2016-09-12

Komm. från oss

Kommentar: Energimyndighetens rapport konstaterar stor potential för landbaserad vindkraft – men missar vad som krävs för att nå den

Energimyndighetens produktionskostnadsrapport konstaterar stor potential för landbaserad vindkraft – men missar att det som krävs för att nå den är snabba åtgärder som återuppbygger förtroendet för elcertifikatsystemet.

Energimyndighetens nya produktionskostnadsrapport visar det vi vetat länge och ständigt försöker framföra till politiker och andra beslutsfattare − att det finns en fantastisk potential för vindkraft i Sverige. Rapporten visar att 50 TWh landbaserad vindkraft skulle kunna realiseras med en kostnadsnivå mellan 0,40 och 0,50 kr/kWh. Men eftersom intäkterna från försäljning av el och elcertifikat idag ligger runt 0,40 kr/kWh är det få vindkraftsprojekt som kan förverkligas.

Svensk Vindenergi delar Energimyndighetens bedömning är att det är projekt med mycket goda vindlägen, låga kostnader och låga avkastningskrav som kommer att vara aktuella de närmaste åren. Det finns även andra faktorer, bortsett från projektens kostnad, som påverkar om ett projekt blir av eller inte. Det gäller exempelvis utfallet i prövningsprocessen för de som inte har tillstånd och hur förutsättningarna för elanslutning och finansiering ser ut när det är dags för investeringsbeslut.

Vindkraftens produktionskostnad sjunker beroende på snabb teknikutveckling men även beroende på hård konkurrens på elmarknaden. Turbinernas produktion ökar kontinuerligt tack vare ökad turbinkapacitet, vilket resulterar i att de blir allt mer kostnadseffektiva. Utvecklingen av förnybart i kombination med extremt låga priser på kol och olja har gjort att elpriserna har pressats nedåt. För sena och otillräckliga tekniska justeringar i elcertifikatsystemet har lett till ett stort överskott av elcertifikat, som i sin tur har lett till lågt elcertifikatpris. Den sammanlagda effekten har blivit att investeringar i förnybar elproduktion som genomfördes för några år sedan har tappat i lönsamhet − och att många företag som producerar förnybar el har ekonomiska svårigheter.

Det vilar ett stort ansvar hos politikerna i Energikommissionen, särskilt i de partier som står bakom energiöverenskommelsen. Det krävs snabba åtgärder för att eliminera elcertifikatöverskottet – så att de anläggningar som är inne i systemet får rimlig lönsamhet. Då kan förtroendet för elcertifikatsystemet återuppbyggas – annars är risken stor att det inte blir några investeringar alls de närmaste åren.

Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för förnybar elproduktion. Vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder. Vi bör ta tillvara vår fantastiska potential. El kan bli vår nästa stora exportframgång och ge betydande samhällsekonomiska fördelar för Sverige. På EU-nivå finns enorma besparingar i att bygga ihop elnäten mellan länderna och låta den förnybara elen produceras där förutsättningarna är bäst.

Det vi behöver skapa nu är ett investerarvänligt klimat, som sätter fart på utbyggnaden av förnybart. Med nuvarande elpriser behövs styrmedel som minimerar riskerna och därmed kostnaderna. Dagens investerare har delvis tappat förtroendet för elcertifikatsystemet. Investeringstakten i förnybar elproduktion har gått ned under de senaste två åren men elcertifikatpriserna har fortsatt att falla. Tvärt emot hur systemet var tänkt att fungera.

Med energiöverenskommelsens utbyggnadsmål på 18 TWh från år 2020 till år 2030 ska cirka 7 miljarder kronor investeras årligen under tio års tid. Om investerarna ska lockas tillbaka måste förtroendet återskapas. För det krävs långsiktiga och trovärdiga förutsättningar. En viktig åtgärd är att komma tillrätta med det överskott av elcertifikat som idag råder på marknaden. Här kan du läsa vilka åtgärder vi på Svensk Vindenergi vill se för att lösa problematiken.

Sveriges potential för förnybar energi bör tas tillvara. Med en uttalad strategi för ökad elexport och effektiva styrmedel kan Sverige visa rätt inställning till omställning.