2019-04-10

Debattinlägg

Goda vindlägen avgör var vindkraftverken placeras

Svar till ”Lutfisktorparen”: Varför bygger man vindkraft där behoven inte finns?

Jag är glad att du, Lutfisktorparen, anser dig ha en positiv inställning till vindkraft! För att bemöta din inledande fråga: Regeringen har pekat ut riksintressen för vindbruk.  Dessa samsas med andra riksintressen så som exempelvis försvar, rennäring, och artskydd. Dessutom har kommunerna en vetorätt att säga ja – eller nej – till vindkraft som bidrar till att det byggs olika mycket i olika kommuner.

Vad som även styr lokaliseringen av vindkraften är behovet av goda vindlägen – det måste blåsa bra och med jämn hastighet. När vindkraften förpassas till sämre vindlägen krävs fler vindkraftverk, vilket leder till såväl större intrång som ökad kostnad, för att nå samma produktion. I norra Sverige finns många värdefulla naturresurser, och vinden är en av dem.

Det är ett vanligt men felaktigt argument att det inte finns något behov av el från vindkraft i Norrland. Vindkraften gör nytta även när den byggs i norra Sverige. När elen forslas ner i södra Sverige och vidare ut i Europa tränger vindkraften undan fossil kolkraft och bidrar till stor klimatnytta. Utbyggnaden tryggar Sveriges elförsörjning när de äldsta kärnkraftsreaktorerna fasas ut under kommande år.

Vindkraftbranschen bygger gärna mer förnybart i södra Sverige, både på land och till havs. Men idag är det svårt att få tillstånd för så höga verk som behövs. Här skulle dock regeringen kunna göra mycket genom att säga att vindkraft i södra Sverige ska prioriteras.

Så till din fråga om kostnad. Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet är ett gemensamt stödsystem för alla förnybara kraftslag. Alla elförbrukare i Sverige utom så kallad elintensiv industri betalar en elcertifikatavgift via sin elräkning. Avgiften bakas oftast in i elpriset vilket gör det svårt att se hur stor den är men för år 2017 var den genomsnittliga kostnaden 3,1 öre per kWh för elkonsumenten.

Teknikutvecklingen har gjort att ny, landbaserad vindkraft idag byggs helt utan stöd. Vindkraften är det billigaste kraftslaget som producerar el till ett pris under 40 öre/kWh.

Kostnaden för anslutning till nätet betalas av vindkraftsägaren och ingår i produktionskostnaden. Kostnaden för transmission delas mellan producent och konsument. Producentens del ingår i produktionskostnaden. Den del som konsumenten betalar kallas nätkostnad på elräkningen.

På din räkning finns alltså nätkostnad, den ström du gör av med (elhandelskostnad), energiskatt och moms. Energiskatt och moms är den största delen, oftast cirka 45 procent.

Konsumenternas Energimarknadsbyrå räknar med att den totala elkostnaden per år är cirka 4 500 kronor för en mindre lägenhet och 10 000 kronor för en större bostad.

Jag hoppas det gav svar på dina frågor.

Charlotte Unger Larson
Vd, Svensk Vindenergi

Läs hela artikeln i Arbetarbladet.