2019-01-15

Externa nyheter

Elnätet kräver kraftfulla investeringar

De stora elbolagen, myndigheter som Svenska Kraftnät och fackförbund är alla överens om att elnätet kräver stora investeringar – och att det brådskar. Mycket står på spel om elnätet blir överbelastat och framför allt drabbas den elintensiva industrin vilket i förlängningen slår mot Sveriges konkurrenskraft.

Enligt Vattenfalls koncernchef Magnus Hall är fulla elnät ett stort bekymmer som gör att Sverige riskerar att missa viktiga industrietableringar.

På flera håll i landet vittnar elnätsbolagen om att elnätet är på väg att nå bristningsgränsen och ibland passerat gränsen för hundraprocentigt utnyttjande. I Malmö har till exempel elbolaget Eon tvingats tacka nej till batteriföretaget Northvolts ansökan om att få ansluta en ny batterifabrik till deras nät. Där har elnätet redan slagit i kapacitetstaket.

Miljardförluster

Det finns en stor hunger, globalt sett, efter nya datahallar och batterifabriker – två mycket elintensiva verksamheter. Att neka anslutningar till sådana industriprojekt skulle kosta många miljarder om året genom att investeringarna och arbetstillfällena hamnar i andra länder. Det visar en färsk undersökning som Pöyry gjort på uppdrag av Energiföretagen Sverige. De årliga samhällsekonomiska förlusterna kan bli så höga som 150 miljarder kronor.

Överfulla elnät äventyrar också bostadsbyggandet, då det blir omöjligt att ansluta nya bostadsområden till elnätet.

Elektrifieringen av transporter

Ingen vet exakt hur stor kostnaden för kapacitetsbristen är i dag, men enligt Pöyrys studie kan det röra sig om 80 miljarder kronor om året.

Eon Energidistributions vd Johan Mörnstam menar att hela tillväxten i landet äventyras om reinvesteringar i elnätet uteblir.

Enligt Mörnstams uppskattningar krävs 100 miljarder kronor i om- och utbyggnader av elnäten. I den summan har han också räknat in den energiomställning som bland annat elektrifieringen av transportsektorn innebär för elnäten.

Alla nya elbussar, elbilar och elcyklar innebär förvisso välkomna miljövinster, men de medför också ytterligare belastningar på elnätet. Lägg därtill utbyggnaden av sol- och vindkraft, som ofta etableras på avlägsna platser långt från konsumenterna. Att ansluta dem till nätet kommer också med en prislapp.

Industriföretagen bekymrade

Industriföretagen är de som oroas mest över den uppkomna situationen – än så länge. Under elavbrotten på Gotland i somras drabbades cementtillverkaren Cementa, som ingår i den tyska koncernen Heidelberg Cement, av mångmiljonkostnader i förlorade intäkter. Det har rest frågetecken kring framtida större investeringar hos Cementa.

Kemijätten Borealis i Stenungssund, som har sitt huvudkontor i Wien, vill också se kraftfulla investeringar för att säkerställa att elnätet fungerar störningsfritt dygnet runt, året runt. Även ett avbrott på delar av en sekund är ”förödande och leder till jättekostnader och negativa miljöeffekter”, enligt Borealis i Sverige svenska vd Anders Fröberg.

Fackföreningen IF Metalls ordförande Marie Nilsson vill se ett kraftfullt åtgärdspaket så snart en ny regering är på plats och uppmanar nästkommande regering att prioritera åtgärder för att öka leveranssäkerheten och kapaciteten i elförsörjningen.

Kortare tillståndsprocesser

Även myndigheter anser att läget är akut och kräver brådskande åtgärder. Svenska Kraftnät, vars uppdrag är att underhålla och utveckla det svenska stamnätet, vill framför allt snabba på tillståndsprocesser för nya elnätsförbindelse. I dag kan den processen ta 10-15 år och det ligger nu ett förslag till hur den kan kortas.

Erik Böhlmark, elmarknadsanalytiker på Svenska Kraftnät, menar att risken för effektbrist är störst i Mälardalen och Uppsala just nu.

– Svenska Kraftnät kan exempelvis tvingas säga nej till en industri som vill öka sin elkonsumtion där. Elnätet räcker inte till för den ökningen och då måste man göra prioriteringar, säger Erik Böhlmark.

Underliggande orsaker

Underliggande orsaker är ökad urbanisering med kraftigt växande städer i regionen samt tillkomsten av tre elslukande datahallar som amerikanske Amazon låtit bygga.

– Det här sker i kombination med att man avvecklar elproduktion i bra lägen, säger Erik och pekar på att man i Uppsala kommer att sluta producera el och konvertera en torveldad kraftvärmeanläggning så att den endast levererar värme.

– De ser ingen ekonomi i eldelen.

Det beror på att producenten får lika mycket betalt för den el den säljer oavsett var i nätet den befinner sig.

– Eftersom det är samma pris i hela området blir elproduktion inte lönsam på den marknad de agerar på, säger Erik Böhlmark.

Generell trend

Erik Böhlmark ser en generell trend mot elproduktionsanläggningar som är centralt placerade i södra Sverige avvecklas och ersätts med anläggningar längre bort, företrädesvis av vindkraft i norra Sverige.

– Man bygger där det är mest lönsamt, vilket får lokala effekter, säger Erik som ser att det finns behov av fortsatt drift av anläggningarna i södra Sverige.

– Vi ser gärna incitament för ökad produktion på strategiska ställen i nätet.

Vindkraft i norr

För många kommer det nog som en överraskning att lejonparten av de framtida vindkraftsetableringar förväntas ske i norra Sverige, enligt Svenska kraftnäts framtidsprognoser. Inte i blåshålen längs Hallandskusten och i Skåne där vindkraften först byggdes ut. Störst potential lär finnas i landbaserade vindkraftparker:

– Med dagens höga torn, som går 100 meter upp i luften, når man minst lika bra vindlägen som i södra Sverige.

När det gäller solenergi, det andra största väderberoende energikällan som kompletterar vindkraften, tror Erik Böhlmark att utbyggnaden framför allt kommer att ske på befintliga fastigheters tak.

Några fristående, storskaliga solkraftparker, som man kan se på sina håll på kontinenten, har Erik Böhlmark svårt att se framför sig i Norden.

Ökad överförföringskapacitet

För att öka handelskapaciteten i elnäten driver Svenska kraftnät två projekt. Det är dels den nya elförbindelsen Hansa PowerBridge mellan Hurva station i Hörby kommun och Güstrow i norra Tyskland. Målet är att stärka kopplingen mellan Norden och övriga Europa med ökade möjligheter till elmarknadshandel som följd.

Svenska Kraftnät har initierat ett projekt kring en ny förbindelse till Finland.

– Dessutom kommer vi att förstärka överföringen inom Sverige från norra till södra Sverige. I det långa perspektivet, från 2028 till 2040, uppgraderar vi överföringskapaciteten från 220 kV-ledningar till 400 kV-ledningar och i många fall dubbla 400 kV-ledningar. Det kommer att öka kapaciteten rejält, framhåller Erik.

I ett kortare perspektiv planerar Svenska Kraftnät att uppgradera vissa ledningar.

– För att lösa kapacitetsbristen i Uppsala kommer vi att uppgradera en 220kV-ledning, så att den tål högre temperatur, ström och därmed effekt.

Vattenkraft

Någon risk för framtida energibrist på grund av att energikällorna inte räcker till, ser inte Erik Böhlmark:

– Vi är ganska väl uppkopplade med kontinenten och får importera mer el om det skulle behövas.

Det har varnats för att de låga nederbördsmängderna kan slå mot vattenkraften med torrlagda vattenmagasin som följd. Men Erik slår bort sådana farhågor:

– När vi tittar på den hydrologiska balansen de senaste åren har vi haft både våta och torra år.

Däremot är chanserna små att vattenkraften byggs ut.

– Det är tekniskt möjligt att bygga ut vattenkraften, men jag tror inte det kommer att ske. Det finns ingen politisk vilja och det är inget man planerar för. Inte heller kärnkraften.

Kärnkraft

En snabb avveckling av kärnkraften är däremot inte realistisk:

– Skulle vi lägga ner all kärnkraft på kort sikt, före 2025, skulle vi får väldigt stora problem och omfattande bortkopplingar. Vi skulle få släcka ned stora delar av elnätet. Tittar man längre fram – till 2040 – skulle vi klara en kärnkraftsnedläggning, säger Erik Böhlmark.

Vindkraft

Vindkraften har däremot vind i seglen och klarar sig snart på egna ben utan elcertifikaten som på sikt kommer att fasas ut.

– Vi ser en indikation på att de som bygger nu inte räknar med så mycket stödsystem. De bygger på kommersiella grunder.

Finns då inte en risk att man investerar i teknik som blivit förlegad om bara några år, ersatt med effektivare turbiner?

– Man kan inte vänta 10 år på ännu bättre anläggningar eftersom vi behöver elen redan i dag, säger Erik Böhlmark.

 

Läs artikeln hos Energinyheter.