2010-11-18

Debattinlägg

Försvarsmaktens beslut fördyrar elräkningen

Försvarsmaktens nya beslut om att stoppa vindkraft runt militära flygplatser innebär att en yta lika stor som Danmark undantas vindkraft. Uppemot 1 000 vindkraftverk med investeringar på över 25 miljarder kronor hotas och för den enskilda elkonsumenten kan beslutet bli en dyr historia. Branschorganisationerna Svensk Vindenergi och Lantbrukarnas Riksförbund uppmanar nu regeringen att låta göra en samhällsekonomisk bedömning och oberoende analys av Försvarsmaktens beslut.

I våras införde Försvarsmakten ett temporärt förbud för all ny vindkraft inom en 40-km radie från samtliga tio militära flygplatser i landet. Bakgrunden till förbudet angavs vara funktionsproblem med JAS radarsystem, ett problem som enligt leverantören SAAB Aircraft går att lösa utan tekniska svårigheter.

Försvarsmakten har nu, efter en egen utredning, anpassat förbudet till de lokala förutsättningarna kring varje flygplats. Det nya beslutet innebär att stoppområdena minskar från 12 procent till 10 procent av Sveriges totala yta, en obetydlig skillnad.

Svensk Vindenergi har genomfört en enkätundersökning bland sina medlemsföretag om konsekvenserna av Försvarsmaktens beslut. Enkäten visar att minst 692 planerade verk inom försvarets stoppområden med en samlad effekt på mellan 1 679 och 1 965 MW antingen redan har fått avslag eller riskerar att få det till följd av Försvarsmaktens nya beslut. Detta motsvarar investeringar på över 20 miljarder kronor. Försvarsmakten har i vissa av dessa fall redan lämnat positiva yttranden med en giltighet på två år, men drar nu tillbaka sådana trots att giltighetstiden inte gått ut.

Försvarsmakten har, utöver dessa 692 verk, även börjat överklaga redan beviljade vindkraftverk  inom stoppområdena som är under byggnation eller i drift och levererar el, med hänvisning till att processen inte gått rätt till, trots att Försvarsmakten lämnat positivt yttrande. Hittills har Försvarsmakten överklagat bygglov för 50 vindkraftverk och enligt Försvarsmakten ämnar de överklaga resterande vindkraftverk inom stoppområdena. Totalt handlar det i så fall om cirka 280 vindkraftverk – motsvarande drygt 5 miljarder i marknadsvärde ­-­ som kommer att stå för drygt 25 procent av Sveriges totala elproduktion från vindkraft.

Får Försvarsmakten sin vilja igenom, är det ur rättssäkerhetssynpunkt en katastrof, då den offentliga förvaltningens roll som beslutsfattande organ starkt kan ifrågasättas.

Sammantaget hotas alltså uppemot 1000 vindkraftverk, vilket kan jämföras med att det under hela förra året installerades 198 verk.

Försvarsmaktens nya stoppområden riktar sig enbart mot vindkraftverk trots att dess inverkan i de flesta avseenden inte skiljer sig från exempelvis telemaster, vilka förekommer i betydligt större antal och ibland är dubbelt så höga som vindkraftverken. Försvarsmakten hävdar genom beslutet sin ensamrätt till nyttjande av luftutrymmet på mer än 20 meters höjd inom stoppområdena, trots att en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning också är av nationellt intresse.

Svensk Vindenergi har låtit granska skälen till Försvarsmaktens beslut och funnit att kravet på hinderfriheten runt de militära flygplatserna i många fall är överdrivna med avseende på molngenomgång, visuell flygning och flygning på låg höjd. Enligt formuleringarna i miljöbesluten för flygplatserna Såtenäs och Ronneby ska exempelvis flygning på under 500 meters höjd ske i så liten omfattning som möjligt, framförallt med hänsyn till buller. Hittills byggda vindkraftverk i Sverige har en total höjd på högst 150 meter.

Inom EU är det bestämt att 20 procent av energikonsumtionen år 2020 ska komma från förnybara källor. Regeringens mål för Sverige är 50 procent, vilket bland annat innebär att vi måste bygga ut den förnybara elproduktionen fram till år 2020, varav vindkraftens bidrag förväntas bli stort. I ljuset av detta är försvarets agerande ytterst olyckligt.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att producera el från vindkraft, kostnaden i Sverige är bland de lägsta i världen. Detta förutsätter dock att vindkraften kan sättas upp där det blåser mycket.

Energimyndigheten har pekat ut knappt två procent av Sveriges yta som riksintresse för vindbruk, där det bland annat blåser minst 6,5 meter/sekund vid 72 meters höjd. Vår granskning visar att många av Försvarsmaktens stoppområden har bra vindlägen – mellan 7 och 29 procent av stoppområdena i de sju berörda länen är utpekade som riksintresse för vindbruk.

Om vindkraften inte får byggas i bra vindlägen blir den dyrare. Dessutom innebär Försvarsmaktens agerande att osäkerheten ökar, vilket försämrar chanser och villkor för belåning av investeringar. Båda dessa faktorer ökar kostnaderna för vindkraft och skulle direkt motverka alliansregeringens vallöfte om att försöka hålla nere konsumenternas kostnader för den förnybara elproduktionen.

Vi är övertygade om att det finns goda möjligheter för försvar och vindkraft att kunna samexistera.
Det har bevisligen fungerat tidigare, och i andra länder med mindre yta och mer vindkraft än i Sverige tycks detta fungera utmärkt. Dessutom har Försvarsmakten i sitt så kallade regleringsbrev från regeringen i uppdrag att ”bidra till att nå det nationella planeringsmålet för vindkraft”.

För att möjliggöra att vindkraften kan byggas ut, samtidigt som kostnaderna för den enskilde elkonsumenten hålls låga, bör regeringen låta göra en samhällsekonomisk bedömning och oberoende analys av Försvarsmaktens stoppområden. Dessutom bör regeringen tillsätta en oberoende part som granskar och fattar beslut om utbyggnad, när Försvarsmaktens och vindkraftens intressen står mot varandra.

Det kan bidra till att vindkraften byggs ut i enlighet med riksdagens mål och Sverige kan få ett överskott av el med låga koldioxidutsläpp. Det håller nere de svenska elpriserna och möjliggör regeringens ambitioner om en kolsnål elexport från Sverige till övriga Europa.

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi

Lars-Göran Pettersson, ordförande Lantbrukarnas Riksförbund

Fredrik Lindahl, ordförande Svensk Vindkraftförening

Tyck till på Svensk Dagbladets nätsida