2018-12-18

Externa nyheter

Hård kritik mot klimatbantad budget

Mångmiljardbelopp till näringslivets klimatinvesteringar försvinner i den nya budgeten. I regeringen rasar såväl miljö- och näringsministern, men också från industrin kommer hård kritik.  

Utsläppen från industrins förbränning och processer utgör i dag omkring en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Om Sverige ska bli fossiloberoende till 2045 – vilket sju av åtta partier enats om – är det centralt att sektorn minskar sitt klimatavtryck.

Efter att riksdagen nu röstat för M- och KD-budgeten ändras spelplanen. För 2019 är anslaget till Industriklivet oförändrat. Samtidigt minskar bemyndiganderamen – den pott Energimyndigheten får besluta om nästa år för de kommande sju åren – med 800 miljoner till 1 miljard kronor.

I valrörelsen lovade Moderaternas miljöpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard att Industriklivet skulle vara kvar tills det ersatts med ett nytt klimatavdrag.

“Det gäller fortfarande. Vi behåller industriklivet fullt ut”, säger hon.

Att 800 miljoner försvinner i bemyndiganderamen för åren från 2020 behöver inte vara något problem, anser hon.

“Då hoppas vi att under den perioden så har vi ett klimatavdrag på plats i stället. Det är en bedömning vi har gjort”, säger hon.

Det mest kända exemplet inom ramen för Industriklivet är Hybrit-projektet där SSAB, Vattenfall och LKAB arbetar för att få fram en vätgasbaserad järnproduktion, något som kan sänka koldioxidutsläppen i Sverige med 10 procent årligen. Men att en stor del av resurserna gått till stålindustrin innebär samtidigt att cement-, betong- och den petrokemiska industrin riskerar att hamna på väntelistan.

“Det här beslutet av riksdagen kan få enormt stora konsekvenser och bromsa omställningen av den tunga mest utsläppande industrin – och det mitt i en brinnande klimatkris”, säger klimatminister Isabella Lövin.

Också näringsminister Mikael Damberg (S), som lägger gruvindustrin till väntelistan, är orolig.

“Det här är feltänkt. Man skapar osäkerhet kring det som kan ge svensk basindustri en konkurrensfördel”, säger han.

Gert Nilson, som är teknisk direktör på Jernkontoret, instämmer i kritiken mot utfasningen.

“Det är inte bra. Det finns väldigt få affärsmässiga skäl att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det gör vi för samhällets skull, då behöver samhället vara med och stödja processen”, säger han.

Det klimatavdrag som Moderaterna vill ha istället möter kritik från regeringen.

“Det är inte de behoven vi ser. Man behöver att staten går in och delar risken i början när det ska göras stora, historiska omställningar”, säger Isabella Lövin.

I budgeten försvinner även 840 Mkr till klimatinvesteringar för 2019 och 2,5 miljarder i bemyndiganderamen för åren därefter, merparten är pengar avsatta till det så kallade Klimatklivet. Enligt Naturvårdsverkets dagsfärska statistik har klimatklivet, som hittills har kostat 4,5 miljarder kronor, resulterat i en årlig minskning av växthusgasutsläppen med knappt 1,6 miljoner ton. Pengarna har gått till bland annat biogasanläggningar, energikonvertering och laddstationer.

“Det man ska ha med sig är att exempelvis KI sagt att det här är ett ineffektivt stöd som i stor utsträckning går till åtgärder som ändå hade genomförts. Vi kan inte försvara en sådan politik.”, säger Maria Malmer Stenergard.

“Vår bedömning är att det här är projekt som inte kan genomföras utan stöd”, säger Nanna Wikholm, som är projektledare på Naturvårdsverket.

Läs artikeln hos Dagens industri.