2021-07-06

Debattartikel

Felaktiga uppgifter om vindkraft underblåser oro

Svensk Vindenergis VD Daniel Badman replikerar på en debattartikel i Västerviks-Tidningen.

Jag vill bemöta några av påståendena i artikeln som Villaägarna i Tjust skrivit om vindkraft.

Det är bra att vindkraft diskuteras och att oro för ljudstörning, förändrad landskapsbild, påverkan på djur, natur och människor kan luftas. Men det är inte bra när felaktiga och påhittade uppgifter om vindkraft sprids för att underblåsa människors oro.

I sammanhanget är det hoppingivande att många tidningar har börjat kräva inbäddade länkar till faktaunderlag när omdiskuterade frågor debatteras. Jag hoppas att Västerviks-Tidningen väljer att slå in på den vägen.

Uppgiften att den svenska vindkraften skulle sprida 10 000 ton mikroplast per år härstammar från Norge och har granskats av NORWEA. Granskningen visar att bladens viktförlust främst utgörs av färg och uppgår till 2,25 kg per vindkraftverk under 15 år. Översatt till svenska förhållanden blir det 4 300 vindkraftverk och 0,15 kg per vindkraftverk och år = 645 kg/år. Detta ska jämföras med de stora källorna till utmaningen med mikroplaster i naturen. Naturvårdsverket bedömer att följande källor tillsammans släpper ut cirka 13 000 ton mikroplast per år i Sverige: Däckslitage, Konstgräsplaner, Tvätt av syntetfibrer, Båtbottenfärg, Produktion & hantering av primärplast, Vägtrafik, utom däckslitage, Målning av byggnader, Hygienprodukter.

Vindkraftsblad innehåller små mängder Bisfenol A och bladen omges av ett hårt ytskikt som innesluter glasfiberplasten. Ett blad som väger 20 ton innehåller cirka 20 gram Bisfenol A. Högt räknat innehåller Sveriges 4 300 vindkraftverk tillsammans 260 kg Bisfenol A. Bisfenol A är ett misstänkt hormonstörande ämne som kan påverka fortplantningen. Vi får alla i oss låga doser av ämnet genom mat och dryck, men enligt Livsmedelsverket bedöms inte den mängd bisfenol A vi får i oss skada hälsan.

I Naturvårdsverkets vägledning för buller konstateras risken för ohälsa orsakat av infraljud från vindkraftverk är mycket låg, att det saknas evidens för negativa hälsoeffekter orsakat av infraljud från vindkraftverk och att vindkraftsbuller är idag ett relativt litet problem i Sverige i förhållande till hur många som berörs i jämförelse med bullerkällor som exempelvis vägtrafik. Det är värt att påminna om att riktvärdet för vindkraftsbuller är satt på en nivå som ger upphov till en lägre risk för negativa hälsoeffekter än de riktvärden som finns för trafikbuller.

När det gäller skuggor och reflexer skriver Energimyndigheten att faktisk skuggbildning inte får överskrida åtta timmar per år. Där skuggproblem kan uppträda kan vindkraftsanläggningen utrustas med avkopplingsautomatik, så att verken stängs av under de potentiella störningsperioderna.

Vindkraft prövas mot miljöbalken och det är svårt att få tillstånd. Utgångspunkten för prövningen är verksamhetsutövarens miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kraven på MKB:n är mycket höga. Länsstyrelserna och miljödomstolarna tillämpar ofta försiktighetsprincipen. 60% av de ansökta vindkraftverken får avslag.

Vindkraftverk tar plats i landskapet och låter på nära håll men vindkraft är ingen ny företeelse. För den som vill lära sig mer rekommenderas Vindval – Naturvårdsverkets kunskapsprogram som samlat forskning om vindkraft sedan 2005.

Daniel Badman, VD, Svensk Vindenergi

Repliken publicerades i Västerviks-Tidningen den 5 juli 2021