2013-04-29

Debattinlägg

Fel om vindkraft i Svenska Dagbladet och GP

I en debattartikel på Brännpunkt (19/4) har fem kristdemokratiska kommunpolitiker kritiserat utbyggnaden av vindkraft. Artikeln innehåller felaktiga uppgifter och missuppfattningar som upprepas på bland annat GP:s och Svenska Dagbladets ledarsidor. Nedan följer några klarlägganden från Svensk Vindenergi:

  • Påståendet att klimatutsläppen inte minskar när förnybar el byggs ut, eftersom svensk el redan har låga utsläpp är felaktigt. I det integrerade nordeuropeiska elsystemet har det allt mindre betydelse var elproduktionen sker, elen begränsas inte av nationsgränserna. Förutom att utsläppen kan minskas genom mindre fossilbaserad elproduktion i Sverige kan den minska i länder dit el exporteras. Det förra året har 20 TWh svensk el exporterats framförallt till Finland där den kunnat ersätta kol och gaskraft.
  • Påståendet att utbyggnaden av förnybar el drabbar den elintensiva industrin genom ett högre elpris stämmer inte. Vindkraft har, efter solenergin, de lägsta rörliga kostnaderna av alla produktionsslag. På elmarknaden bjuds den billigaste elen (med lägst rörliga kostnader) in först och ju mer sådan el som tillförs elsystemet, desto lägre blir elpriset. Den elintensiva industrin är dessutom undantagen från det så kallade elcertifikatsystemet. Industrin betalar alltså ingenting extra för den förnybara elen, men får fördelarna av ett lägre elpris.
  • Det stämmer att hushållen, till skillnad från industrin, får betala extra för utbyggnaden av ny förnybar el. Men den samlade elräkningen blir lägre, eftersom elpriset pressas neråt av att utbudet av ny el ökar. Energimyndigheten har konstaterat att svenska elkonsumenter tjänar på en ökad produktion av förnybar el.
  • Påståendet att elnätet behöver byggas om för 70 miljarder ”främst för att hantera vindkraftens stora variationer” är felaktigt. Enligt Svenska Kraftnät uppgår investeringsbehovet fram till 2025 till omkring 55-60 miljarder, av vilket investeringar för anslutning av vindkraft och kärnkraft tillsammans uppgår till 17 miljarder, inklusive de kostnader som elproducenterna själv står för. Övriga investeringar är bland annat reinvesteringar som krävs för att bibehålla försörjningstryggheten i ett åldrande stamnät och för att öka marknadsintegrationen med omvärlden.
  • Påståendet att förnybar elproduktion är dyrare än kärnkraft finns det få belägg för. När det gäller ny elproduktion pekar de flesta uppgifter och erfarenheter från kärnkraftprojekt i Finland, Frankrike och Storbritannien på att svensk vindkraft i dag är det billigare alternativet.

Svenska Kraftnät, Perspektivplan – 2025 (se sidan 89)