2013-06-11

Debattinlägg

Investeringar i vindkraft stärker Sveriges ekonomi

I en debattartikel på Second Opinion kritiserar Tord Wiklund vindkraften för att vara mer subventionerad än andra kraftslag inom ramen för elcertifikatsystemet och anser att vindkraften dessutom är ett sämre energislag än kraftvärme. Det är dock viktigt att den offentliga debatten bygger på saklighet. Wiklunds artikel innehåller en rad faktafel som inte kan lämnas obesvarade, skriver Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi, i en replik.

Visst är de låga priserna på el och elcertifikat en utmaning för många aktörer idag, men detta gäller inte ensidigt vindkraften utan all förnybar energi. Undantaget från skattebefrielse har funnits i många år, vår uppfattning är att den än så länge har använts i begränsad utsträckning. Skälet är att det kan vara riskabelt att ta investeringsbeslut grundat på ett skatteundantag som i framtiden kan komma att försvinna. Förklaringen till att det fortfarande byggs vindkraft trots de låga priserna just nu, är främst att vindkraften har blivit mycket billigare, men även att det finns aktörer som väljer att göra investeringarna av andra skäl än maximal avkastning.

Påståendet att satsningar på 73 miljarder kronor i huvudsak skulle bero på utbyggnaden av vindkraften är direkt felaktigt. När det gäller nätkostnader är utgångspunkten att elproducenten själv står för samtliga kostnader direkt relaterade till anslutning av ny elproduktion, medan Svenska Kraftnät står för de förstärkningar som myndigheten anser vara samhällsekonomiskt lönsamma. Svenska Kraftnät anger i sin Perspektivplan 2025 att indirekta kostnaderna relaterade till anslutning av ny elproduktion (främst vindkraft och kapacitetsökningar i befintliga kärnkraftverk) beräknas uppgå till 17 miljarder fram till år 2025. Den totala investeringsvolymen fram till 2025 beräknas till 55-60 miljarder, men huvuddelen av kostnaderna avser försörjningssäkerhet och eller reinvesteringar samt ökad marknadsintegration med omvärlden.

Tord Wiklund anser att det är beklämmande att beakta de höga samhällskostnader som medborgarna får bära för vindkraften. Vad han då glömmer bort är att investeringarna i vindkraft hjälper till att höja Sveriges låga investeringskvot och har alltså ett positivt bidrag till Sveriges ekonomiska tillväxt. Dessutom leder ökad vindkraftsproduktion till ett ökat utbud av el, vilket pressar elpriset. Detta ökar i sin tur den disponibla inkomsten hos konsumenterna och ger svensk basindustri en viktig internationell konkurrensmässig fördel.

Mattias Wondollek, elnät och marknad, Svensk Vindenergi

Se artikel