Allt fler kommunala nej till vindkraft – nu behövs ökade incitament

Kommunerna säger allt oftare nej till vindkraft. Under 2021 stoppade kommunerna 78 procent av de aktuella vindkraftverken på land, visar en ny rapport. Avslagen äventyrar industrins elektrifiering, tillväxt och klimatomställning.

Kommunala vetot 2020-2021, statistisk sammanställning

– Efterfrågan på el ökar kraftigt till följd av industrins klimatomställning. Det görs stora investeringar i bland annat produktion av fossilfritt stål, vätgas och batterier. Sverige kan bli världsledande på de nya marknaderna, och nyindustrialiseringen innebär lokal tillväxt från norr till söder. Att satsningarna förverkligas är avgörande både för industrins konkurrenskraft och för möjligheterna att nå Sveriges klimatmål, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

– Bara vindkraften kan byggas ut så snabbt, i så stor skala och till så låga priser som industrin efterfrågar. Därför är det allvarligt att kommunerna säger nej så ofta. Därtill visar det mycket allvarliga läget i omvärlden hur viktigt det är med en trygg och inhemsk elproduktion.

Nära 8 av 10 vindkraftverk får nej

Sammanställningen över kommunernas ställningstagande kring vindkraft har gjorts av Westander Klimat och Energi. Sammanställningen visar att av 42 aktuella landbaserade vindkraftsprojekt drabbades 32 av det kommunala vetot under 2021. 76 procent av projekten och 78 procent av de 668 aktuella verken stoppades. Det är en kraftig ökning jämfört med föregående år, 2020, då cirka 38 procent av verken stoppades.

Om de 736 verk som stoppats under 2020 och 2021 istället hade tillstyrkts av kommunerna, och om cirka 60 procent av dem därefter fått miljötillstånd (vilket är genomsnittet) hade de tillsammans kunnat ge cirka 9 terawattimmar, TWh, el per år. Det motsvarar dagens elanvändning i Norrbottens län.

Incitamenten måste stärkas och regeln om kommunal tillstyrkan måste justeras

Sveriges kommuner har genom tidigare positiva beslut bidragit till de senaste årens starka vindkraftutbyggnad. För att uppmuntra att kommunerna fortsätter att aktivt bidra i klimat- och energiomställningen behövs det statliga reformer, anser Svensk Vindenergi.

– Inom branschen jobbar vi för att ytterligare förbättra dialogen med lokalsamhället och tydliggöra vindkraftens betydelse. Samtidigt är det brådskande att politiken nationellt genomför reformer som ger incitament till kommuner att bidra till elproduktion och gör vindkraftsprövningen mer rättssäker, säger Daniel Badman.

Svensk Vindenergi vill att det införs:

1. Ett teknikneutralt ekonomiskt incitament för kommuner. Elektrifieringen innebär många fördelar för kommunerna. Men den lokala ekonomiska nyttan behöver bli tydligare och mer direkt. En lösning är därför att överföra ett belopp motsvarande fastighetsskatten från ny elproduktion (inte bara vindkraft), från staten till kommunerna där den nya elproduktionen tas i drift.
2. Ett tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” har föreslagit att kommunens besked ska tidigareläggas och att kommunen ska vara bunden till beslutet under fem år. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) stöder förslaget, så även SmåKom och merparten av alla remissinstanser. Utredningens förslag utgör grunden i propositionen ”Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft” som regeringen väntas lämna inom kort.

Ytterligare fakta från sammanställningen

Sammantaget stoppades 39 projekt och 736 verk av vetot under 2020 och 2021.

• Under 2020 var det 7 av 17 projekt som drabbades av kommunala vetot, varav 1 före samråd, 1 efter inlett samråd och 15 efter inlämnad ansökan.
  • 41 procent av projekten och 38 procent av vindkraftverken (68 verk) drabbades av det kommunala vetot.
• Under 2021 var det 32 av 42 projekt som drabbades av kommunala vetot, varav 6 före samråd, 14 efter inlett samråd och 12 efter inlämnad ansökan.
  • 76 procent av projekten och 78 procent av verken (668 verk) drabbades av det kommunala vetot.

Kommunerna i södra Sverige (Elområde 3 och 4), där behovet är som störst, stoppade störst andel och fler projekt och verk än kommunerna norra Sverige (Elområde 1 och 2).

• I södra Sverige stoppades 30 av 40 projekt, motsvarande 75 procent. I norra Sverige var det 9 av 19 projekt som stoppades, motsvarande 47 procent.
• I södra Sverige stoppades 551 av 637 verk, motsvarande 86 procent. I norra Sverige var det 185 av 403 verk som stoppades, motsvarande 46 procent.

Andelen ansökningar och ansökta verk som drabbats av vetot har ökat väsentligt under 2020 och ännu mer under 2021 (jämfört med hela perioden, då andelen var 28 procent för ansökningar och 25 procent för verk).

• Under 2020 tog kommuner ställning till 15 ansökningar, varav 10 tillstyrktes och 5 avstyrktes. 33 procent av ansökningarna och 33 procent av verken avstyrktes av kommunerna.
• Under 2021 tog kommuner ställning till 22 ansökningar, varav 10 tillstyrktes och 12 avstyrktes. 55 procent av ansökningarna och 49 procent av verken avstyrktes av kommunerna.

För mer information, kontakta:
Tomas Hallberg, tillståndsansvarig, Svensk Vindenergi
Telefon: 070-164 44 53
E-post: tomas.hallberg@svenskvindenergi.org