2016-04-13

Komm. från oss

Vi kan leverera – det som behövs är ett tydligt mål

Sverige kan öka den förnybara elproduktionen, både för export och för att säkra vår egen elförsörjning. I dag saknas en plan för tiden efter år 2020. Det vi behöver är ett långsiktigt och tydligt mål som branschen och investerarna kan arbeta mot. För att klara energiutmaningen behöver Energikommissionen enas om ett nytt utbyggnadsmål för förnybar elproduktion till 2030. Målet bör ingå i en överenskommelse som även innefattar en exportstrategi och styrmedel som möjliggör en kostnadseffektiv utbyggnad.

Energiminister Ibrahim Baylan och Lise Nordin, Miljöpartiets representant i Energikommissionen, har meddelat att de vill ha ett 100 procent förnybart elsystem om 20 år. Förhandlingen mellan regeringen och alliansen pågår nu för fullt med sikte på att fastställa de långsiktiga spelreglerna för elmarknaden.

Vi uppmanar Energikommissionen att enas om ett konkret utbyggnadsmål till år 2030. Nuvarande mål inom elcertifikatsystemet är 30 terawattimmar ny förnybar el till år 2020, jämfört med år 2002. Ett nytt mål om 60 terawattimmar förnybar el till år 2030 skulle vara en försiktig målsättning i linje med de senaste årens utbyggnadstakt. Men potentialen är betydligt större och branschen kan leverera mer. Det nya utbyggnadsmålet bör utgöra hörnstenen i en överenskommelse som även innehåller en exportstrategi och styrmedel som möjliggör utbyggnaden. Vi vill lyfta fram tre goda skäl för Sverige att fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen.

  1. Alla måste ställa om – Sverige kan bidra till att lösa EU:s klimatutmaning

Om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader krävs omfattande investeringar i förnybar energi. Sverige har möjlighet att ta en ledande roll inom EU:s nystartade energiunion och bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare. Även om Sveriges elsystem är nästintill fossilfritt, är EU fortfarande till stor del beroende av fossila bränslen. Export av svensk el gör redan klimatnytta. De tolv senaste månaderna har vi nettoexporterat 22 terawattimmar el, i huvudsak till Finland, Polen och Tyskland. Om denna export har ersatt kolkraft har koldioxidutsläppen från sådana produktionsanläggningar minskat med 20 miljoner ton. Det är lika mycket som utsläppen från åtta miljoner personbilar – nästan dubbelt så många som är i trafik i Sverige.

  1. Elexport – en god affär för Sverige och Europa

Energipolitiken kan inte utformas med nationella förtecken. Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för förnybar elproduktion. Vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder. El kan bli vår nästa stora exportframgång och ge betydande samhällsekonomiska fördelar för Sverige. På EU-nivå finns enorma besparingar i att bygga ihop elnäten mellan länderna och låta den förnybara elen produceras där förutsättningarna är bäst. EU kan spara uppemot 650 miljarder kronor per år och 70 miljoner ton koldioxid årligen, enligt en rapport som EU-kommissionen låtit Booz & Co sammanställa.

  1. Försörjningstrygghet och säkerhet

Fortsatt utbyggnad av förnybart är bra för försörjningstryggheten, både i Sverige och i våra grannländer. En stark kraftbalans minskar sårbarheten i systemet om de sista sex kärnkraftsreaktorerna behöver stängas ner tidigare än förväntat, samtidigt som industrins utsatthet för höga elpriser minskar. En svensk utbyggnad av förnybart i kombination med hög exportkapacitet stärker även våra grannländers försörjningstrygghet. Säkerhetspolitiskt är svensk export av stor vikt, då den kan göra våra grannar mindre beroende av import från Ryssland.

För att möjliggöra en ökad export är det mycket viktigt att snabbt bygga ut elnäten. Generellt är utbyggnaden av överföring långt mindre kostsam än ny kraftproduktion. Det ska också kommas ihåg att vårt stamnät är ålderstiget och kommer att behöva bytas ut – oavsett hur framtiden för det förnybara kommer att te sig.

Ett investerarvänligt klimat är nödvändigt för utbyggnaden av förnybart. Med dagens elpriser behövs investerarvänliga styrmedel som minimerar riskerna och därmed kostnaderna. Med bibehållen utbyggnadstakt ska cirka 11 miljarder kronor investeras årligen. Investerare i svensk förnybar el har delvis tappat förtroendet för dagens elcertifikatsystem. Trots att investeringstakten i förnybar elproduktion gått ned under de senaste två åren har elcertifikatpriserna fortsatt att falla. Tvärt emot hur systemet var tänkt att fungera. Med långsiktiga och trovärdiga förutsättningar kan vi återskapa förtroendet och locka tillbaka investerarna.

Frågan om tillgång till effekt i ett förnybart elsystem har fått stor uppmärksamhet. Det är viktigt att Energikommissionens ambitioner för den förnybara elen inte begränsas av en överdriven problematisering kring detta, så att ett utbyggnadsmål alltför ensidigt inriktas mot effekt. Det styrmedel som kommissionen föreslår måste inriktas på en så kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar el som möjligt.

Sverige har mycket goda förutsättningar att balansera vind- och solkraftens variationer med vattenkraft och genom handel med grannländerna. Digitaliseringen ger konsumenter och producenter av el nya möjligheter och verktyg att hantera effektutmaningen. Trenden förstärks ytterligare genom tekniska landvinningar, såsom förbättrade batterier, billigare elbilar och nya metoder för lagring av energi. Stålindustrins initiativ att använda vätgas för att producera stål utan koldioxidutsläpp är ett utmärkt exempel på framtidens möjligheter, där exempelvis överskottsproduktion av vind- och solkraft kan användas för att producera vätgas till industrin.

Om Energikommissionen enas om ett ambitiöst mål kan vindkraftbranschen leverera. Nu är det upp till Energikommissionens ledamöter att visa att Sveriges potential för förnybar energi ska tas tillvara. Med ett tydligt mål till 2030, en uttalad strategi för ökad elexport och effektiva styrmedel kan Sverige visa rätt inställning till omställning.

Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi

Daniel Johansson, vd Arise AB

Björn Risby, affärsområdesansvarig Bergvik Skog AB

Pamela Lundin, COO ENERCON GmbH – Sweden

Per Witalisson, vd Eolus Vind AB

Pär Nordström, marknad och projektsamordnare Jemtska AB

Matilda Afzelius, development director och vice vd Nordisk Vindkraft AB

Linda Burenius Magnusson, head of public affairs OX2

Peter Zachrisson, vd Stena Renewable AB

Mikael Kyrk, operativ chef Svevind AB

Annette Eriksson, vd Vasa Vind AB

Lisa Malmquist Ekstrand, head of public affairs Vestas Northern Europe AB

 

En kortare version av denna artikel är publicerad på Ny Tekniks webbplats