2022-04-11

Nyhet

Kommentar till regeringens vindkraftspaket

Sverige behöver mer elproduktion på kort tid för att påskynda klimatomställningen, stärka industrins konkurrenskraft och möta det osäkra omvärldsläget.

  • Klimatpolitiska rådet är tydliga med att den politik som förts och förs inte står i proportion till omfattningen och hastigheten i de förändringar som krävs.
  • IPCC konstaterar att det är ont om tid – om uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader måste utsläppen av växthusgaser vända senast 2025.
  • FOI lyfter att dagens centraliserade och importbaserade energisystem är sårbart vid incidenter och att decentraliserad inhemsk produktion av el och bränslen ger större motståndskraft.

Svensk Vindenergi välkomnar vindkraftspaketet men vill understryka hur viktigt det är att utredningen om ”incitament till kommuner” verkligen tar höjd för den avgörande betydelse som elektrifieringen har för Sverige. Ett kraftfullt statligt incitament till kommuner som bidrar att möta en dubblerad elanvändning måste komma plats snabbt.

Svensk Vindenergi anser att alla kraftslag som kan bidra till att nå Sveriges klimatmål, netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045, bör omfattas av incitamentet.

Paketets delar kommenteras var för sig här nedanför.

 

Uppdrag – Ensamrätt i specifika områden för havsbaserad vindkraft

Svensk Vindenergi välkomnar uppdraget om exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker i allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon.

Dagens regelverk ger utrymme för vindkraftsparker att söka tillstånd för etablering på samma platser. När Havs- och Vattenmyndigheten utarbetar förslag på hur aktörer kan tilldelas ensamrätt att etablera havsbaserad vindkraft i specifika områden är det mycket angeläget att hänsyn tas till såväl pågående som kommande projektering.

 

Utredning – Regeringen som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning

Svensk Vindenergi välkomnar utredningen som ska effektivisera regeringens prövning av havsbaserad vindkraft.

Idag är många prövningsinstanser inblandade i prövningen av havsbaserad vindkraft. Resultatet har blivit att prövningen både förlängs och försvåras. Det är viktigt att tillståndsprocessen samordnas.

Utredaren kan hämta inspiration i EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, artikel 16, som anger att

  • den sökande ska inte behöva ha mer än en kontaktpunkt.
  • tillståndsförfarandet ska
    • omfatta tillstånd för uppförande, uppgradering och drift av anläggningar för produktion av energi från förnybara energikällor samt tillgångar som krävs för anslutning av dessa till elnätet och
    • vara i högst två år när det gäller kraftverk, inklusive samtliga relevanta förfaranden vid behöriga myndigheter

 

Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Svensk Vindenergi välkomnar regeringens proposition Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Förändringarna som föreslås gör processen tydligare och underlättar dialogen mellan markägare, projektörer, kommuner och närboende.

Innehållet i propositionen är till stor del detsamma som i betänkandet från utredningen En rättssäker vindkraftsprövning. Dock har förslaget om att kommunens besked ska vara förenligt med översiktsplanen tagits bort.

Förslagen från utredningen tog emot väl. Över 50 procent av remissinstanserna var övervägande positiva till utredningens förslag, däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och SmåKom.

  • Svensk Vindenergi uppmanar riksdagens alla partier att åtgärda ett av hindren för ny elproduktion genom att justera det kommunala vetot. Förutsägbarhet, rättssäkerhet och äganderätt är viktiga ledord i vår gemensamma strävan att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen, välfärd och en hållbar framtid.

Sverige har stor potential för vindkraft och många av de bästa vindlägena finns i skogslandskapet. Markägarna är ofta positiva till vindkraft men utbyggnaden motverkas av ”det kommunala vetot”.  Regelverket har givit kommuner rätt att säga nej till vindkraft utan att några skäl behöver anges och utan möjlighet för markägaren eller vindkraftsprojektören att överklaga kommunens beslut.

Kommunerna säger allt oftare nej till vindkraft – under 2021 stoppade kommunerna 78 procent av de aktuella vindkraftverken på land. Det är problematiskt att både samhällsviktiga infrastruktursatsningar och markägarens möjliga arrendeinkomst stoppas eller begränsas utan att kommunen ger en tydlig motivering.

Många gånger beror kommunernas nej på oro för vindkraftens påverkan på djur, natur och människor. Sådan påverkan utreds noggrant i länsstyrelsens miljöprövning – som kan fullföljas först efter att kommunen sagt ja.

Den föreslagna förändringen innebär att kommunerna ska ge besked tidigt. Det är en viktig förändring som tydliggör att kommunens beslut gäller lokaliseringen och att det fortsatt är Länsstyrelsen som ansvarar för miljöprövningen.

Svensk Vindenergi anser att repowering, som har en särställning i EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, bör undantas från regeln om tidigt kommunalt ställningstagande. Området är redan ianspråktaget, det finns god kännedom påverkan på omgivningen, infrastrukturen är utbyggd och de närboende är vana vid vindkraft.

För havsbaserad vindkraft gäller delvis andra förutsättningar än för landbaserad vindkraft genom att begreppen fastigheter och lagfart inte finns i havet på motsvarande sätt som på land. Inte heller kommunal mark är tydligt avgränsat. För allmänt vattenområde ansvarar staten och för verksamhet i vatten krävs rådighet. Eftersom det kommunala området sträcker sig begränsat ut i havet är det rimligt att staten, istället för kommunen, tar tidig ställning till havsbaserad vindkraft.

Propositionen i korthet

  • Det kommunala planmonopolet förblir intakt.
  • Kommunen ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte.
  • Underlaget för ställningstagandet ska innehålla en karta som utvisar det område som är avsett att tas i anspråk samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.
  • Kommunens ställningstagande ska utgöra en processförutsättning för tillståndsprövningen.

 

Utredning – Stärkta incitament för utbyggd vindkraft

Svensk Vindenergis grundsyn är att det behövs ett teknikneutralt incitament för kommuner att medverka till energiomställningen.

Vi hade velat se att utredningsdirektivet ännu tydligare väger in den utmaning vi står inför och förutsätter att utredaren utgår från att Sverige behöver fördubbla elproduktionen på kort tid för att påskynda klimatomställningen, stärka industrins konkurrenskraft och möta det osäkra omvärldsläget.

De närmsta åren kommer vi att genomgå en elektrifieringsvåg. Det förutspås att elanvändningen fördubblas inom 20-25 år. De flesta bedömare kommer fram till att elanvändningen ökar från dagens 140 TWh till cirka 310 TWh år 2045.

Den främsta drivkraften till ökningen är klimatomställningen, där elkraft ersätter fossil energi. Till detta kommer att Sverige växer, med nya industrier, nya transporter, urbanisering, företagsetableringar och infrastruktur. Gemensamt är ökat behov av el till lägsta möjliga kostnad.

Samtidigt som elanvändningen fördubblas faller nära hälften (ca 80 TWh) av dagens elproduktion för åldersstrecket och måste ersättas.

Teknikneutraliteten är mycket viktig. Inget enskilt kraftslag kommer att kunna byggas ut tillräckligt mycket för att ensamt klara att möta en dubblerad elanvändning. Alla kraftslag som kan bidra till att nå Sveriges klimatmål, netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045, bör omfattas av incitamentet.

Kommunernas roll för att förverkliga utbyggnaden av elproduktion är central, och det är viktigt att komma ihåg att utbyggnad är en angelägenhet för hela Sverige. Mot denna bakgrund är det statliga incitamentet till kommunerna den viktigaste delen i utredningen.

Svensk Vindenergi har tidigare föreslagit att incitamentet gäller all elproduktion inom kommunen och utbetalas årsvis. Som lägst bör incitamentet ligga i nivå med fastighetsskatten för elproducerande anläggningar, idag i intervallet 0,5 – 1,7 öre per kWh.

Jämförelse; all fastighetsskatt från alla elproducerande anläggningar beräknas till 940 miljoner kr i statsbudgeten för år 2022. Beloppet skulle täckas av ökad energiskatt (33-45 öre/kWh ink moms beroende på var i landet man bor) när elanvändningen ökar med 2,1 TWh.

Eftersom motorn i energiomställningen är el med låg produktionskostnad bör alla fördyrande åtgärder undvikas. Av den anledningen anser vi att nuvarande nivåer för bygdemedel och lokal ekonomisk nytta inte bör överskridas.

Vindkraft etableras oftast i produktionsskog och markägarna är generellt positiva till vindkraftsetableringen. Den ger en välkommen extra intäkt som gör det möjligt att driva vidare och utveckla verksamheten och nya vägar som innebär att skogen kan brukas mer effektivt.

  • Arrendet ligger i intervallet 2-4% av intäkterna och fördelas oftast mellan markägarna i projektområdet enlig en modell som utarbetats av LRF, Svensk Vindenergi m.fl.

Många vindkraftsprojektörer erbjuder en bygdepeng eller vindbonus. Storlek på belopp varierar men ofta handlar det om 0,3-0,5 % av omsättningen. Fast belopp per vindkraftverk förekommer också.

  • Ett exempel finns i Jädraås i Ockelbo kommun som varje år fått mellan 300 000 och 600 000 kronor i bygdepeng. Pengarna har gått till vägar, en ny bro, upprustning av Folkets Hus och en badplats.

När vindkraften etableras skapas jobb.

  • Lokalekonomisk analys för Blakliden-Fäbodberget visar att det under de tre första åren skapades 300 regionala årsanställningar samt över 30 miljoner kronor i regionala skatteintäkter.

När det gäller ”att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad” så ifrågasätter vi värdet av en sådan kompensation. Miljöprövningen är noggrann och Länsstyrelsen/domstolen ger inte tillstånd om det aktuella vindkraftsprojektet har påtaglig påverkan på omgivningen.

Om det behövs en standard för kompensation till de ”vars omgivning påtagligt påverkas” så bör alla infrastrukturprojekt omfattas, exempelvis järnvägar, motorvägar, förbifarter, broar, förtätning av städer, elnät, elproduktion, industrietableringar etc.