Iskast från vindkraftverk

Det kan hända att is bildas på rotorblad, som riskerar att lossna och slungas iväg. Detta benämns iskast. Risken att dessa träffar människor eller bostäder är dock mycket liten. På moderna verk finns tekniska lösningar, avisningssystem såsom uppvärmning av rotorbladen, vilka gör att is sällan bildas. Utöver detta finns avgränsade säkerhetsavstånd att följa vid de väderförhållanden där risken ökar.

Vad som är ett rimligt säkerhetsavstånd kan räknas ut med hjälp av en formel hos Energimyndigheten. Varningsskyltar kan också sättas upp vid behov.

Iskast från vindkraft och säkerhetsavstånd, Energimyndigheten

Maskindirektivet säkerställer skydd

Eftersom ett vindkraftverk betraktas som en maskin omfattas den av det så kallade maskindirektivet (Direktiv 2006/42/EG). Syftet med direktivet är att genom harmoniserade krav undvika olyckor i industriella maskinparker vid konstruktion, tillverkning samt drift och underhåll av maskiner. Genom detta kan ett starkt skydd för hälsa och säkerhet samt fri rörlighet för maskiner inom EU säkerställas.

I Sverige är det Arbetsmiljöverket som kontrollerar att maskindirektivets krav efterföljs. Tillverkaren måste göra en riskbedömning där hänsyn tas till alla risker som en maskin förknippas med eller ger upphov till. Risker som inte kunnat undanröjas genom åtgärder i konstruktionen ska tillverkaren informera ägaren om, till exempel risken med iskast.

Vägledning för tillämpning av maskindirektivet

En CE-märkning garanterar maskiners överensstämmelse med kraven i maskindirektivet. Om Arbetsmiljöverket konstaterar att ett CE-märkt vindkraftverk har sådana brister att det kan äventyra säkerheten, kan Arbetsmiljöverket förbjuda att vindkraftverket ifråga tas i bruk eller släpps ut på marknaden.

Få olyckor vid vindkraft

Arbetsmiljöverket konstaterar att säkerhetsnivån generellt sett är god och att det finns en vilja att upprätthålla en hög säkerhetsnivå bland såväl tillverkare som ägare av vindkraftverk.

Marknadskontroll av vindkraftverk, Arbetsmiljöverket

Sett till drifttid har vindkraften drabbats av få olyckor. Kraftverken är säkra och CE-märkta enligt kraven i maskindirektivet. Endast 11 haverier har skett på över 32 000 driftår under perioden 2001-2021.

Förutom de lagar och föreskrifter som följs inom arbetsmiljö, elsäkerhet och miljölagstiftning, har branschen gemensamt tagit fram riktlinjer för hur man ska arbeta för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå och för att ett säkerhetstänk ska genomsyra arbetsplatsen. Branschen arbetar gemensamt vidare för att skydda människa och miljö med riktlinjer inom fler områden och en nollvision för olyckor.

Riktlinjer och föreskrifter för arbetsmiljö och säkerhet, Svensk Vindenergi

Nollvision betyder att ingen skall skadas när man arbetar med vindkraft och det betyder också att allmänheten skall känna sig trygg och att ingen kommer till skada under vindkraftens drifttid.

Olyckor - vem bär ansvar?

Det är ägaren av vindkraftverket som är ytterst ansvarig att kontrollera att alla regler och bestämmelser följs och att olyckor förebyggs. Ägaren är också ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor.

Om service är den enda verksamhet som förekommer vid vindkraftverket och den utförs av en enda firma bär dock denna ansvaret för de servicetekniker som utför arbetet på vindkraftverket. Ägaren är däremot skyldig att se till så att det finns sådana fasta och andra anordningar att den som arbetar där (utan att vara arbetstagare till ägaren) inte utsätts för risk, ohälsa eller olycksfall. Ägaren ansvarar även för att varningsskyltar sätts upp inne och utanför vindkraftverket.

Berörda myndigheter har tillsammans tagit fram en skrift om arbetsmiljö och säkerhet, som beskriver regler som gäller vid vindkraftsetablering, och vem som är ansvarig i olika skeden, samt olycksrisker som kan ske vid en vindkraftpark.

Skrift om arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraft, Energimyndigheten

Olika regler vid byggnad och drift av vindkraft, Arbetsmiljöverket

Tillträde under byggnation av vindkraft

I byggföreskriften, Bygg- och anläggningsarbete AFS 1999:03 står det: ”En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser.”

Syftet med skyltningen är att begränsa möjligheten för tredje part att komma in på en byggarbetsplats där de kan utgöra en risk för arbetstagarna. Detta är i linje med boverkets föreskrifter BBR 2008, 2:3, där markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas.

Det är i slutänden en fråga för arbetsgivare och BAS-U på byggarbetsplatsen att göra en riskbedömning. Om de anser att alla obehöriga måste hållas borta från arbetsplatsen för att säkerheten ska bli tillräcklig, kan de hägna in arbetsplatsen och även ha inpasseringskontroll om de anser att detta behövs.