2015-11-25

Komm. från oss

Vårt inspel inför Kontrollstation 2017

Nedan följer kommentarer kring de olika uppdragen och i bifogad promemoria redogörs mer ingående för de förbättringsåtgärder vi ser när det gäller Elcertifikatsystemet.

1. Justering av kvotkurvan

Vi ser positivt på förslag till justeringar av kvotpliktskurvan för att vi ska nå de satta målen för en förnybar utbyggnad. Däremot anser vi det viktigt att man tar lärdom av processen gällande införandet av nya kvoter till följd av Kontrollstation 2015, den är tyvärr fortfarande pågående och vi måste utreda hur detta ska undvikas. I och med att kvoterna är lagstadgade och därmed kräver riksdagsomröstning blir en teknisk justering en politisk fråga. Vi anser därför att kvoterna inte ska vara lagstadgade utan att Energimyndigheten själva bör kunna hantera förändring av dessa då de inte är politiska utan enbart syftar till att säkerställa att vi når de beslutade målen. Vidare är det viktigt att dessa justeringar görs årligen för att undvika att för stora över- eller underskott byggs upp som i dagsfallet.

2. Tidpunkt för godkännande av anläggningar

För systemets funktion är det viktigt att införa en stoppregel för att undvika en priskollaps. Om för mycket produktionsvolym släpps in i elcertifikatsystemet kommer elcertifikatspriset att gå mot noll – detta eftersom de årliga utfärdandena då kommer att överstiga de årliga annulleringarna och den överskjutande produktionen bidrar till ett ständigt ökande överskott av elcertifikat. Däremot bör en stoppregel inte vara tidsrelaterad, utan vara kopplad till måluppfyllnaden. En sådan begränsning skall inträffa när målsättningen är uppnådd, oavsett om det sker före eller efter 2020.

3. Marknadsförbättrande åtgärder

Ökad transparens

Generellt sett så har utbyggnaden varit mer eller mindre enligt plan. Historiskt har det dock i perioder byggts mer förnybart än vad man förväntat sig. Detta kan till viss del ha berott på att det saknats information om planerad och påbörjad utbyggnad vilket medfört att investerare tagit beslut om utbyggnad på felaktiga grunder. Bristen på transparens kan också leda till motsatt effekt, att det byggs för lite. Bristande transparens kan därför hindra en välfungerande marknad.

Branschen välkomnar de åtgärder som Energimyndigheten hittills har gjort på senare tid för transparensen såsom den nya projektdatabasen på hemsidan. Det som fortfarande saknas är en gemensam svensk-norsk databas över samtliga elcertifikatberättigade produktionsslag och att producenter blir skyldiga att rapportera in tagna kritiska beslut för att kunna erhålla elcertifikat – till exempel bindande turbinavtal i vindkraftsprojekt. Ett sätt skulle kunna vara att utöka vindbrukskollen till ”förnybarhetskollen”.

Inför fler annulleringstillfällen per år

I nuvarande system genomförs en annullering per år i mars månad. De som investerat i kraftproduktion har ett behov av att säkra sina framtida intäkter. Det innebär att producenten bygger upp ett lager av elcertifikat som de får finansiera genom rörelsekrediter. Detta ökar i förlängningen kostnaden för upplåning samt risken för både ägare och bank helt i onödan. Med tätare annulleringar skulle rörelsekapitalbehovet minska och så också kostnaderna.

4. Torvens utveckling

Ingen kommentar.

5. Utvecklingen efter 2020

Inför kontrollstation 2017 tycker vi det är viktigt att utreda hur elcertifikatsystemet kan fortsätta stötta en förnybar utbyggnad, även om inte både Sverige och Norge sätter nya mål. I ett fortsatt system är det viktigt med ovan nämnda förbättringar. Vidare bör Energimyndigheten även undersöka möjligheten att behålla 2035 som slutår även för produktion som kommer in i systemet efter 2020 vid ett nytt utbyggnadsmål till 2030. På så vis skulle systemet ha en inbyggd avtrappning och innebära en gradvis övergång till en marknad utan stöd.

Promemoria med detaljerade förbättringsåtgärder gällande Elcertifikatsystemet