2018-12-10

Externa nyheter

I skuggan av rekordinvesteringarna – lönsamhetskollaps hotar

Miljarderna flödar när den svenska vindkraften byggs ut i aldrig tidigare skådad fart. Men nu varnar en rad branschföreträdare för lönsamhetskollaps.

”Det råder utan tvekan ett febrilt högtryck inom den svenska vindkraften. 2017 var ett rekordår och investeringarna har bara fortsatt att skjuta i höjden. Till och med tredje kvartalet 2018 ökade investeringarna mätt i megawatt med över 50 procent jämfört med samma period i fjol”, säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad på Svensk Vindenergi.

Branschorganisationens senaste kartläggning visar tydligt att investerarna blåser på med nya satsningar som aldrig förr i den svenska vindkraften. Bara under tredje kvartalet fattades beslut om investeringar i 403 megawatt, MW, ny vindkraft. Det var flera gånger mer än siffran på 25 MW samma period 2017.

Och det är stora belopp som nu pumpas in i ofta allt större vindkraftsparker. Totalt investerades 23 miljarder kronor under 2017, enligt Svensk Vindenergis bedömning. Och om investeringsbesluten under de första nio månaderna på cirka 11 miljarder kronor räknas in uppgår investeringarna till totalt 34 miljarder kronor på mindre än två år.

Och någon inbromsning märks inte. Fjärde kvartalet har börjat riktigt starkt med beslut om flera nya jätteprojekt i norra Sverige. Nyligen överraskade den tyska energikoncernen Eon med beskedet att den åter storsatsar på elproduktion i Sverige.

Enligt beslutet handlar det om två närliggande vindkraftsparker i närheten av Härnösand. Här i det kuperade skogslandskapet i Västernorrland ska 114 jättelika vindkraftverk byggas med start redan i år. Med en installerad effekt på totalt 475 MW ska parken ge el motsvarande all hushållsel i hela Västernorrland. Den totala investeringen beräknas hamna på drygt 5 miljarder kronor.

”Vi satsar i många länder och det här är ett mycket bra projekt som innebär både en stor expansion av vår skandinaviska portfölj och är ett viktigt steg på vägen att bli 100 procent förnybara”, säger Marc Hoffmann, Sverigechef för Eon.

Han pekar ut mycket goda vindförhållanden och ett attraktivt upplägg kring riskhantering och ägandet som centrala faktorer till att Eon beslutat att vara med och bygga det som uppges blir en av Europas största landbaserade vindkraftsanläggningar.

”Ett långsiktigt elförsäljningsavtal minskar risktagandet samtidigt som en partner, schweiziska Credit Suisse Infrastructure Partners, blir huvudägare med 80 procent av projektet. Eons roll blir att bygga och driva vindkraftsparkerna och vi behåller en andel på 20 procent”, säger Marc Hoffmann.

Kort efter Eons besked kom nyheten att en annan tysk storspelare inom energi, vindkraftstillverkaren Enercon, beslutat om att bygga en ännu större anläggning. Det handlar om hela 850–1.100 megawatt inom ramen för etapp 2 i Markbygden utanför Piteå. Mätt i installerad effekt motsvarar det en av reaktorerna i Ringhals kärnkraftverk.

Enercon bekräftar beslutet och att det handlar om drygt 200 verk som enligt planerna ska byggas till och med 2021. Bolaget avslöjar inte några finansiella detaljer.

Enligt Di:s uppskattning kommer dock investeringen att uppgå till uppemot 11 miljarder kronor. Rekordprojektet kommer utöver att Enercon just nu är mitt i bygget av ett annat miljardprojekt i Markbygden, Ersträsk utanför Piteå.

På topplistan över Sveriges största vindkraftsprojekt dominerar utländska investerare och främst är det pensionsfonder och andra institutionella investerare. Ett undantag är att även svenska staten genom kraftjätten Vattenfall är med i ett av de största projekten.

Varför investeras det så mycket just nu?
”Det har flera orsaker. Den blocköverskridande energiöverenskommelsen med målet att ställa om Sveriges elsystem till 100 procent förnybart och att förlänga elcertifikatsystemet var helt centralt och innebär minskad politisk risk. Men även kraftigt sänkta kostnader för att bygga ny vindkraft och att elpriserna stigit gör att investeringsviljan har ökat”, säger Mattias Wondollek.

Investeringsvågen innebär att svensk vindkraft står inför en explosiv expansion de närmaste åren. Den årliga vindkraftsproduktionen kommer att öka från cirka 17 terawattimmar, TWh, 2017 till omkring 30 TWh 2021, visar Svensk Vindenergis senaste prognos.

”Enligt vår bedömning innebär de senaste investeringsbesluten att målet om 18 TWh ny förnybar el till 2030 redan är intecknat och kommer att nås senast 2021. Att målet nås nästan ett decennium i förväg är inte bara väldigt anmärkningsvärt utan innebär faktiskt också att det nu är väldigt bråttom för politikerna att agera för att både värna lönsamheten i gjorda investeringar och att skapa förutsägbarhet för kommande investeringar”, säger Mattias Wondollek.

Branschorganisationen har redan tidigare flaggat för att det pågår en kapplöpning bland vindkraftsinvesterare för att få tillgång till det extra ekonomiska stöd som hittills ges till producenter av förnybar el genom så kallade elcertifikat. Men i branschen stiger nu oron för att värdet på elcertifikaten ska rasa och utlösa en ny allvarlig ekonomisk kris för vindkraftsbolagen.

”Vår starka signal till politikerna är att det är helt nödvändigt att införa en stoppregel som innebär att elcertifikatsystemet stänger i balans. Annars kommer lönsamheten att raseras för tidigare gjorda investeringar. Det är även viktigt att säkerställa att inga investeringar som gjorts innan systemet blev intecknat hamnar utanför systemet. Annars kommer förtroendet hos investerarna att raseras vilket riskerar de investeringar på över 200 miljarder kronor som behövs för att nå målet till 2040”, säger Mattias Wondollek.

Tyska Enercon, som är en av världens största vindkraftsaktörer, bekräftar bilden och hoppas att Sverige snart får en regering så att den snabbt kan vidta nödvändiga åtgärder.

”Vi måste absolut ha en stoppregel. Värsta scenariot är annars att elcertifikaten faller mot noll. Det skulle vara förödande för förtroendet och för de som hittills investerat i svensk vindkraft och som byggt sina kalkyler och budgetar på en viss andel intäkter från elcertifikaten”, säger Pamela Lundin, Sverigechef på Enercon.

Läs artikeln i Dagens industri.