2014-03-03

Komm. från oss

Kommentar: SVT:s felaktiga uppgifter om vindkraft

Angående reportaget ”Tusentals nya kraftverk planeras – elköparna betalar

I Rapport och SVT Mittnytt sändes idag ett inslag om vindkraft – ”Tusentals nya kraftverk planeras – elköparna betalar”. Det är bra att den förnybara elen granskas, men tyvärr innehåller inslaget ett antal felaktigheter och missvisande vinklingar om vindkraft och elcertifikatsystemet. Vi bemöter några av felaktigheterna nedan och har bett SVT att göra en rättelse av de felaktiga uppgifterna vid kommande nyhetssändning.
___

I inslaget: ”Om några år kan vi ha 20 000 vindkraftverk i landet jämfört med 2 500 i dag och etableringen sker numera framförallt i Norrland. Bara i Jämtlands och Västernorrlands län planeras sammantaget över 3 000 verk.”

Siffran 20 000 vindkraftverk är hämtad från vindbrukskollen, en databas som innehåller uppgifter om vindkraftverk som är under tillståndsprövning eller har fått tillstånd. Att titta på hur många vindkraftverk som har fått tillstånd eller är under prövning säger dock inget om hur mycket som faktiskt kommer att byggas. Det som avgör hur mycket förnybar elproduktion som kommer att byggas är det så kallade elcertifikatsystemet. Sverige har ett gemensamt mål med Norge att bygga 26,4 TWh förnybar el till 2020 jämfört med 2002. De tillgängliga prognoser som finns för vindkraftsutbyggnaden visar på att drygt 1 000 nya vindkraftverk kommer att byggas i Sverige till 2020.

I inslaget:”Det innebär att alla som köper el är med och betalar en del av vindkraftsutbyggnaden. Ett hushåll som förbrukar 20 000 kwh har bidragit med cirka 600 kronor per år, de senaste åren.”

600 kronor avser en villakunds totala bidrag till alla kraftslag som byggs ut inom elcertifikatsystemet. De senaste åren (2010-2013) har andelen elcertifikat som har gått till vindkraften varit 35 procent, medan resterande del gått till biokraft och vattenkraft. Genomsnittspriset på elcertifikat för elkonsumenten har under samma period varit 3,6 öre/kWh. Elkonsumenternas bidrag till vindkraften har alltså under perioden varit 1,3 öre/kWh. För en villa som förbrukar 20 000 kWh per år blir detta 260 kronor. Alltså mindre än hälften av de 600 kronor som hävdas i inslaget. Sedan starten av elcertifikatsystemet 2003 har vindkraften tagit emot 22 procent av alla elcertifikat. Biokraften har tagit emot 59 procent och vattenkraften 15 procent.

Det är också viktigt att notera att konsumenternas samlade elräkning minskar, eftersom den nya elproduktionen pressar elpriset. Enligt Energimyndighetens underlag till regeringen, kompenseras kostnaden för elcertifikaten av den elprissänkande effekten och nettoeffekten för elkonsumenten är allstå samma eller lägre elkostnad än utan den förnybara elproduktionen. Särskilt gynnsamt är det för den energiintensiva industrin som inte betalar för elcertifikat men får nyttan av ett lägre elpris.

I inslaget: ”Elcertifikaten tycks vara branschens viktigaste inkomstkälla”

Det är elpriset som är den viktigaste inkomstkällan för all ny elproduktion i Sverige. Detta är enkelt att kontrollera genom att titta på el- och elcertifikatpriser. De senaste åren (2010-2013) har elcertifikatens andel av totala intäkter legat på 34 procent. Elpriset utgör alltså 66 procent av intäkterna.

I inslaget:”Frågan är om det är vettigt att täcka landet med vindkraftverk i den takt som sker just nu. Det tycks inte gå bra ekonomiskt och energin hamnar utomlands”

Det är direkt vilseledande att måla upp en bild av att hela landet kommer att täckas av vindkraftverk. Danmark, som är ungefär lika stort som Jämtland, har idag omkring 5 000 vindkraftverk. Sverige kommer år 2020 att ha omkring 3 500-4 000 vindkraftverk.

Det är också naturligt att en del av den el som produceras i Sverige hamnar utomlands eftersom vi sedan 1996 har en avreglerad gemensam Nordisk elmarknad och i allt högre grad en gemensam Europeisk elmarknad där elhandeln sker fritt över gränserna. Finland har exempelvis sedan lång tid ett stort underskott av elproduktion och är beroende av import från Sverige. Sveriges export till Finland har inneburit sänkta utsläpp från Finländska kol- och gaskraftverk samt minskad import av rysk gas. Med en helt integrerad Europeisk elmarknad beräknar EU-kommissionen att elkonsumenterna i Europa kan spara upp till 70 mdr € per år jämfört med om ingen handel tillåts. Genom att tillvarata Sveriges mycket goda förutsättningar för vindkraft kan alltså elpriset pressas för svenska konsumenter samtidigt som utsläppen från kolkraftverk i våra grannländer kan minska.

Anton Steen
Svensk Vindenergi