2018-10-15

Komm. från oss

Utredning om åtgärder för en effektiv miljöprövning gav magert resultat

År 2017 tillkännagav Riksdagen en önskan om att processerna kring miljötillstånd bör förenklas och förkortas. Regeringen beställde utredningen ”Effektivare miljöprövning ska främja grön omställning” med hopp om en modern och smart lösning. Men utredningen ”Anpassad miljöprövning för en grön omställning” levererade ett magert resultat, som inte heller tar hänsyn till de klimatutmaningar världen står inför – en besvikelse vi tror vindkraftbranschen delar med många.

2018-10-05 publicerades Monica Daosons rapport ”Anpassad miljöprövning för en grön omställning”. Utredningens syfte var att lämna förslag som skulle göra miljöprövningsprocessen mer ändamålsenlig.

Rapporten redovisar bland annat:

  • Tidigare genomförda effektiviseringsåtgärder kring införandet av ändringstillstånd får betraktas som framgångsrika och har bidragit till en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövningsprocess.
  • Bestämmelsen som gör det möjligt att anmäla ändringar av miljötillstånd bör förtydligas.
  • En så kallad grön gräddfil bör inte införas. Med nuvarande prövningsorganisation och miljölagstiftningens systematik är det inte ändamålsenligt med ett förtursförfarande för vissa mål och ärenden.
  • Tydliga mål för handläggningstider för miljöprövningsdelegationer och mark- och miljödomstolar kan, under vissa förutsättningar, bidra till en skyndsammare handläggning utan att miljöskyddet försämras.
  • Utökad möjlighet att anmäla ändringar av tillståndsgivna miljöfarliga verksamheter bör ses över för att underlätta genomförandet av miljöförbättrande åtgärder.
  • En e-tjänst för ansökan om tillstånd bör införas för att underlätta miljötillståndsprövningen.

Utredaren har valt att inte föra dialog med vindkraftsbranschen men noterar att:

  • De förslag som har lämnats av vindkraftsbranschen och som avser att bedömningar i stället ska ske ur ett regionalt eller nationellt perspektiv, kräver en annan systemsyn än den som gäller i dag.
  • Förslaget att miljöbalken bör ändras så att klimatfrågorna ges en större tyngd, kräver en sådan ändring ett politiskt ställningstagande i enlighet med vad som framgår i avsnittet 6.
  • Övriga förslag som förts fram är specifika för vindkraftsprövningar.
  • Eftersom uppdraget har en generell ansats bör branschspecifika förslag utredas separat.

Svensk Vindenergis kommentar

Resultatet av utredningen om en effektivare miljöprövning presenteras i en tid då alarm om klimatförändringen ljuder högre än någonsin.

Många hade hoppats på att utredningen skulle komma med konkreta förslag till hur klimatförbättrande verksamheter/åtgärder kan handläggas mer effektivt och erhålla ett snabbare beslut om tillstånd. Men resultatet är en besvikelse, eftersom att inga uppenbart effektiviserande åtgärder presenteras, trots att utbyggnadsbehovet är brådskande.

En ytterligare brist i utredningen, är att EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv inte omnämns. Direktivet, som träder i kraft 2020, anger förpliktigande krav på införande av tidsgränser för tillståndsprocesser för anläggningar för produktion av förnybar energi. För nya vindkraftsprojekt innebär det att handläggningstiden ej får överstiga 2 år, och för uppgradering (s.k. repowering) är tidsgränsen 1 år.

Utredningen som presenterats är generell och utelämnar viktiga branschspecifika perspektiv.  Vindkraften står idag inför en rad utmaningar där tillståndsprocesserna utgör ett av de mest centrala hindren för en fortsatt expansion; praxis i domstolarna går åt motsatt håll än de politiska mål som har ställts upp – i de senaste årens vindkraftsprövningar har mer än 1 900 av drygt 2 500 prövade vindkraftverk fått avslag.

Vindkraftens nytta är global, medan påverkan är lokal. Det gör att utfallet av prövningar idag ofta blir till vindkraftens nackdel, eftersom att klimatet inte prioriteras på samma sätt som den lokala miljön i miljöbalken.

Svensk Vindenergi uppmanar till fortsatt utredning med avstamp i vindkraftens särskilda förutsättningar. En sådan utredning bör väga in det reviderade förnybarhetsdirektivets möjliga konsekvenser för tillståndsprocesserna – både vad gäller tidsgränser och processrelaterade/organisatoriska aspekter.

Bakgrund

Regeringen tillsätter utredning

2018-01-24 tillsatte Regeringen en utredning där utredaren, rådman Monica Daoson, skulle se över hur miljöprövningssystemet kan ändras för att främja investeringar som bidrar till en grön omställning samt hur miljöprövningsprocessen i övrigt kan bli mer effektiv.

  • En effektiv miljöprövning är nödvändigt för en grön omställning. Vi måste öka tempot för att ställa om till en fossilfri ekonomi och för att nå miljömålen, säger miljöminister Karolina Skog.
  • Om processen för miljöprövning inte är tillräckligt effektiv kan investeringar utebli eller hamna i länder med svagare miljölagstiftning. Det skulle gå rakt emot Regeringens strategi för Smart industri, där Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Det som omfattades av uppdraget var anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, exempelvis stålindustri, livsmedelsindustri, vindkrafts- eller gruvverksamhet. Vattenverksamhet omfattades inte.

Riksdagens tillkännagivande

2017-05-18 riktade Riksdagen ett tillkännagivande till Regeringen om att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen.

Förslaget kom från Miljö- och jordbruksutskottet som ansåg att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Tillståndsprocesserna borde inte i onödan hindra, försena eller fördyra investeringar som moderniserar verksamheter och skapar jobb.

Till exempel ansåg utskottet att det borde sättas upp tydliga mål för hur lång handläggningen i olika slags tillståndsärenden ska få vara. De krav som ställs ska inte vara högre än vad som är motiverat av miljöskäl. Enligt utskottet borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en ”grön gräddfil”.

Charlotte Unger Larson
Vd, Svensk Vindenergi