2018-06-15

Komm. från oss

EU når enighet kring energimål 2030

Efter en vår av omtumlande förhandlingar om EU:s kommande energipolitik, enades medlemsländerna tidigt torsdag morgon om nya regler. Senast 2030 ska energin i EU vara 32 procent förnybar, menar det övergripande målet som kommer att följas upp med beslut om eventuell revidering senast år 2023.

Det bindande energimålet om 32 procent är en betydande förbättring i relation till Kommissionens förslag om minst 27 procent, som lades fram i november 2016. De senaste årens kostnadsreduktioner för produktion av energi från förnybara källor har, enligt WindEurope, varit en viktig drivkraft för att öka ambitionen på EU-nivå.

Många anser dock att målet är för lågt. Medan Sverige tillsammans med Portugal, Italien, Litauen och Spanien argumenterade för 35 procent förnybar energi, överraskade Tyskland med att sätta ner foten vid 32 procent som maxgräns. Tysklands ställningstagande bidrog till att överläggningarna tog stopp, då ett högre mål inte ansågs förhandlingsbart.

Utöver det övergripande energimålet, fastställdes bland annat:

  • Bestämmelser om förbättrad tydlighet och stabilitet i stödsystemens utformning i syfte att främja investeringar
  • Tidsgränser för administrativa processer för att etablera nya anläggningar för produktion av förnybar energi
  • Förenklade och tidsbestämda administrativa processer för repowering av befintliga anläggningar

Ytterligare resultat av förhandlingarna var även:

  • Beslut om att palmolja ska fasas ut ur EU till 2030
  • Den svenska skogsindustrin och talloljan betraktas även fortsättningsvis som förnybar
  • Anläggningar för produktion av el för egen konsumtion ska vara avgiftsfria (upp till 25 kW per år)

Förhandlingarna lyckades dock inte resultera i bestämmelser om energieffektivisering, vilket varit en huvudsaklig förhoppning. Det är ännu oklart om diskussionerna om energieffektiviseringsmålet kommer att hanteras under Bulgariens ordförandeskap som pågår till 1 juli, eller om Österrike, som tar över det roterande ordförandeskapet, kommer att leda de slutliga diskussionerna i frågan.

Såväl Kommissionen, Parlamentet och Ministerrådet fanns representerade under förhandlingen i torsdags natt, men för att överenskommelsen ska antas fullkomligt måste den också godkännas formellt i Parlamentet och av medlemsländerna. Detta blir således nästa steg i processen mot fastställandet av en plan för EU:s energipolitik 2020-2030.

Vår kommentar:

Svensk Vindenergi välkomnar att ett bindande mål är satt för den europeiska energipolitiken. Ett stabilt politiskt ramverk är en avgörande möjliggörande för omställningen till förnybar energi.

En stor förhoppning från vindkraftssidan är att bestämmelsen om förenklade administrativa processer kan bidra till effektivare tillståndsförfaranden, såväl för nya anläggningar som för repoweringprojekt. Detta, torde vara en viktig signal för att locka investeringar till Europa. Sverige har med elcertifikatsystemet och tydliga politiska mål, lockat investerare att investera i Sverige i den grad att vindkraften kommer att fördubbla sin produktion inom de närmaste fyra åren.

Dock ter sig det övergripande energimålet i EU, i relation till den svenska målsättningen, allt för lågt. En nivå på 32 procent förnybar energi (från dagens ca 17%) är för lågt för att bromsa den klimatförändring vi redan idag befinner oss i. Ett högt satt energimål signalerar framåtanda och stärker Europas globala konkurrenskraft.

Det blir här av största vikt att lyfta Sveriges avgörande roll i att bygga ut och uppgradera anläggningar för förnybar elproduktion på hemmaplan, för att på så vis leverera förnybar energi till de länder som inte har förutsättningar att bygga ut förnybar elproduktion till ett rimligt pris. Sverige hade förra året en nettoexport av ca 19 TWh el. Denna elexport tränger undan el från bland annat kolkraftverk i flera av våra grannländer. Den svenska vindkraften har i tidigare beräkningar visat sig reducera klimatutsläpp i EU som motsvarar samtliga personbilar i Sverige (drygt 10 miljoner ton).

För ett grönt Europa, har vi nu alltså ytterligare incitament att öka den svenska