Att bygga ny vindkraft kräver flera olika tillstånd och kan även kräva dispenser (undantag från lagstiftningen) från t.ex. bestämmelser om artsskydd. Vad som krävs beror på var vindkraftparken ska placeras och hur den ska utformas. Tillståndsprocesserna är utformade för att säkerställa att de vindkraftsanläggningar som får tillstånd byggs och bedrivs på ett sätt som tar hänsyn till miljön, människors hälsa och andra samhällsintressen. Tillstånden är tidsbegränsade och innehåller villkor.
Processerna som beskrivs nedan handlar om storskalig vindkraft. För småskalig vindkraft, som inte har betydande miljöpåverkan, gäller enklare regler.
Tillstånd för ny vindkraft på land
Tillstånd för landbaserad vindkraft prövas av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer (MPD). Först genomför projektören undersökningar och tar tidiga kontakter med bl.a. markägare innan de inleder samråd enligt 6 kap. miljöbalken.
Under samrådet för projektören en dialog med de parter som berörs, t.ex. myndigheter och närboende. Projektören dokumenterar och sammanställer vad som framkommit och under samrådet i en samrådsredogörelse.
Det är projektören som ansvarar för samrådet, men länsstyrelsen spelar en viktig roll och ska bl.a. se till att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är tillräckligt omfattande. Projektören tar sedan fram en tillståndsansökan och skickar in den till MPD tillsammans med en MKB och samrådsredogörelsen.
Ett tillståndsbeslut av MPD kan överklagas av berörda parter till mark- och miljödomstolen (MMD) och sedan till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Det krävs dock som huvudregel ett prövningstillstånd från MÖD. Om ett projekt får miljötillstånd behöver det även ett tillstånd för nätanslutningen.
Om ett projekt får alla nödvändiga tillstånd och om projektören och investerare bedömer att det är lönsamt kan de fatta ett investeringsbeslut, göra upphandling av allt material och utrustning och sedan börja byggnationen av vindkraftsparken. För att en vindkraftspark på land ska kunna få miljötillstånd måste projektet tillstyrkas av den eller de kommuner där anläggningen ska stå (enligt 16 kap. 4 § miljöbalken), vilket ofta kallas det kommunala vetot.
Läs mer om det kommunala vetot
Tillstånd för ny vindkraft till havs
Tillstånd för ny vindkraft till havs beror på avståndet till land
Havet är indelat i olika områden, bl.a. i territorialvatten (territorialhav) och exklusiv ekonomisk zon. Inom dessa zoner krävs ett flertal olika typer av tillstånd för utbyggnad av vindkraft. Enligt FN:s havsrättskonvention UNCLOS, har stater bestämmanderätt över sina havsområden i olika grad beroende på avstånd från kusten:
- Territorialhavet sträcker sig upp till 12 nautiska mil (ca 22 km) från kusten.
- Den exklusiva ekonomiska zonen (även kallad SEZ, EEZ, eller EZ) sträcker sig från gränsen för territorialhavet till 200 nautiska mil (ca 370 km) från kusten.
Vindkraft i Sveriges territorialhav
I territorialhavet har Sverige full jurisdiktion, vilket innebär att samma lagar och bestämmelser gäller som på land. Därför liknar tillståndsprocessen i stora delar den för landbaserad vindkraft, bl.a. genom att vindkraftsparken behöver tillstyrkas av den eller de kommuner där anläggningen ska vara (enligt 16 kap. 4 § miljöbalken) för att prövningsmyndigheten ska kunna ge projektet miljötillstånd.
Läs mer om det kommunala vetot
Eftersom en havsbaserad vindkraftspark utgör vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken är det mark- och miljödomstol (MMD) som prövar ansökan som första instans i stället för miljöprövningsdelegation (MPD). Utöver tillstånden till själva vindkraftsparken krävs särskilda tillstånd för både undersökning av havsbotten och dragning av elkablar.
Vindkraft i Sveriges ekonomiska zon
För att bygga vindkraft till havs i den ekonomiska zonen behöver projektet tillstånd från regeringen enligt 5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon (1992:1140). Utöver det tillståndet behöver projektet ett flertal andra tillstånd och eventuella dispenser. Precis som för vindkraftsparker i territorialhavet behöver projektet särskilda tillstånd för undersökning av havsbotten och dragning av elkablar.
Även för vindkraft i den ekonomiska zonen inleds tillståndsprocessen med att projektören genomför undersökningar och inleder samråd med berörda aktörer. Projektören tar också fram en MKB och samrådsredogörelse innan tillståndsansökan lämnas in till Regeringskansliet.
Regeringens beslut om miljötillstånd kan inte överklagas, men under vissa förutsättningar kan man begära en rättsprövning av Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att domstolen prövar av om regeringens beslut strider mot någon rättsregel.
Regeln om kommunal tillstyrkan gäller inte för havsbaserad vindkraft i Sveriges ekonomiska zon eftersom den ligger utanför svenskt territorium.
Ibland behövs Natura 2000-tillstånd, för både land- och havsbaserad vindkraft
Natura 2000 är ett EU-nätverk av naturområden med arter eller naturtyper som betraktas som särskilt skyddsvärda. Natura 2000-områden varierar i storlek och kan ligga i på land, i territorialhavet, i ekonomisk zon eller över gränsen mellan dessa områden. Om en vindkraftpark kommer påverka ett sådant område på ett betydande sätt kräver projektet ett Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Det gäller både om vindkraftsparken är planerad att ligga i ett Natura 2000-område och om den kan påverka ett område som ligger i närheten.
Vad tycker Svensk Vindenergi?
Kortare och förenklade tillståndsprocesser
Svensk Vindenergi anser att tillståndsprocesserna tar alltför lång tid och att de är ett hinder för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Det finns ett antal åtgärder för att lösa detta, t.ex. att göra det möjligt för en mer parallell prövning av de olika tillstånd som en vindkraftspark kräver.
Regeringen bör använda den möjlighet som genomförandet av EU:s reviderade förnybartdirektiv (RED III) innebär för att korta och förenkla tillståndsprocesserna.
Förutom regeländringar behöver berörda myndigheter, länsstyrelser och domstolar ändra sina arbetssätt och bygga upp kompetens. För att kunna göra det behöver de mer resurser.
Utbyggnaden av elnätet är en förutsättning för elektrifieringen och därmed för klimatomställningen. Idag tar dock även prövningsprocessen för elnät alltför lång tid och måste snabbas upp.
Reformera det kommunala vetot
Utformningen av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Att kommunerna kan lägga veto sent under tillståndsprövningen i första instans innebär att vindkraftsprojektörerna redan kan hunnit lägga mycket resurser på ett projekt som inte blir av. Att kommunen dessutom kan dra tillbaka sin tillstyrkan tills dess att tillståndsprövningen är slutligt avgjord leder till oförutsägbarhet och rättsosäkerhet för vindkraftsprojektörer. Förslagen i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning bör därför genomföras så snart som möjligt.
Läs mer om det kommunala vetot
Skapa förutsättningar för havsbaserad vindkraft i Sverige
Svensk Vindenergi var väldigt förvånande över regeringens besked att samlat avslå 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön. Det är problematiskt att regeringen kategoriskt stänger ett helt område för potentiell elproduktion utan en riktig samlad bedömning. Framöver ser vi fram emot att regeringen skyndsamt kommer med beslut om de havsbaserade vindkraftsparker som ligger på dess bord. Dagens investeringsförutsättningar är utmanande för att realisera havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige. Om havsvind ska ha förutsättningar att byggas i Sverige behöver staten ta en aktiv roll.
Andra länder som framgångsrikt bygger ut havsbaserade vindkraft har i de flesta fall andra system än Sverige, med kapacitetsmål och riskdelning mellan stat och producent. Läs mer om jämförelser över villkoren för auktioner och nät på närliggande europeiska marknader för havsbaserad vindkraft. En vanlig form av riskdelning är marknadskontrakt med prissäkring, på engelska Contracts for Difference (CfDs). Läs mer om hur CfDer fungerar här.
Sidan uppdaterades senast 2024-11-27