2020-10-02

Komm. från oss

Replik till Kärnfull Energi

Det nystartade elbolaget Kärnfull Energi replikerar i ett blogginlägg på den rapport som Svensk Vindenergi låtit konsultbolaget DNV-GL tagit fram – Kostnader för hantering av ”effektfrågan”.

Inledningsvis vill Svensk Vindenergi och DNV GL förtydliga att studiens syfte och frågeställning har varit att undersöka vilka utmaningar som uppstår i ett scenario där Sverige år 2040 har ett 100 procent förnybart elsystem, i enlighet med målsättningen för energiöverenskommelsen. Därtill analyseras utmaningens storlek, vilka lösningar som kan hantera utmaningen och till vilken kostnad.

Syftet är således inte, som skribenterna framställer det, att föreslå en viss produktionsmix, att argumentera för särskilda tekniska lösningar eller att presentera en sannolik framtidsprognos. Ovanstående premiss avväpnar således flera av de påståenden som Kärnfull Energi lägger fram.

Skribenterna uppmanar DNV GL att ge rapportläsarna ytterligare insyn i de antaganden som gjorts. Förutom de förklaringar och förtydliganden som finns i rapporten samt i tidigare repliker, förtydligas ett antal av de mest centrala vägvalen och antagandena ytterligare nedan.

Vindkraftens kapacitetsfaktor
Baserat på att studien analyserar ett 100 procent förnybart elsystem som består av vattenkraft, vindkraft och solenergi, är den viktiga frågan hur många MW vindkraft som produceras vid en viss tidpunkt – inte om produktionen under en viss timme beror på hög kapacitetsfaktor eller hög installerad effekt. DNV GL tog därför utgångspunkt i en tillgänglig profil för framtiden, men kunde också ha använt andra profiler. Studien fokuserar inte på själva profilen.

Kraftvärme
På samma sätt är det inte viktigt för analysen om bidraget från värmekraftverk är 4500 MW eller 9000 MW – det förändrar storleken på problemet men ingår inte som ett element i analysen.

Flexibel förbrukning
Om Sverige gradvis utvecklar sin elförsörjning till att bestå av vattenkraft, vindkraft och solenergi, kommer elpriserna att variera allt mer i framtiden – både under dagen, veckan och sett till hela året. I ett tjugoårsperspektiv är det osannolikt att aktörer på efterfrågesidan inte kommer att se de möjligheter som ligger i detta och anpassa sina anläggningar så att de enkelt kan dra nytta av prisskillnaderna för att minska sina totala energikostnader och/eller öka lönsamheten. Det är rimligt att anta att man kommer att leta efter möjligheter för att öka elförbrukningen under överskottsperioder, liksom möjligheter att minska förbrukningen under perioder med låg produktion av vindkraft.

Andra lösningsalternativ
DNV GL har tittat på flera andra möjligheter för att hantera effektbrist under perioder med låg produktion av vindkraft. Vissa av lösningarna kan samtidigt bidra till att utnyttja överskottsproduktionen under andra perioder, men analysen tyder på att ekonomin i detta kan vara utmanande.

I ett i övrigt fossilfritt system kommer kärnkraft som åtgärd för effektbrist inte bidra till att utnyttja överskottsproduktionen utan tvärtom bidra till att stärka den. Analysen antyder att ekonomin i ett sådant tillvägagångssätt också kan vara utmanande. En viktig aspekt av detta är att man inte i god tid innan vet när bristen kommer.

LCOE och kraftpris
Scenariot förutsätter en elförsörjning baserat på vatten, vind och sol. För att sådant scenario ska vara möjligt måste investerare i vindkraft täcka sina kostnader. I så fall måste kraftpriset vara ungefär i nivå med LCOE för vindkraft – annars hänger inte scenariot ihop. Om kraftpriset skulle vara lägre och vi fortfarande har en stor mängd vindkraft i elsystemet, blir ekonomin för lösningar som kärnkraft sämre, medan konsumenternas flexibilitet blir billigare.

Sammanfattningsvis
Mot bakgrund av den politiska målsättningen om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040 är det centralt att analysera hur ett förnybart system, som bygger på kraftslagen sol, vind och vatten, kan hantera perioder då det blåser mindre eller inte alls. För att frågeställningen i rapporten ska vara intressant har vi provocerat fram en bristsituation och bortsett från enkla lösningar, genom att större delen av Sveriges importkapacitet och vattenkraftens potential till effekthöjningar inte tas med.

Vi framhåller återigen att den slutsats som rapporten lyfter är central och högst relevant; nämligen att debatten om möjlig elbrist (produktionsunderskott) stjäl fokus från de möjligheter som perioder av elöverskott ger. Åtgärder för att främja investeringar i flexibla lösningar samt att öka användningen av el för att bryta vårt beroende av fossila bränslen, torde vara punkter som hela energibranschen, politiker oavsett färg och samhället i stort kan skriva under på.

Mer information:
Rapporten presenteras vid ett webinarium, den 14 oktober 2020. Anmäl dig här!
Ta del av 
studien och läs vår debattartikel.

För frågor, kontakta:

Daniel Kulin, Strategisk analytiker, Svensk Vindenergi
E-post: daniel.kulin@svenskvindenergi.org
Tel: +46 768 33 07 77

Jakub Gubanski, Business Development Manager, DNV GL Energy
E-post: jakub.gubanski@dnvgl.com
Tel: +46 730 80 04 60