2021-07-05

Debattinlägg

Felaktiga uppgifter om vindkraft underblåser människors oro

Daniel Badman replikerar:

Det är bra att vindkraft diskuteras och att oro för ljudstörning, förändrad landskapsbild, påverkan på djur, natur och människor kan luftas. Men det är inte  bra när felaktiga och påhittade uppgifter om vindkraft sprids för att underblåsa människors oro.

 

Kommunala vetot: Utredningen En rättssäker vindkraftsprövning, som ser över miljöbalkens bestämmelse om kommunal tillstyrkan vid anläggandet av vindkraft, det så kallade kommunala vetot, ska ha lämnat förslag senast 2021-06-30. Det finns ingen politisk majoritet i riksdagen för att ta bort det kommunala vetot. Utredningens preliminära förslag innebär att kommunens planmonopol bibehålls. I förslaget justeras regeln om kommunal tillstyrkan så att kommunens lokaliseringsbeslut inte blandas samman med länsstyrelsens miljöprövning.

Effektbrist: Ett vindkraftverk levererar el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar och produktionsmönstret är tydligt. På hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft också som störst. I Svenska kraftnäts Kraftbalansrapport 2021-05-28 framgår att vindkraften producerade 66 procent av den installerade effekten under topplasttimmen 2021-02-12. Kapacitetsfaktor 66 procent med andra ord. I kraftbalansrapporten prognostiseras en genomsnittlig förväntad effektbrist på långt under en timme för vintern 2021/2022. Det är en förbättring jämfört med föregående prognos – tack vare utbyggd vindkraft under 2021.

Subventioner: Sedan 2003 har subventionerna till vind-, vatten-, bio- och solkraft inte gått via skattsedeln utan via elcertifikatsystemet. 2003-2020 gick 46 procent av stödet till biokraft och 39 procent till vindkraft. Räknat i pengar har biokraften fått mest stöd, cirka 25,7 miljarder, följd av vindkraft 21,3 miljarder och vattenkraft 6,6 miljarder. Elcertifikatpriset ligger idag nära noll – och så lär det förbli under överskådlig tid. Den nya landbaserade vindkraften kan inte räkna med något stöd.

Vätgas: Elektrifieringen i transport- och industrisektorn måste öka snabbt och det leder till snabbt ökad efterfrågan på el från vindkraft och andra förnybara källor. Ofta bygger omställningen på att vätgas används i industrins processer och för att producera vätgas krävs tillgång till mycket el till låg kostnad. Vindkraften är i dag den klart billigaste elproduktionen som kan byggas ut snabbt och i stor skala.

Ljud: I Naturvårdsverkets vägledning för buller konstateras risken för ohälsa orsakat av infraljud från vindkraftverk är mycket låg, att det saknas evidens för negativa hälsoeffekter orsakat av infraljud från vindkraftverk och att vindkraftsbuller är idag ett relativt litet problem i Sverige i förhållande till hur många som berörs i jämförelse med bullerkällor som exempelvis vägtrafik. Det är värt att påminna om att riktvärdet för vindkraftsbuller är satt på en nivå som ger upphov till en lägre risk för negativa hälsoeffekter än de riktvärden som finns för trafikbuller.

 

Förändringen vi befinner oss i angår hela samhället. Det handlar inte om att stänga en reaktor här eller om att bygga en sol- eller vindkraftspark där. Det handlar om att bygga ett hållbart samhälle och se möjligheterna som en ny elektrifierad hållbar ekonomi kan ge oss.

Vindkraften kan lika lite som andra kraftslag ensam bära ansvaret för Sveriges elförsörjning. Svaret på de utmaningar vi står inför är inte att bromsa utbyggnaden av vindkraften, utan att öka takten i de övriga delarna av omställningen.

Hela artikeln i Gefle Dagblad