2018-12-18

Debattinlägg

Starkare och smartare elsystem – för konkurrenskraft, klimatnytta och snabb måluppfyllelse

Det råder stor enighet om att klimatutsläppen måste minska – och det är ont om tid. För att Sverige ska behålla konkurrenskraft krävs att vi säkrar tillgången på förnybar och utsläppsfri el. Med ett starkare kraftnät och inrättandet av en marknad för elsystemtjänster kan utbyggnaden av förnybart ske på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt.

Sveriges elproduktion vilar historiskt på kärnkraft och vattenkraft men vårt energisystem håller på att förändras i snabb takt. Den äldsta kärnkraften håller på att fasas ut samtidigt som utbyggnaden av förnybar elproduktion går rekordsnabbt – drivet av den snabba kostnadsutvecklingen som gör att vindkraften idag byggs ut utan stöd.

Sveriges mål om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040, kräver att minst 70 TWh ny förnybar elproduktion tillkommer, motsvarande över 200 miljarder kronor i investeringar.  För varje krona som investeras i omställningen får samhället tillbaka fyra i form positiva samhällseffekter, menar Skellefteå Kraft och BCG i en studie.

Sverige har bland de bästa förutsättningarna i hela Europa för vindkraftsproduktion och vi bör ta tillvara dessa fördelar i form av goda vindlägen och låg produktionskostnad. Stark kraftbalans och utbyggnad av elproduktion med låg produktionskostnad stärker Sveriges konkurrenskraft. Med mycket vindkraft tillsammans med en utvecklad marknad för systemtjänster till elnätet kan Sverige erbjuda uthålligt och långsiktigt lägre elpris än andra EU-länder.

Jan-Olof Jacke, VD på Svenskt Näringsliv, menar i en debattartikel 3/12 att vi idag har bristande överföringskapacitet i elnäten. Vi håller med. Förutom risken för begränsning av investeringar i nya industrianläggningar och transportsystem, ser vi även att flaskhalsarna i det svenska kraftnätet förhindrar inkoppling av mer förnyelsebar energi. Det är därför angeläget att skyndsamt stärka överföringskapaciteten både för att bibehålla försörjningstryggheten, men inte minst för att överhuvudtaget lyckas med den gröna energiomställningen. En ytterligare bonus är att även kunna öka möjligheten till elexport – med stor klimatnytta internationellt.

Jan-Olof Jacke är även orolig för elbrist inom snar framtid. Vi förstår hans oro, men vi ser att problemet redan är till hälften löst. Vindkraftsutbyggnaden från år 2017 till år 2021 ersätter mer än väl den minskande kärnkraftsproduktionen under samma period, och mer är på väg. Vidare måste det påpekas, att de scenarier som Svenska Kraftnät hänvisar till och som påvisar förhöjd risk för effektbrist, räknar med en tillgänglighetsfaktor om 9% för vindkraften – trots att den legat mellan 15 och 37 procent under de timmar som elförbrukningen varit som högst de senaste tio vintrarna. I scenarierna sätts även liten tilltro till import och delar av den avtalade effektreserven är inte inkluderad.

Den långsiktiga tillgången till effekt och god elkvalitét behöver säkerställas genom regeländringar som ger ökade möjligheter för marknadsaktörer att erbjuda flexibla tjänster. Redan nu kan vindkraftparkerna bidra till ett stabilare elsystem med både spännings- och frekvensreglering. Med energilagring mellan vindkraftsparken och elnätet kan vindkraftsparken bidra med systemtjänster även när det är vindstilla. Men så länge det inte finns någon marknad för sådana tjänster kommer det svenska kraftnätet att vara hänvisat till dyr spetskraft.

För att realisera den fulla potentialen av systemtjänster förordar Svensk Vindenergi att en sådan marknad för tjänster införs i Sverige. Lärdomar bör kunna dras från Irland, Tyskland och andra europeiska länder som ligger före oss i den utvecklingen.

Charlotte Unger Larson, VD Svensk Vindenergi
Tim Carpenter, VD Nordex Sverige AB
Hans Carlsson, VD Siemens Gamesa AB
Lotta Ljungqvist, Nordenchef GE
Pamela Lundin, Sverigechef ENERCON
Lisa Ekstrand, Senior Director & Head of Public Affairs Vestas Wind Systems
Niclas Erkenstål, Country Manager Senvion Scandinavia AB