2018-06-08

Debattinlägg

Inspel till utredning – Effektivare miljöprövning ska främja grön omställning

Monica Daoson, utredare

Mikael Damberg, Näringsminister

Karolina Skog, Miljöminister

Ibrahim Baylan, Energiminister

 

Grön omställning får rött ljus från myndigheter och domstolar

Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland men den gröna omställningen motverkas i stor skala, ofta av regeringens egna myndigheter. Det finns ett uppenbart och stort behov av att revidera miljöbalken så att även positiva miljöeffekter ges utrymme i prövningen.

Regeringen har följt riksdagens tillkännagivande och tillsatt utredningen Effektivare miljöprövning ska främja grön omställning som ska lämna förslag på hur miljöprövningen kan främja investeringar som bidrar till en grön omställning och hur miljöprövningsprocessen kan bli mer effektiv. Tyvärr har utredaren valt att avstå från kontakt med vindkraftsbranschen och istället främst inhämtat synpunkter från länsstyrelser, domstolar och Svensk Näringsliv.

Vindkraften står idag inför en rad utmaningar där elnäten och tillståndsprocesserna utgör de största hindren för en fortsatt expansion. För att nå målet om ett helt förnybart elsystem år 2040 behöver det skapas förutsättningar för en fortsatt stark utveckling av den förnybara elproduktionen, till nytta för klimatet, svensk konkurrenskraft och EU:s energiförsörjning.

Försvarsmaktens restriktionsområden har det senaste året utökats från 30 till 45 procent av Sveriges yta. Det kommunala vetot kvarstår, trots att det stoppar hälften av projekten innan de kommit till miljöprövning. Artskyddsbedömningarna utgår inte längre från risk för påverkan på fågelbestånd utan från vad som lokalt bedöms vara viktiga fågellokaler och schablonmässiga skyddsavstånd till enstaka fåglar.

Praxis i domstolarna går åt motsatt håll än de politiska mål som har ställts upp – i de senaste årens vindkraftsprövningar har mer än 1400 av drygt 2000 prövade vindkraftverk fått avslag.

I dagens prövning är det svårt att väga vindkraftens nytta, som är global eller nationell, mot intrånget, som är lokalt.  När nyttan inte vägs in trängs vindkraften ofta bort från goda vindlägen av kommunalt veto, försvarsmaktens restriktioner, övertolkning av artskyddsförordningen, renskötsel, andra riksintressen etc.

Om vindkraften förpassas till sämre vindlägen krävs fler vindkraftverk, vilket motverkar en hållbar utveckling då det leder till såväl större intrång som ökad kostnad för att nå samma produktion. När det genomsnittliga vindläget försämras med 0,5 meter per sekund så minskar totalproduktionen med 20 procent. För öka vindkraftsproduktionen från 30 TWh år 2021 till 60 TWh år 2040 behövs då cirka 3 750 vindkraftverk, istället för 3 000, vilket betyder att påverkan på djur, natur, människor – och kostnaden – ökar med cirka 25 procent.

Den förnybara omställningen är bra för klimatet och Sveriges konkurrenskraft. För att vindkraften ska kunna byggas ut på ett hållbart sätt är det mycket angeläget att vindresursen får nyttjas på bästa sätt och att vindkraftsutbyggnad tillåts ske med modern teknik.

 

Charlotte Unger Larson

vd Svensk Vindenergi