2016-10-24

Komm. från oss

Elcertifikatsystemet efter 2020 – kommentar till EM:s och NVE:s förslag

Energimyndigheten (EM) och Norges Vassdrags- och Energidirektorat (NVE) har lämnat förslag på hur respektive land kan fortsätta med elcertifikatsystemet. EM har även utrett en kvotkurva för tillkommande 18 TWh under åren 2020-2030, som beslutades i energiöverenskommelsen. Det är ett omfattande arbete som redovisas och rapporterna berör många relevanta problemområden.

Det som är positivt i förslaget är att man vill fortsätta med ett gemensamt Svenskt-Norskt system samt att man lyfter behovet av stoppmekanismer vid 2030 och att sådana bestäms tidigt. Det som är mycket negativt är dels att två centrala problem, teknikutveckling och överutbyggnad 2020, inte hanteras, dels den föreslagna utbyggnadstakten.

Teknikutveckling
En fråga som Svensk Vindenergi drivit länge är att systemet måste hantera teknikutvecklingen, påverkar prissättningen för alla certifikat. EM och NVE har valt att bortse från detta och fortsätter att lämna risken till marknaden, som en del av den totala investeringsrisken. Det undergräver investerarnas förtroende för systemet och äventyrar måluppfyllelsen.

Teknikutvecklingen kan inte blandas ihop med den allmänna marknadsrisken, som naturligt ingår i ett marknadsbaserat system. Teoretiskt kan denna risk hanteras av säkringar men det finns inte tillräckligt många eller långa säkringskontrakt på marknaden.

Överutbyggnad 2020
Det saknas en fungerande lösning för den överutbyggnad som väntas ske kring 2020. Svensk Vindenergi har tidigare framfört att ett volymrelaterat stopp till 28,4 TWh hade kunnat hantera detta.

Den baktunga kurva som föreslagits kommer inte att leda till att överutbyggnaden dämpas, särskilt inte i Norge där man har incitament att bygga innan 2021 varefter nya anläggningar inte längre godkänns.

Om inte risken för överutbyggnad hanteras byggs ett nytt stort överskott upp med en icke-fungerande prissättning som följd. Detta är oacceptabelt för dagens investerare. För dem är tillkommande 18 TWh en ny förutsättning som inte var känd när de tog sina investeringsbeslut.

Utbyggnadstakten
Det bör noteras att energiöverenskommelsens + 18 TWh under perioden 2020-2030 innebär en rejäl sänkning av utbyggnadstakten. Bara sett till vindkraften var den genomsnittliga årliga ökningen 2,4 TWh mellan 2011-2015. I de sammanhanget är det anmärkningsvärt att EM vill sänka takten och senarelägga utbyggnaden ytterligare.

Klimatkrisen borde vara en viktig utgångspunkt för EM. Världen behöver mer förnybar elproduktion. Parisavtalet är ratificerat och träder i kraft i november 2016, den svenska miljömålsberedningen lämnar skarpa förslag om hur uppvärmningen kan begränsas och det råder stor enighet om att tiden är knapp.

En baktung kurva motiveras av EM dels med en anpassning till en omställning av elsystemet med sikte på år 2040, dels med att skicka signaler till marknaden att bygga ut i takt med systemet. Att ta sikte på 2040 utan att visa olika scenarion för alternativa tidslinjer är inte ansvarsfullt. Det är viktigt att samhället är redo att hantera omställningen så att vi inte blir tagna på sängen.

Vidare är det svårt att leverera mot ett mål så långt fram i tiden. Det går inte att lägga projekt i malpåse tills utbyggnaden tar fart efter 2026, alla existerande tillstånd löper ut innan dess. Det går inte heller för företag att sätta personal på avbytarbänken under flera år. Risken för kompetens- och resursbrist är uppenbar och överhängande.

Övrigt
Det lyfts ett antal andra områden som behöver utredas vidare, av vilka ett är ytterst märkligt. Förslaget att utreda elcertifikatens giltighetstid är orimligt och riskerar skapa förvirring på marknaden.

För det första kan förslaget inte appliceras på existerande anläggningar eller anläggningar där investeringsbeslut har tagits.

För det andra är förslaget ogenomförbart. Elcertifikaten ska handlas på samma marknad och måste vara likvärdiga. Då kan inte nya anläggningar tilldelas begränsade certifikat.

Sammantaget
Svensk Vindenergis bedömning är att EM:s och NVE:s förslag gör att det blir svårt att leverera den utbyggnad man vill lägga i slutet av perioden på ett effektivt sätt. Därmed kan kostnaden för utbyggnaden komma att bli betydligt högre än beräknat. Vi kommer att bemöta förslagen i rapporterna mer utförligt i remissrundan.