2012-04-24

Debattinlägg

Debatt: Utbyggd vindkraft skapar tillväxt och jobb

I ett inlägg på Brännpunkt (22/4) ifrågasätter Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott utbyggnaden av vindkraften och menar att pengarna i stället skulle läggas på transportsektorn.

I en värld där pågående klimatförändringar är det kanske största hotet mot vår välfärd kan vi inte välja det ena eller det andra. Det krävs åtgärder i alla delar av samhället, och en utbyggnad av vindkraften skapar dessutom förutsättningar för att minska beroendet av fossila drivmedel i transportsektorn. Sveriges alla 4,3 miljoner personbilar använder fossila drivmedel motsvarande cirka 50 TWh. Om dessa bilar ersätts med laddhybrider skulle de fossila bränslena kunna ersättas med cirka 10 TWh el och 10 TWh förnybart bränsle. Den ökade elanvändningen måste dock täckas med ny utsläppsfri el, annars kommer våra svenska elbilar i praktiken att köras på smutsig kolkraft som importeras från våra grannländer.

KVA:s energiutskott tycks dock tro att såväl el som koldioxidutsläpp stannar i det land där de produceras. Utskottet påstår att vindkraft gör mer nytta i länder med främst fossilbaserad el, och bortser alltså helt från att Sverige är en del av ett nordeuropeiskt elsystem, där alla har ett ansvar att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Alliansregeringen konstaterade helt riktigt i sitt valmanifest att ”ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen”.

I slutet av januari 2011 uppmanade EU-kommissionen till en fördubbling av satsningarna på förnybar energi och till ett ökat samarbete mellan medlemsländerna. Om den förnybara energin produceras där det kostar minst kommer företag, konsumenter och skattebetalare enligt kommissionen kunna tjäna upp mot 100 miljarder kronor varje år. Dessutom kan den svenska vindkraften ersätta kärnkraft när denna faller för åldersstrecket.

Enligt energiutskottet skulle 10 TWh vindkraft, motsvarande cirka 7 procent av elanvändningen, vara möjligt att integrera i det svenska elsystemet. Det kan jämföras med att den danska regeringen i mars slöt en energiöverenskommelse med den borgerliga oppositionen som betyder att vindkraftsproduktionen i Danmark ska motsvara halva Danmarks elanvändning år 2020.

Redan när energiutskottet första gången, 2009, presenterade denna ”gräns” på 10 TWh för vindkraften, kritiserades slutsatsen hårt av tre professorer vid KTH, dåvarande generaldirektören för Energimyndigheten och statssekreteraren på Näringsdepartementet.

Utskottet har dock rätt i att det krävs en helhetssyn vid utbyggnad av ny elproduktion och att man måste ta hänsyn till behov av reglerkraft och nätförstärkningar. Svensk Vindenergi har därför efterlyst en handlingsplan av Svenska Kraftnät som visar vad som krävs för att klara 30 TWh vindkraft och hur det kan åstadkommas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Professor Lennart Söder har visat att den befintliga vattenkraften klarar att integrera upp till 30 TWh vindkraft, medan KVA:s energiutskott fortsätter att hävda att det skulle finnas en gräns vid 10 TWh.

En sådan handlingsplan måste också ta hänsyn till att utvecklingen av smarta elnät med ny teknik och nya tjänster skapar bättre förutsättningar för att balansera och överföra en stor mängd förnybar elproduktion. På så sätt reduceras behovet av regler- och överföringskapacitet. Kopplingen mellan vindkraften och transportsektorn tydliggörs även här, eftersom laddhybrider och elbilar kan laddas under natten eller andra tider med låg konsumtion, vilket gör att vindkraftselen kan utnyttjas bättre.

Det sker också en snabb teknikutveckling av vindkraftverken. Tornen blir högre, vilket gör att man når bättre och jämnare vindar. Dessutom blir rotorbladen större i förhållande till generatorn, vilket leder till större effekter och bättre effektivitet. Om några år kommer verken att ligga på i genomsnitt 3 megawatt med en produktion på uppemot 9 miljoner kilowattimmar. Innovation och utveckling gör vindkraften allt mer kostnadseffektiv.

KVA:s energiutskott påstår att vindkraftsutbyggnadens skapar extra kostnader för elkonsumenterna. Energimyndigheten har dock nyligen visat att konsumenternas samlade elkostnader tvärtom blir lägre. Om Sverige ökar ambitionsnivån för förnybar elproduktion inom det så kallade elcertifikatsystemet fram till 2020 så stiger visserligen de svenska elkonsumenternas kostnader för elcertifikaten men, som Energimyndigheten skriver, ”den ökade elproduktionen kommer dock att pressa ner priserna på el och totalt sett kommer genomsnittskostnaden för elkunden att vara lägre”. För den elintensiva industrin, som inte ingår i elcertifikatsystemet, blir besparingen ännu större.

Vindkraftutbyggnaden skapar tillväxt och nya jobb i Sverige. Den snabba globala vindkraftsexpansionen och det tyska beslutet att avveckla kärnkraften indikerar en framtida stor efterfrågan på både vindkraftverk och relaterade komponenter, viktig för svensk industri. Med en stark svensk hemmamarknad skapas förutsättningar för export av svensk teknik och kunnande.

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi

Läs hela