Det cirkulerar många missuppfattningar om vindkraftens påverkan på miljön, och några av de vanligaste handlar om kopplingen till mikroplast och farliga ämnen som PFAS och Bisfenol A. Kritiker hävdar ibland att vindkraftverk ensamma bidrar till en betydande spridningen av dessa ämnen på ett sätt som kan vara farligt för människor och natur. Detta saknas det dock vetenskapligt belägg för.
Mikroplast och vindkraft
Mikroplaster är mycket små partiklar av plast och gummi. De finns både inomhus och utomhus – och utomhus handlar förekomsten av mikroplaster det främst om gummipartiklar från däckslitage.
Läs mer om mikroplast på Livsmedelsverkets hemsida.
Det finns de som påstår att vindkraft sprider stora mängder mikroplast. Detta är en överdrift. Det stämmer att bladen släpper ifrån sig en del färg, precis som t.ex. husväggar gör när de slits av väder och vind. Men det handlar om förhållandevis små mängder. Naturvårdsverket drar slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag kartlagt viktiga källor till mikroplaster. I den rapporten nämns inte vindkraften som en sådan källa.
Läs mer mikroplaster i Ny Tekniks granskning.
PFAS och vindkraft
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp olika ämnen. De mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA. PFAS förekommer nästan överallt i naturen enligt Kemikalieinspektionen, och den största kända källan är brandskum vid brandövningsplatser.
Det är en seglivad myt att det skulle finnas samband mellan vindkraftverk och spridning av PFAS. Det kan förekomma PFAS i vindkraftverk, men enligt Naturvårdsverket utgör inte läckage av PFAS från rotorblad en källa till den som människor exponeras för.
Även i Danmark har det spridits rykten om att den danska Miljøstyrelsen skulle ha misstänkt att höga halter av PFAS i boskap berodde på vindkraftverk. Myndigheten har klargjort att de aldrig misstänkt något sådant.
Bisfenol A och vindkraft
Bisfenol A är en kemikalie som är vanlig i material som används till livsmedelsförpackningar, exempelvis i lacken i konservburkar, i behållare för mikrovågsvärmning, förvaringskärl samt hårda flaskor i plast. Därför exponeras främst människor för Bisfenol A genom sin kost enligt European Environment Agency.
Enligt Naturvårdsverket används Bisfenol A huvudsakligen för att tillverka polymerer såsom plasten polykarbonat och epoxi, och används i framställningen av den epoxi som finns i vindkraftverkens rotorblad. Denna är tätt innesluten, men om den mot förmodan skulle läcka ut bryts Bisfenol A ner snabbt i miljön, varför potentiellt läckage från epoxi som används i vindkraftverk inte utgör en källa till människors exponering.
Vid nedmontering av vindkraftverken efter avslutad drift finns lagkrav på lämplig hantering av alla material för att förebygga läckage av farliga ämnen till miljön.