2014-04-16

Komm. från oss

Kommentar: Bindande mål för förnybar energi är inget hot mot den svenska kärnkraften

EU är mitt uppe i processen att besluta om ett nytt klimat- och energiramverk till 2030. Den senaste tiden har flera företrädare för Moderaterna i olika sammanhang uppgett att ett bindande förnybarhetsmål till 2030 är ett hot mot den svenska kärnkraften. Argumenten som används är att ett förnybarhetsmål riskerar att bli så högt för Sveriges del att kärnkraft måste fasas ut i förtid för att målet ska kunna nås i tid.

Fredrik Reinfelt sa i Ekots Lördagsintervju att”- Om man lägger väldigt högt tryck på att snabbt nå upp i förnyelsebar energiandel då kan man bakåt räkna att man helt enkelt måste stänga kärnkraftverk för att nå målet.

Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark skrev i en debattartikel i Gävle Dagblad om Socialdemokraterna att ”-De vill dessutom att EU ska sätta ett bindande mål för förnyelsebara bränslen vilket innebär att målet för Sverige sätts så högt att det förutsätter att klimatvänlig och billig kärnkraft måste avvecklas.”

Europaparlamentarikern Kristoffer Fjellner sa i en intervju med Ekot att ”– Det här förnybarhetsmålet blir särskilt tufft om det blir bindande just för Sverige, för i Sverige har vi nästan bara vattenkraft och kärnkraft och det gör att ska vi öka andelen förnybar energi i Sverige dramatiskt, då måste det ske på bekostnad av kärnkraft.

Argumentationen tycks komma från ett underlag från Svenskt Näringsliv som har räknat på att Sverige skulle få ett förnybarhetsmål på 65 procent till 2030. Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att det finns två vägar att nå målet. Antingen stänger vi ner alla reaktorer utom de två yngsta, Oskarshamn 3 och Forsmark 3 eller så tvingas vi att dramatiskt minska oljeanvändningen till förmån för bioenergi.

Slutsatserna är felaktiga av flera anledningar. För det första är det ett falskt dilemma att vi måste välja att öka det förnybara inom endast en sektor – el eller biobränsle. I verkligheten sker utvecklingen parallellt och det förnybara ökar i samtliga sektorer.

För det andra – och viktigaste – säger ett mål för förnybar energi ingenting alls om hur mycket icke-förnybar el, eller annan energi, som enskilda länder kan tillföra. Målet mäts nämligen som mängden förnybar energi i relation till hur mycket energi landet använder, inte hur mycket energi som tillförs. Sverige kan både utnyttja vår stora potential för förnybar energi och fortsätta producera kärnkraftsel, och på så sätt bidra till Europas energiförsörjning genom att exportera överskottsel eller bränslen till andra länder. I ett europeiskt perspektiv bör förnybar el produceras i de länder där förutsättningarna är bäst och kostnaderna är lägst. Det är nödvändigt om Europas konkurrenskraft och försörjningstrygghet ska kunna säkerställas på ett ekonomiskt effektivt sätt. Enligt en ny rapport till EU-kommissionen skulle EU årligen kunna spara upp mot 40 miljarder euro genom en bättre integrerad energimarknad och ytterligare upp mot 30 miljarder euro om den förnybara elen byggs ut där den är mest effektiv.

Utmaningen med ett bindande förnybarhetsmål är istället Sverige och Nordens kapacitet för elexport. Men inte heller exportkapaciteten ser ut att bli ett avgörande hinder för att klara av ett ambitiöst förnybarhetsmål. Exportkapaciteten från Norden kommer åtminstone att fördubblas till 2030, från dagens cirka 5 000 MW till drygt 10 000 MW, vilket innebär att Nordisk elproduktion kan göra stor klimatnytta i våra grannländer och på kontinenten. Svenskt Näringsliv har i sitt räkneexempel inte räknat med den utökade exportkapaciteten vilket kan förklara den felaktiga slutsatsen.

Att Sverige och Norden utökar exportkapaciteten är mycket positivt. Det leder till bättre försörjningstrygghet, lägre elpriser och större miljövinster. Moderaterna har också ställt sig positiva till elexport och skrev i Alliansens valmanifest 2010 att ”ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen

I juni möts EU:s ledare för att fortsätta diskussionerna om klimat- och energipaketet till 2030. Vi hoppas att Fredrik Reinfeldt kommer till mötet med ett tydligt besked om att Sverige vill se tre ambitiösa, bindande och landsfördelade mål för utsläppsminskningar, förnybar energi och energieffektiviseringar.

Anton Steen, Svensk Vindenergi