2019-09-10

Debattinlägg

”Vindkraft måste ges mer utrymme i nya havsplaneringen”

Snart ska Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplanering överlämnas till regeringen. Men i förslaget får Försvarsmaktens intressen förtur och i praktiken vetorätt, vilket hindrar den havsbaserade vindkraften från att bidra till energiomställningen, skriver Svensk vindenergis vd Charlotte Unger Larson.

När kärnkraften av åldersskäl fasas ut är den havsbaserade vindkraften det produktionsslag som kan ersätta – vindarna till havs är starka och jämna och ger stabilitet till elsystemet. Förhoppningen har varit att havsplaneringen ska tydliggöra spelplanen framöver så att investeringar kan ta fart.

Olycklig förenkling av Ygeman
Vid årsskiftet ska Havs- och vattenmyndigheten (Hav) lämna över sitt planeringsförslag till regeringen. Hav pekar tydligt ut intressekonflikten och menar att frågan om försvarets och den havsbaserade vindkraftens samexistens behöver behandlas i en egen utredning. Men energiminister Anders Ygeman (S) menar, tvärtemot, att intressekonflikten kan lösas med befintlig lagstiftning. Det är en olycklig förenkling, eftersom havsplanen kommer att bli ytterligare ett lager av prövning ovanpå den redan omfattande tillståndsprövningen.

Försvarets vetoinflytande och brist på transparens har resulterat i en havsplan som inte lever upp till den nödvändiga energiomställningen. Om havsplanen realiseras i sin nuvarande form, läggs en död hand över utvecklingen av storskalig havsbaserad vindkraft. Energimyndigheten påpekar att områden i havsplanen utpekade för vindkraft är för små för att kunna leverera målet om 100 procent förnybar el till år 2040 och tidsaspekten är kritisk: Uppbyggnad av ny elinfrastruktur kräver planering.

Investerare har reagerat
Havsplanen får såväl juridisk tyngd som tydligt signalvärde. Redan nu märks att investerare tolkar planen som ett policystopp för havsbaserad vindkraft, eftersom vindkraften får minimalt med utrymme. Det försvagar svensk konkurrenskraft och minskar möjligheterna för elförsörjningstrygghet och fortsatt elexport.

Försvarsmakten borde ha ett intresse av att trygga en stabil, förnybar elproduktion framöver. I försvarsberedningens betänkande Motståndskraft betonas att omställningen till förnybar el ger fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv. Regional energiproduktion ökar robustheten i elsystemet, minskar Sveriges sårbarhet och Östersjöregionens importberoende av fossilbränslen österifrån.

Omställningen gäller även försvaret
Regeringen har nu möjlighet att tydligt visa att Försvarsmakten, precis som alla andra myndigheter, måste medverka till omställning och energitrygghet för framtiden. Det är framför allt två åtgärder som måste till för att möjliggöra en vindkraftsutbyggnad till havs och på sikt uppfyllnad av Sveriges klimat- och energimål:

  • Havsplanerna bör uppdateras med tydliga områden för riksintresset vindbruk, anpassade för 2040-målet.
  • Försvarsmaktens instruktioner bör omfatta tydligt ansvar för energi- och klimatomställningen och utökad dialog med representanter för andra intressen.

Regeringen måste lita på Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens expertkunskap om hur Sverige kan få en fungerande havsplanering till stöd för en hållbar utveckling där miljö, ekonomi och sociala aspekter samverkar. Så att Sverige kan ta ett ledarskap i omställningen till ett förnybart samhälle.

Charlotte Unger Larson
Vd, Svensk Vindenergi

Läs debattartikeln i Altinget.