2020-10-19

Komm. från oss

Regeringen tillsätter utredning om borttagande av kommunalt veto mot vindkraft

Miljöbalkens bestämmelse om kommunal tillstyrkan vid anläggandet av vindkraft, det s.k. kommunala vetot, har fått skarp kritik – bland annat för att sakna beslutskriterier, krav på motivering och tidsgräns. Svensk Vindenergi välkomnar därför att regeringen nu tillsätter en utredning som ska se över möjligheten att ta bort kravet på kommunal tillstyrkan.

Svensk Vindenergi har föreslagit att kommunernas vindkraftsveto ska justeras så att kommunens beslut uttalat gäller lokaliseringen, samt att besked lämnas tidigt och inte kan ändras under processens gång.*

Vi välkomnar regeringens besked att gå längre än vårt förslag om justering. Ett avskaffande av vetot ligger helt i linje med Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag att det kommunala vetot upphävs. Myndigheterna bedömer att miljöprövningen är fullgod även utan kommunal tillstyrkan.

Syftet med bestämmelsen om kommunal tillstyrkan av vindkraft var från början att underlätta prövningen – men effekten har blivit den motsatta.

Vetot stoppar nära hälften av alla vindkraftsprojekt
Det blir allt svårare att få tillstånd för att bygga ny vindkraft. Antalet nya vindkraftsansökningar har minskat med 70 % sedan 2017, enligt en ny undersökning. Det är mycket allvarligt med tanke på att klimatkrisen kräver snabba och omfattande utsläppsminskningar. Tillämpningen av det kommunala vetot är en central orsak till att färre projekt realiseras:

  • En rapport om användningen av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län visar att nära hälften av ärendena fick veto, eller förväntades få veto med påföljd att ansökan drogs tillbaka.
  • Liknande resultat uppvisas i studie där 51% av samtliga avslag hos MPD jan 2012 – dec 2017 är resultat av kommunal tillstyrkan.
  • En undersökning från 2020 visar att det kommunala vetot har stoppat minst 1 277 vindkraftverk under pågående tillståndsprocess sedan 2014. Det motsvarar drygt hälften av de 2 323 verk som beviljades tillstånd under samma period.

En vindkraftsprojektör måste ha möjlighet att förutse om projekten kommer att godkännas eller inte. Användandet av vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning.

Justering av vetot har stort stöd
En tidigareläggning av kommunernas ställningstagande har stort stöd bland såväl svenska folket som riksdagspartierna. Enligt en Sifo-undersökning som Svensk Vindenergi låtit göra tycker åtta av tio att det är ett bra förslag att kommunerna ska ta ställning i ett tidigare skede än i dag. I en enkät bland riksdagspartierna är åtminstone sex av åtta partier positiva till förslaget.

Kommuner ska fortsatt ha inflytande
Det är både rimligt och önskvärt att en kommun ska ha en tung och viktig roll när ny vindkraft byggs. Om bestämmelsen om kommunal tillstyrkan tas bort säkerställs detta både genom kommunens starka ställning som remissinstans i tillståndsprövningen och genom möjligheten att styra lokaliseringen via översiktsplanering.

Samtidigt är det också centralt att kommunerna ges ytterligare incitament att bidra till energiomställningen. Ett sätt att stärka vindkraftens lokala nyttor är att låta kommunerna, istället för staten, få ta del av fastighetsskatten från vindkraft – cirka 17 miljoner kronor om året för varje ny TWh vindkraft i kommunen (denna summa reduceras något efter hand).

Behov av mer förnybar el
Världen, Europa och Sverige stå inför en genomgripande och brådskande omställning. De flesta bedömare är eniga om att elektrifiering och utbyggnad av förnybar elproduktion är viktiga nycklar.

I Naturvårdsverkets och Energimyndighetens gemensamma strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad bedömer myndigheterna att cirka 100 TWh av dagens elproduktion på cirka 160 TWh kommer att behöva ersättas under perioden 2020–2040. För att möjliggöra detta krävs rättssäkra och smidiga tillståndsprocesser.

Vindkraften genererar omedelbar klimatnytta och den pressar elpriset, vilket stärker konkurrenskraften för svensk industri och gynnar elkonsumenter. Utbyggnaden är marknadsdriven och bidrar till tillväxt och investeringar, främst på landsbygden. Trots de uppenbara fördelarna, återstår fortfarande många hinder för den förnybara utbyggnaden.

Om utredningen
Utredningen ska lämna in sitt betänkande senast den 30 juni 2021. Utredningens uppdrag är att ta fram förslag som ska remissbehandlas, därefter kommer regeringen att ta ställning till förslagen. Regeringen utser Lise Nordin till särskild utredare. Nordin är före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet och arbetar idag som regionutvecklare i Västra Götalandsregionen.

* Lokalisering avser här lämplig användning av mark- och vattenområdet (inte antal verk eller verkens höjd).

__________________________________________

Kontakt
Tomas Hallberg, projektledare, Svensk Vindenergi
Tel: 070-164 44 53
E-post: tomas.hallberg@svenskvindenergi.org

Hanna Magnusson, press- & kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
Tel: 073-025 78 46
E-post: hanna.magnusson@svenskvindenergi.org

__________________________________________