omotiverat krångel och otydliga investeringsförutsättningar.

Glädjande nog föreslår utredningen En rättssäker vindkraftsprövning justeringar som innebär att planmonopolet bibehålls men att kommunens beslut ska komma tidigt, kunna överklagas och inte tillåtas ändras under processens gång. Det ger ökad förutsägbarhet och ökar rättssäkerheten. Såväl Sveriges kommuner och regioner (SKR) som Småkom har yttrat sig positiva till justeringarna.

Vi uppmanar politiken att åtgärda ett av hindren för ny elproduktion genom att justera det kommunala vetot. Tydlighet, förutsägbarhet och rättssäkerhet är avgörande för att vi tillsammans ska klara att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen, välfärd och en hållbar framtid.

Daniel Badman, VD, Svensk Vindenergi

Åsa Pettersson, VD, Energiföretagen Sverige

Debattartikeln publicerades i Altinget den 16 november 2021