2015-03-31

Komm. från oss

Olika regler för nätanslutning mellan Sverige och Norge snedvrider konkurrensen i elcertifikatsystemet

Sverige och Norge har sedan 2012 en gemensam elcertifikatmarknad. Utgångspunkten för den gemensamma marknaden är enligt artikel 5 i det gemensamma avtalet att ”…elcertifikat ska utgöra tillräckligt stöd för att driva fram investeringar i anläggningar för förnybar elproduktion. Anläggningar bör därför inte få stöd utöver elcertifikat.

Från norskt håll har det under flera år påpekats att den svenska skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft och mer gynnsamma avskrivningsregler ensidigt har gynnat svensk vindkraft. Påpekanden som till viss del stämmer, även om effekterna på marknaden som helhet bedöms vara mycket små. Norge har därför anpassat sina avskrivningsregler för att bättre överensstämma med de svenska och den svenska regeringen har också föreslagit att skatteundantaget för egenproducerad vindkraft försvinner från 1 juli 2016.

Det finns dock en snedvridning av konkurrensen på den gemensamma elcertifikatmarknaden av betydligt större dignitet än de som beskrivs ovan. Det gäller hur ny elproduktion som ansluter till stamnätet får betala för de kostnader som anslutningen orsakar. I Sverige gäller principen att den som ansluter ny elproduktion ska betala den del av anslutningskostnaden som kan hänföras till projektet, oavsett spänningsnivå och oavsett anslutningens övriga samhällsnytta. För att ett svenskt vindkraftsprojekt ska bedömas som lönsamt måste det alltså klara av att finansiera både vindkraftverk, väginfrastruktur och nätanslutning.

I Norge ser regelverket annorlunda ut. Om en stamnätsanslutning bedöms ha andra nyttor utöver den anslutande produktionen – vilket oftast är fallet – så betalas i regel hela anslutningskostnaden av Statnett som slår ut kostnaden på den så kallade sentralnettstariffen. I praktiken innebär det att vissa vindkraftsprojekt i Norge enklare kan nå lönsamhet eftersom kostnaden för nätanslutning tas bort.

Storleken på detta stöd är omfattande. Det projekt som diskuteras mest just nu, Fosen, har fått godkänt för en betald stamnätsanslutning på upp till 8,2 miljarder svenska kronor.

Inför samgåendet med Norge gjordes en utredning av de skillnader i regelverk som fanns mellan länderna. I utredningen konstateras att det finns vissa skillnader som kan påverka konkurrensförutsättningarna. ”En norsk producent betalar idag inte för den förstärkning som behövs i det maskade nätet. En svensk producent betalar sin kundspecifika kostnad för detta.” och ”Principer för fördelning av kostnader för nätförstärkning och nätutbyggnad bör harmoniseras.”

Likt norska intressen i flera år har tryckt på för att ändra regler i Sverige som kan missgynna Norge så borde Svenska intressen och politiker nu trycka på för att reglerna för nätanslutning harmoniseras. Även utan en gemensam elcertifikatmarknad är det viktigt att investeringsklimatet i Norden är likvärdigt och inte ensidigt gynnar ett enskilt land.

Anton Steen

Ansvarig för analys och samhällskontakter