Elektrifieringen för klimatet i full gång – ta bort politiska käppar i hjulen

Kommentar Nyhet 2022/12/16

Klimatomställningen i industri- och transportsektorerna går snabbare än förväntat. Det konstaterar de ansvariga myndigheterna i sin redovisning till Regeringskansliet. Svensk Vindenergi välkomnar att myndigheterna bekräftar det ökande tempot i industri- och transportsektorernas omställning, och pekar samtidigt på hur regeringen kan agera framåt.

I rapporten Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering redovisar Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket hur elektrifieringen fortskrider. Svensk Vindenergi välkomnar att myndigheterna bekräftar det ökande tempot i industri- och transportsektorernas omställning. Myndigheternas besked är positivt och väntat. Det är tydligt att tempot i industrins och transporternas elektrifiering går allt snabbare.

Kraftslagsdebatten har sedan länge passerat sitt bäst-före-datum. Klimatomställningen och elektrifieringen är i full gång i samhället. Nu är det skarpa åtgärder från politiken och färre käppar i hjulen som behövs.
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi

Utbyggnaden stor utmaning – vindkraft till land och till havs en del av lösningen

Utmaningen är omfattande, men Sverige har goda förutsättningar att lyckas med omställningen.

Under åren fram till 2030 behöver utbyggnadstakten ligga på 6 terawattimmar (TWh)/år. Som jämförelse är vindkraftens genomsnittliga utbyggnadstakt 5,5 TWh/år under perioden 2020–2025.
Utbyggnadstakten behöver dubbleras 2030–2035 till över 12 TWh/år.
Under åren 2035–2045 behöver elproduktionen byggas ut med 110 TWh.

Svensk Vindenergi är överens med myndigheterna i deras syn på att den landbaserade vindkraften kommer stå för merparten av den nya elproduktionen fram till 2035. Vi delar också myndigheternas bedömning om den havsbaserade vindkraften, med tillägget att den även kan bidra stort till utbyggnaden redan innan 2030, om bara fler projekt får tillstånd. Det finns redan idag ett stort intresse för faktiska projekt, som redan har ansökt om tillstånd att bygga vindkraft till havs i Sverige.

Även kärnkraften har möjlighet att spela en roll i utbyggnaden på lång sikt. Dock hade myndigheterna behövt vara tydliga med att det finns skillnader i hur mycket och hur snabbt utbyggnaden kan ske av de olika kraftslagen. Myndigheterna lyfter i sin rapport att byggtiden för havsbaserad vindkraft bedöms vara 2–3 år, men 5–10 år för kärnkraft.

Chans för handlingskraft från politiken

Regeringen har goda möjligheter att leva upp till sina löften om teknikneutralitet genom att satsa på alla kraftslag och alla tekniska lösningar som kan bidra till att elektrifiera Sverige och nå klimatmålet nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045.

Svensk Vindenergi uppmanar därför energi- och näringsminister Ebba Busch, samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, att göra allt i sin makt för att skynda på elektrifieringen och klimatomställningen. Det finns gott om förslag som kan genomföras snabbt:

Sverige bör genomföra EU-kommissionens handlingsplan RePower EU för att drastiskt påskynda tillståndsprocesserna för ny elproduktion.
- Justera Förordning 2021:757 så att EU-direktivets krav på tidsfrister, högst två år för nya elproduktionsanläggningar och ett år för repowering, gäller även i Sverige. Tidsfristerna ska omfatta alla elnät och all elproduktion som bidrar till att nå Sveriges klimatmål.
- Korta den sammanlagda tillståndsprövningstiden med 1–1,5 år genom att införa parallell prövning av miljötillstånd och nätkoncession.
- Samordna tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft.
Genomför Klimaträttsutredningens remitterade förslag
Genomför Miljöprövningsutredningens remitterade förslag
Inför ett statligt incitament för att uppmuntra kommuner att medverka till utbyggnad av elproduktion som kan bidra till att nå Sveriges klimatmål.

Vad säger myndigheternas rapport?

Utredningens uppdrag har varit att bidra till genomförandet av den nationella strategin för elektrifiering med en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning.

Elanvändningen kan komma att öka från dagens cirka 140 terawattimmar (TWh) till 370 TWh år 2045, men elanvändningen kan dubbleras redan till år 2035, till 280 TWh.
Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.
Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.
För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller elproduktion, elnät på alla nivåer och laddinfrastruktur.
Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

Energimyndighetens pressmeddelande (15 december 2022)

Energimyndigheten: Rapporten Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering