2018-12-15

Komm. från oss

Kommunala vindkraftsvetot, exemplet Gråtanliden, Vilhelmina

Svensk Vindenergi anser att vindkraftsvetot bör ses över och att vindkraftens fastighetsskatt bör överföras från staten till kommunen. Vetot tillåter godtyckliga beslut, innebär obefintlig förutsägbarhet och ger utslag som inte kan överklagas. Inte sällan leder vetorätten till att kommunen begär ersättning för att tillstyrka en ansökan.

Det senaste exemplet på hur vetot används gäller vindparken Gråtanliden i Vilhelmina kommun. Vilhelmina kommuns yta är 8 740 km², det bor ca 6 800 personer i kommunen. År 2017 uppgick kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag till sammanlagt knappt 506 miljoner SEK.

Projektet Gråtanliden har ett vindfångstområde för upp till 200 vindkraftverk. Vindparken skulle omfatta ca 86 km². Vindmätningar visar att årsmedelvindarna i området ligger på en hög nivå, över 7 m/s på 100 m höjd och området består av skogslandskap, har god potential för vindkraftsproduktion och få närboende. Vindpark Gråtanliden beräknades omfatta upp till 200 vindkraftverk.

Se tidslinje för projektet här! 

En av landets senast investeringsbeslutade stora vindkraftsparker är Nysäter i Västernorrlands län. Investeringen är på 5,1 miljarder SEK och gäller 114 vindkraftverk som tillsammans kommer att generera drygt 1,5 TWh förnybar el och drygt 9 miljoner SEK i fastighetsskatt till staten per år.

Bevarandet av det kommunala vetot sker på bekostnad av ett effektivt klimatarbete, näringslivsutveckling och rättssäkerhet.

Det är uppenbart att regelverket måste ändras och vi uppmanar regeringen att dels skyndsamt gå vidare med expertmyndigheternas förslag att upphäva vetot, dels låta fastighetsskatten från vindkraft tillfalla de kommuner där vindkraften byggs.

Charlotte Unger Larson
Vd Svensk Vindenergi