Svensk Vindenergi / Energimyndigheten kan inte exkludera vindkraft i kartläggningen av potentiell energiproduktion

Energimyndigheten kan inte exkludera vindkraft i kartläggningen av potentiell energiproduktion

Energimyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga områden för fossilfri energiproduktion- och distribution. Svensk Vindenergi är kritiska till att vindkraft inte nämns i myndighetens uppdrag.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga områden med potential för fossilfri energiproduktion- och distribution. Regeringen har valt att utvidga Energimyndighetens uppdrag till att omfatta all fossilfri energiproduktion och energidistribution där alla områden som har potential distribution ska identifieras och redovisas. Energimyndigheten ska enligt uppdraget prioritera områden som skulle kunna pekas ut som accelerationsområden för i första hand solenergi och värmepumpar. Vindkraft nämns inte i uppdraget.

Att utesluta vindkraft från utpekandet av accelerationsområden är att tappa fokus från vad som kan realiseras i stor skala, snabbt och kostnadseffektivt.

Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi

Svenska myndigheter har konstaterat att det behövs 250 terawattimmar (TWh) tillkommande elproduktion till år 2045. För att klara det behövs en utbyggnadstakt av ny elproduktion på 12,5 TWh per år. Ökningen av elbehovet gäller även på kort sikt, dvs. under de sex åren fram till 2030. Till både 2030 och 2035 är vindkraft på land och till havs de kraftslag som kan byggas ut snabbast och i den skala som behövs för att uppnå klimatmålen och möta industrins ökade elbehov för omställningen. Det ökade elbehovet behöver beaktas vid både den pågående kartläggningen och utpekandet av accelerationsområden.

I slutet av 2026 kommer att finnas nära 20 000 megawatt (MW) vindkraft installerad på land i Sverige. Därtill finns en välfylld projektportfölj både på land och till havs som, med rätt förutsättningar, kan realiseras de kommande tio åren. Påskyndas tillståndsprocessen leder det till att förutsättningarna förbättras, investeringsbeslut kan tidigareläggas och projekt kan realiseras snabbare.

Förnybartdirektivet bör i stället användas som ett verktyg för att skapa bättre förutsättningar för ökad produktion av förnybar el. Det har länge varit känt att förnybartdirektivet skulle ställa krav på snabbare tillståndsprocesser, och ett alltför begränsat och sent genomförande tar varken vara på möjligheterna med direktivet eller möter dess syfte.

Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi

Svensk Vindenergi föreslår att Energimyndigheten inkluderar följande områden i kartläggningen över områden med potential för utbyggnad av vindkraft:

  • Repowering (generationsväxling) i områden med befintlig vindkraft
  • Områden i produktionsskog utpekade av markägare för samproduktion av skogsbruk och vindkraft
  • Områden för pågående och planerade vindkraftsprojekt
  • Områden i Energimyndighetens inspel till havsplanerna
  • Områden där elbehovet kommer växa mycket i koppling till industri
  • Redan kartlagda områden, t.ex. i Energimyndigheten och Naturvårdsverkets Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad och kommunernas vindbruksplaner
  • Riksintresseområden

Bakgrund

Bakgrunden till regeringsuppdraget till Energimyndigheten är förnybartdirektivets krav för medlemsstaterna att kartlägga de områden för förnybar energi och tillhörande infrastruktur som krävs för att de minst ska kunna uppfylla sina bidrag till EU:s gemensamma mål till 2030 för andel förnybar energi. Medlemsstaterna ska sedan anta planer som pekar ut accelerationsområden för produktion av förnybar energi.

Kontaktpersoner

Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
073-021 29 85

Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft, EU & internationellt, Svensk Vindenergi
070-190 86 53

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35