2021-06-15

Komm. från oss

Artskyddsutredningen – Bra att implementera EU-direktivens artskyddsförbud i olika bestämmelser

Bra att implementera EU-direktivens artskyddsförbud i olika bestämmelser

Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar föreslår att fågeldirektivets och livsmiljödirektivets olika förbudsregler ska implementeras i separata bestämmelser. Det ger förutsättningar för att direktiven kan tillämpas som EU avsett.

I ljuset av EU-domstolens förhandsavgörande 2021-03-04 i målet ”Skydda Skogen”, som i allt väsentligt gäller tillämpningen av Livsmiljödirektivet, förutses att med den nu föreslagna implementeringen kommer frågan om påverkan på fåglar att kunna hanteras på helt annat sätt än tidigare.

Artskyddsutredningen förslag innebär att en central del i överimplementeringen av Fågeldirektivet, att förbudet mot att avsiktligt störa fåglar under deras häcknings- eller uppfödningsperiod, som enligt Fågeldirektivet inte är ett förbud om det saknar betydelse för att uppnå syftet med direktivet, nu tydligt kan undanröjas.

När uppdelningen görs är det viktigt att det inte skapas nya oklarheter. EU-direktiven bör implementeras ordagrant och utan omskrivningar i separata bestämmelser.

2021-06-11 publicerades en debattartikel i Dagens Industri där representanter för näringsliv och markägare i Artskyddsutredningens expertgrupp för fram att utredningen innehåller ett guldkorn, att lagstiftningen skiljer på förbudsregler för fåglar respektive livsmiljöer, men att Artskyddsutredningen missar målet i övriga frågor.

2021-06-15 publicerades en replik i Dagens Nyheter där Daniel Badman och Tove Andersson, Setterwalls Advokatbyrå, för fram att regeringen bör bryta ut och behandla guldkornet (att skilja på förbudsregler för fåglar respektive livsmiljöer) mycket skyndsamt, så inte EU-domstolens förhandsavgörande riskerar att försvåra för vindkraftsutbyggnad och andra omställningsinriktade infrastrukturprojekt.

 

Omställning – elektrifiering – ökad elanvändning

Världen står inför en brådskande omställning där elektrifiering och utbyggd elproduktion är viktiga nycklar. Samtidigt som elproduktionen behöver öka bedömer Naturvårdsverket och Energimyndigheten i nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad att cirka 100 TWh av dagens elproduktion (cirka 160 TWh) behöver ersättas under perioden 2020-2040.

Elektrifiering är central för industri- och transportsektorernas omställning. Besked om ökad elanvändning från LKAB, H2GS, HYBRIT, Volvo, Scania, Ovako, Sandvik med flera har lett till att prognoserna för elanvändning har fått göras om. För två år sedan trodde många bedömare att elanvändningen skulle öka till 180-200 TWh år 2040. Idag landar prognoserna på över 300 TWh men det kan bli mer, elektrifieringen kan öka elanvändningen till 500 TWh på 2050-talet

 Näringslivet har insett att den nödvändiga omställningen innebär affärsmöjligheter – men att det finns hinder. Många av de färdplaner som utarbetats in Fossilfritt Sverige anger att det tar på tok för lång tid att få tillstånd för klimatförbättrande åtgärder och verksamheter. VD och ordförande för Svenskt Näringsliv lyfter samma problem.

 

Snabb vindkraftsutbyggnad – men nu hotar brist på tillstånd

Sedan energiöverenskommelsen har vi sett en snabb vindkraftsutbyggnad. Över 110 miljarder kronor investeras i vindkraft under perioden 2017-2024 vilket gör att vindkraftsproduktionen ökar från 16 TWh till 49 TWh och vindkraften kan bli Sveriges näst största kraftslag år 2025.

Tyvärr har vi hamnat i en situation där omställningen hotas av brist på tillstånd. Under perioden 2014-2020 fick 60% av 5 784 ansökta och avgjorda vindkraftverk avslag. Den höga risken för avslag har lett till att det inte startas tillräckligt många nya projekt för att nå den utbyggnad som behövs för att möta den ökande efterfrågan.

 

Starkt artskydd – men inte på individnivå

Det har blivit svårare och svårare att få tillstånd att uppföra vindkraft i områden där det förekommer fåglar, trots att det enligt I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval inte finns något som tyder på att vindkraften kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå.

Tillståndsprövningarna har blivit mer oförutsägbara och bedömningarna har blivit striktare. Avgörandet från EU har i sin tur skapat stor osäkerhet om artskyddet när det gäller fåglar ska gälla för varje enstaka individ eller om man fortfarande ska se till påverkan av hela populationen.

De svenska artskyddsreglerna behöver av flera skäl omgående förtydligas så att skydd av fågelarter, inte skydd av individer, tydligt är det som vägs mot övrig miljö- och klimatnytta.

 

Tomas Hallberg, tillståndsansvarig Svensk Vindenergi