2019-01-14

Externa nyheter

Carl Johan von Seth: Fem trender som får europeisk kolkraft att gå upp i rök

I Europa finns 250 kolkraftverk – och alla 250 måste stänga om EU ska klara klimatmålen. Det kan ske snabbare än industrin tror.

Sedan Thomas Edison byggde världens första kolkraftverk i London har kolet lyst upp brittiska hem, försörjt sjukhusen med el och gett landets verkstadspressar kraft.

140 år senare är kolet på väg bort. Och det sker snabbt.

Sedan 2013 har produktionen av kolkraft minskat med 87 procent i Storbritannien. Vindkraften har fördubblats under samma period. Biomassan har exploderat. Solcellerna ligger hack i häl.

Härom året noterades de första dagarna helt utan kolkraft i det brittiska elnätet sedan Edisons dagar. Och under 2018 stod den för ynka 5 procent av elproduktion.

Resten av Europa måste snart följa efter om EU ska klara klimatmålen. Tyskland förblir tungt kolberoende, liksom Polen och de flesta länder i Central- och Östeuropa. Totalt finns det 250 kolkraftverk inom EU. De behöver stängas.

Flera starka trender kommer att hjälpa utvecklingen på traven.

1. Vind- och solkraften fortsätter att bli billigare

Den förnybara energin har länge fått generös hjälp av politiken. Men kostnaderna har också minskat snabbt. Priset på nybyggd vindkraft i Storbritannien har pressats från långt över 100 pund per megawattimme till omkring 60 pund.

Det tyska investeringsbolaget Kaiserwetter räknar nu med att kostnaderna för fossil och förnybar kraft i genomsnitt är jämförbara, globalt sett.

Solen och vinden har inte övertag överallt. Men på allt fler platser är den förnybara energin lönsam även utan stöd.

2. Stigande priser på utsläppsrätter

Samtidigt som kostnaderna för solenergi rasar pågår ett prisrally på utsläppsrätter i EU. Efter en regeländring förra året steg priset med 230 procent. Analytiker räknar med att det kommer att stiga successivt från dagens nivå, på 25 euro per ton koldioxid, till uppemot 40 euro.

Om den förutsägelsen visar sig korrekt kommer det att slå hårt mot kolkraftens konkurrenskraft.

3. EU-stopp för kolsubventioner

Det blir svårare för europeiska regeringar att sponsra kolindustrin. Vid årsskiftet stängdes 26 kolgruvor i Spanien, efter ett nytt EU-direktiv som hindrar statligt stöd till olönsamma gruvor.

Fler sådana regler håller på att förhandlas när EU försöker reformera unionens energimarknad.

4. Skärpta krav på luftkvalitet

En genomgång från 2018 visade att EU:s tio största kolbolag orsakade 7.600 dödsfall, 3.300 nya fall av kronisk bronkit och 137.000 dagar med astmasymtom bland barn – på ett enda år.

Att kolkraftens luftföroreningar orsakar sjukdom och död har varit känt länge. Men kunskapen ökar. Och trenden går mot strängare krav, som ytterligare försämrar kolets konkurrenskraft.

5. Naturgas hjälper till i utfasningen

Gaskraftverk – som visserligen också bränner fossila bränslen – släpper ut nästan hälften som mycket koldioxid som kolkraften. Nya utvinningsmetoder och ökad internationell handel med flytande naturgas har gjort det möjligt för länder som Storbritannien att förlita sig på naturgas under utfasningen av kolet.

Den trenden kommer att förstärkas i år, när stora exportprojekt sjösätts i USA. Det brittiska exemplet visar också gaskraften inte nödvändigtvis behöver öka under omställningen.

Läs artikeln hos DN Ekonomi.