Endast var femte vindkraftverk beviljas tillstånd

En allt mindre andel av vindkraftverken beviljas tillstånd. Rekordlåga 22 procent av de landbaserade vindkraftverken beviljades slutligt tillstånd av miljöprövningsdelegationerna eller domstolarna under 2021. Det visar en studie från Svensk Vindenergi, utförd av Westander Klimat och Energi.

Studien gäller vindkraftsansökningar 2014-2021 som beslutats i första instans och slutligt avgjorts eller återkallats. Den omfattar 276 ansökningar för landbaserad vindkraft med tillsammans 5 455 verk, motsvarande investeringar på över 400 miljarder kronor och 125 terawattimmar (TWh) elproduktion, givet att samtliga verk fått tillstånd och byggts med den teknik som är aktuell i dag.

Statistik om tillstånd för vindkraft 2014-2021, inklusive länsvisa uppgifter

Försvarsmakten och vindkraften

Trots fördelarna med en mer decentraliserad elproduktion,  så är Försvarsmaktens vindkraftsstopp sedan länge ett av de största hindren för utbyggnaden av förnybar energi. Tidigare omfattades halva landytan i södra Sverige, i slutet av 2017 beslutade Försvarsmakten att utöka restriktionsområdena ytterligare och i förslaget till havsplaner 2020 var restriktionerna så omfattande att havsbaserad vindkraft riskerar att bli helt uteslutet.

I andra länder samexisterar vindkraften och försvaret. Det bör vara möjligt även i Sverige.

Tillståndsprocessen för vindkraftsparker

Få verksamheter prövas så noggrant som vindkraft. För de stora kommersiella parker som byggs idag krävs kommunens tillstyrkan och prövning enligt Miljöbalken. Det senare innebär att projektören gör en omfattande utredning av den miljöpåverkan som vindkraften har lokalt (Miljökonsekvensbeskrivning, MKB), samt involverar och ger inflytande till berörda aktörer. Ansökan prövas av Länsstyrelsen.

En svårighet i prövningen är att väga nyttan mot lokal miljöpåverkan. För vindkraften är tillgången till goda vindlägen avgörande. Idag trängs vindkraften ofta bort från de goda vindlägena av övertolkning av artskyddsförordningen, tillämpningen av kommunal tillstyrkan (det kommunala vetot) och Försvarsmaktens stoppområden.

Det kommunala vetot behöver förändras

Sedan augusti 2009 har kommunerna en form av beslutsrätt som är förbehållen vindkraftsetableringar som tillståndsprövas enligt miljöbalken, kallat det kommunala vetot (MB 16:4). Förändringen av regelverket skulle förenkla och förkorta handläggningstiden och genomfördes för att främja vindkraftsutbyggnaden i Sverige, men resulterade i motsatsen och har tyvärr undergrävt en oförutsägbar och rättssäker beslutsprocess.

Utredningen En rättssäker vindkraftsprövning har lämnat förslag till nya förändringar av vetot. Utredningens förslag innebär att kommunens planmonopol förblir intakt men att lokaliseringsbesked ska motiveras, lämnas tidigt i processen och att kommunens beslut kan överklagas.

Det framgår i förslagen att kommunen ska avgöra var i kommunen det är lämpligt med vindkraft och att ett positivt besked från kommunen är en förutsättning för att kunna lämna in en ansökan om tillstånd.

Kommunens översiktsplan pekas ut som ett viktigt instrument. När översiktsplanen utarbetas vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process där även enskildas rättigheter beaktas.

Det är även i fortsättningen länsstyrelsen som ska pröva om vindkraftverken kan ges tillstånd med hänsyn till påverkan på djur, natur och människor.

Miljöprövningsprocessens tillvägagångsätt med samråd, kungörelser och remisser är en demokratisk process som säkrar att de verksamheter – vindkraft såväl som annan industri – som får tillstånd bedrivs med minsta möjliga påverkan på omgivningen.

Förslagen innebär ökad rättssäkerhet för alla inblandade parter. Enskilda medborgare kan påverka utformningen kommunens översiktsplan och har möjlighet att överklaga såväl kommunens lokaliseringsbesked som länsstyrelsens tillståndsbeslut. Verksamhetsutövare får möjlighet att överklaga kommunens beslut.

Betänkande från utredning om kommunala vetot