2015-10-09

Komm. från oss

Vår kommentar till Tyska energipolitiska lärdomar

Kommentar till Tyska energipolitiska lärdomar av Janerik Larsson, Svenska Dagbladet 6 oktober 2015.

Vi håller helt med om att det är viktigt att dra lärdomar av andra länder i arbetet med energipolitiken. Däremot är det minst lika viktigt att förstå skillnaderna mellan andra länder och Sverige, när det gäller förutsättningar för utbyggnad av förnybar energi. Att använda utmaningarna i Tyskland som argument för att inte satsa på vindkraft i Sverige är därför problematiskt ur flera avseenden. Inte minst då Sverige har betydligt bättre förutsättningar för att integrera stora mängder förnybar el i systemet än vad Tyskland har och detta till en låg kostnad för elkonsumenten.

Det stämmer att installerad effekt inte motsvarar kontinuerlig levererad effekt, detta gäller dock alla kraftslag. För att hantera balansen i systemet behövs både reglerkraft och reservkraft. Ett energisystem med stor andel variabel kraft ställer såklart andra systemkrav. Forskning vid KTH visar dock att det är möjligt att balansera en stor mängd vind- och solkraft i det svenska elsystemet – mycket tack vare att vår vattenkraft kan användas som reglerkraft. Forskningen visar även att det inte några oövervinnerliga tekniska eller ekonomiska hinder för att ställa om till ett 100 procent förnybart elsystem, även om det såklart finns utmaningar som behöver hanteras längs vägen. En av de stora utmaningarna är att skapa incitament för marknaden att investera i reservkraft i form av till exempel biogasturbiner som används de fåtal timmar per år som låg vindproduktion sammanfaller med hög förbrukning. Alternativt att skapa starkare incitament hos elanvändarna att minska sin förbrukning dessa tillfällen genom att öka priselasticiteten med till exempel rörliga nättariffer och att efterfrågestyrningen sker automatiskt.

I debatten glöms dock oftast det internationella perspektivet bort. En utbyggnad av överföringskapaciteten nationellt såväl som till våra grannländer är viktigt för att skapa säkerhet för både vår och deras situation. På så vis hjälper förnybar produktion på olika platser i landet såväl som utomlands till att balansera systemet. En mer integrerad elmarknad eftersträvas dessutom av EU. När det gäller placering av kraftkällor måste man se till både vad som fungerar, men också vad som är mest samhällsekonomiskt. Enligt EU-kommissionen kan europeiska företag och konsumenter årligen spara upp mot 380 miljarder kronor genom en bättre sammankopplad elmarknad och ytterligare upp mot 280 miljarder kronor om året om den förnybara elproduktionen byggs ut där den är mest effektiv. Sverige har jämfört med länderna på kontinenten bättre vindresurser. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör denna potential tillvaratas.

Gällande prisnivån så är denna en annan i Sverige där vi har ett annat subventionssystem än Tyskland och därför har sett en kostnadseffektiv utbyggnad av det förnybara. Med elcertifikatsystemet betalar elkonsumenterna några få ören per kilowattimme – dessutom gäller dessa ören inte den elintensiva industrin som är undantagen. När man ser till priser – både från produktions- och konsumtionssidan – måste man se till genomsnittspriset. Tillfälliga toppar eller dalar är inget problem så länge som det genomsnittliga priset inte är för högt respektive för lågt.

Energikommissionen har varit i Tyskland denna vecka just för att lära sig av Energiwende, både av framgångar och misstag, och vi har all anledning att tro att denna resa har varit lärorik. Däremot ska lärdomarna nu appliceras på Sverige och det svenska elsystemet vilket ser annorlunda ut jämfört med Tyskland. Vi ska inte upprepa några misstag, men vi ska inte heller gå miste om stora möjligheter för Sverige.

Ursprungsartikel Janerik Larsson

Svensk Vindenergi