Vad säger forskningen om infraljud?
En ny forskningsstudie har rest frågetecken på sociala medier om infraljudets påverkan eller icke-påverkan på människor. Svensk Vindenergi har intervjuat professor Ken Mattsson, forskaren bakom den aktuella studien, och har tittat på vad andra studier kommit fram till.
Ken Mattsson är professor i beräkningsvetenskap vid Uppsala universitet. Med hjälp av data från vindkraft har hans team förfinat en modell för noggrann beräkning av ljud, som också inkluderar infraljud, dvs. de frekvenser som inte är hörbara för människan.
Huvudsyftet med forskningen är att ta fram en beräkningskod som kan simulera ljudspridning, i synnerhet av lågfrekvent ljud, över stora komplexa områden. Som en del i detta kartlägger vi källstyrkan hos relevanta källor som avger både infraljud och lågfrekvent ljud, exempelvis från trafik, skjutbanor, industri och vindkraft.
Ken Mattsson, professor i beräkningsvetenskap vid Uppsala universitet
I nuläget finns inget publicerat från den aktuella studien, vars preliminära resultat presenterades på ett seminarium i Uppsala den 13 oktober. Ken Mattsson är personligt engagerad i infraljudets eventuella påverkan på människor, men han understryker att sådana frågeställningar inte ingår i hans forskningsfält.
Vi har utvecklat en tillförlitlig mätmetod som kan fastställa frekvens och styrka på ljudet. Vi bedriver inte medicinsk forskning – resultatet säger inget om ljudet påverkar människor.
Ken Mattsson, Uppsala universitet
Inga belägg i forskning för att infraljud från vindkraft är farligt
Infraljud är ljudvågor med lägre frekvens än 20 hertz (Hz) per sekund. Frekvenser ovan detta, upp till 200 Hz/sekund, kallas lågfrekventa. Det lågfrekventa ljudet kan störa människor. Därför inkluderar Folkhälsomyndigheten lågfrekvent buller i sin vägledning om buller inomhus, som innehåller riktlinjer som ska följas oavsett om huset ligger i närheten av en vindkraftspark eller annan verksamhet. Vägledningen tar dessutom hänsyn till en hörsel som är något känsligare än normalt.
Vindkraften genererar ljud, precis som andra maskiner, som närboende kan uppfatta som störande buller. Men det finns inga belägg för att ljudet från vindkraften skulle vara farligt för människan. Inom ramen för Vindval drar Naturvårdsverket slutsatser från flera olika tvärvetenskapliga studier:
”Resultaten från studien visar att de som fick information om symptom från infraljud rapporterar dessa oavsett om de utsattes för infraljud eller inte.”
”Vidare uppfattade denna grupp inte ljud med infraljud som mer störande än en kontrollgrupp som inte uppgett symptom av infraljud.”
Vindkraftens påverkan på människors intressen (2021)
I Mattssons preliminära resultat förs inga vetenskapliga belägg fram som visar att de ljudnivåer som har beräknats kan påverka människor negativt. De nivåer av infraljud som Mattsson uppmätt från vindkraftverk vid närliggande bostäder (som mest 105 decibel (dB) vid 0,8 Hz) ligger tydligt under det som kan påverka människor:
Vindkraftverkens rotation ger upphov till infraljud som ofta ligger kring 1 Hz. I det frekvensområdet krävs en nivå på ca 120 dB för att man ska se en påverkan på människor.
Naturvårdsverkets vägledning om buller från vindkraftverk
Vindkraftsbranschen samverkar med akademin
Svensk Vindenergi medverkar som aktiv part i ett antal pågående forskningsprojekt. Flera vindkraftsparker har tillgängliggjort sin data för Ken Mattssons aktuella forskningsstudie. I och med den debatt som uppstått ser vindkraftsbranschen att det är viktigt att förtydliga vilka resultat som framkommit.
Upplevelsen av ljud är subjektiv. Det innebär att ett ljud kan skapa mer störning och stress hos de som tror att ljudet är farligt. Därför är det viktigt att titta på vad forskningen säger om dessa frågor så att inte människor får uppfattningen att ljudet påverkar mer än vad det faktiskt gör.
Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Svensk Vindenergi
Kontaktpersoner
Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Svensk Vindenergi
073-025 10 84
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35