Regeringskansliet har bjudit in Svensk Vindenergi att ge inspel till regeringens kommande energiforskningsproposition, som är central för att Sverige ska klara den nödvändiga elektrifieringen.

Elektrifieringen av industrin är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och för att vi ska kunna nå våra klimatmål till 2045. Redan till år 2030 ökar industrins elbehov med 70 terawattimmar (TWh). År 2025 förväntas elproduktionen från vindkraft öka från dagens 33 TWh till ca 52 TWh. Merparten av denna ökning står satsningar från Svensk Vindenergis medlemsföretag för.

Sverige har fantastiskt goda möjligheter att klara energiomställningen på ett hållbart sätt och forskningen spelar en avgörande roll för att nå vårt klimatmål. Forskningen kan ta fram svar på nya frågor, samtidigt som den kan förklara och sprida den kunskap som redan finns.

Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Svensk Vindenergi

Trygg energiförsörjning i fred & krig

Svenskt Näringsliv föreslår för den övergripande forskningsinriktningen att energifrågan blir ett av tre prioriterade områden. Försvaret är en annan. Det finns all anledning att titta på hur dessa båda kan stärka varandra.

Många av de tekniska lösningarna för samexistens mellan vindkraft och försvar finns redan och tillämpas i flera andra länder. Sverige kan dock ha andra förutsättningar och behöver hitta metoder för utnyttjande och identifiering av ömsesidiga synergier som utgår från svenska förutsättningar.

Social innovation – samexistens nationellt & lokalt

Omfattningen av dagens klimatomställning kan jämföras med den industriella revolutionen, då energianvändningen ökade kraftigt. Idag handlar utmaningen främst om att ersätta fossil energi med fossilfri el, men även om att bygga ut elnätet.

Jämfört med slutet av 1800-talet har vi mycket högre ambitioner vad gäller demokratisk inkludering och folklig acceptans. Med detta historiska perspektiv i åtanke är det uppenbart att vi inte bara behöver tänka teknik, utan även social innovation.

Inom detta område uppmanar Svensk Vindenergi till bibehållen eller ökad forskning om lokal social acceptans för vindkraften, hur och var vindkraften kan samverka med rennäringen, samt hur vindkraften till havs kan samexistera med andra sociala intressen.

Stödtjänster, systemfunktioner & flexibilitet

Överskott på el utan bränslekostnad öppnar upp för nya affärsmöjligheter. Förnybar och bränsleobereonde kraftproduktion kommer – oavsett ny kärnkraft eller ej – vara en grundpelare i det dubbelt så stora, moderna energisystemet. Därför är det avgörande för industrins konkurrenskraft och energisystemets stabilitet att tydligt fokusera på lösningar för lagring och flexibilitet.

Frågan som bör ställas är: Hur möts ett givet behov på mest hållbara sätt? En teknik kommer sällan ensam, och löser självt sällan alla problem.

Svenska företag ligger i framkant inom områden som batteriutveckling, kraftelektronik, kabeltillverkning etc. Samlat är därmed systemfunktioner och flexibilitet ett område där Sverige har goda förutsättningar att utveckla världsledande forskningsmiljöer. Denna potential bör tas tillvara.

Unik forskning om vindkraft i kallt klimat

Norden gynnas också av stärkt kunskap kring vindkraft i kallt klimat. Tillverkare av vindkraftverk har sitt huvudsakliga säte i andra länder och bedriver mycket teknikrelaterad forskning där. Men Sverige har spelat en viktig roll för kunskap om förutsättningar för vindkraft i låga temperaturer och kallt klimat. Både framtagande och samordning av denna typ av forskning bör fortsätta.

Minskad miljöpåverkan från modern elproduktion

Under vindkraftsprojektering gör projektören många och uttömmande miljöundersökningar och inventeringar för att kunna ta fram de miljökonsekvensbeskrivningar som används i tillståndsansökningarna.

I takt med att även havsbaserad vindkraftsprojektering fortsätter att öka i Sverige växer denna potentiella kunskapsbank. Forskningen skulle kunna ha stor nytta av att dessa data aggregerades och sammanställdes. Utmaningen i detta arbete är då att hantera sekretessfrågor och harmonisera formatet för denna data.

Det finns flera tekniska lösningar för hållbart omhändertagande av vindkraftsblad som nu kräver marknadsintroduktion och uppskalning. Här kan pilot- och demonstrationsprojekt göra enorm nytta. I södra Sverige kommer ett samarbete med Danmark sannolikt utvecklas, medan hanteringen i norra Sverige kräver en egen logistik och organisation.

Det finns kunskap om miljöeffekter från havsbaserad vindkraft, till stor del från andra länder där utbyggnaden kommit mycket längre än i Sverige. För att kunna nyttiggöra denna kunskap i Sverige behövs ytterligare sammanställningar och analyser av kontrollprogram och genomförda miljöundersökningar på utländska vindparker. Samtidigt är varje plats unik och resultaten behöver också bekräftas av uppföljande projekt i Sverige, parallellt med att byggnation av de vindkraftsparkerna tar fart.

Utnyttja befintlig forskningskunskap bättre

Både forskare och myndigheter har fastlagt att energiomställningen utmanas av överdrivna, eller rent av falska, argument. Forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication har visat att omfattningen negativa påståenden om vindkraft snedvrider den mediala bilden. Myndigheten för psykologiskt försvar har identifierat polarisering av kraftslagsdebatten som ett verktyg i rysk informationskrigsföring.

I det sammanhanget blir det viktigare än någonsin att avsätta resurser också för sammanfattning och kommunikation av befintlig forskning. Det är sällan praktiskt möjligt för en ensam aktör att själv sätta en enskild rapport i sitt sammanhang.

Syntesrapporter som sammanfattar det befintliga kunskapsläget är avgörande både för informerat beslutsfattande och informerade samtal. Ett mycket värdefullt exempel på detta finns inom forskningsprogrammet Vindval, som under nära tjugo års tid gett svar kring vindkraftens miljöeffekter.

Kontaktpersoner

Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Svensk Vindenergi
073-025 10 84

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35