Fragmentering är inom landskapsekologi en beskrivning av landskapet när det upphör att vara ett sammanhängande område, vilket kan påverka habitat negativt. Enligt Naturvårdsverket är dock störningar och förlust av habitat på grund av vägar till vindkraft väldigt liten. Speciellt om man jämför med de landskapsförändringar till följd av modernt jordbruk och skogsbruk.
Förändringarna påverkar långt ifrån alla djur, och andra kan till och med gynnas. Avverkning av viss skog kan till exempel gynna löv, gräs och örter, vilket äts av klövvilt, harar och smågnagare. Vägar kan skapa barriärer, men också underlätta för djurens rörelser (så kallad korridoreffekt). När de sällan används, såsom till och från vindkraftparker, kan de samexistera med t.ex. tamren.
Anläggandet av vägar till vindkraftverk kan samtidigt leda till en ökad tillgänglighet för besökare och jägare till skogsområden, vilket kan påverka djuren, speciellt för stora rovdjur. I sådana, och andra, fall kan problemen minskas genom markskötsel längs vägarna för att skapa både föda och skydd för djur. Därmed kan barriäreffekter eller fragmentering åtgärdas med rätt insatser och placering av vindkraftverk och dess vägar.