2010-06-22

Pressmeddelanden

Vindkraftsberedning klar i september

Pressmeddelande från Försvarsmakten.

Innan arbetet med att definiera Flygvapnets behov kopplat till uppförande av nya vindkraftverk är färdigutrett, kommer Försvarsmakten inte godkänna nya byggnationer inom aktuella områden. Målsättningen är att arbetet ska vara klart i början av september.


Försvarsmakten är en av många remissinstanser i vindkraftsärenden eftersom myndigheten ska bevara riksintresset för totalförsvaret. Men uppfattningen att Försvarsmakten säger kategoriskt nej till att uppföra nya vindkraftverk stämmer inte. Försvarsmakten har dock synpunkter när det gäller kravet på hinderfrihet i närheten av flygplatser och andra platser där flygverksamhet bedrivs, det är alltså en ren flygsäkerhetsfråga.

För närvarande pågår en beredning för att tydliggöra flygvapnets behov av restriktioner avseende uppförandet av nya vindkraftverk. Avsikten med beredningen är att säkerställa att uppförandet av nya vindkraftverk inte sker inom områden där flygsäkerheten påverkas menligt. Vilka platser som slutligt berörs och i vilken omfattning står klart först när beredningen är färdig.

Uppgifter om att alla vindkraftverk inom 40 km från de flygplatser där Flygvapnet opererar ska rivas är felaktiga. Avsikten med pågående arbete är att säkerställa att uppförandet av nya vindkraftverk inte sker inom områden som medför att flygsäkerheten påverkas negativt. Det finns nu ett fåtal vindkraftverk vid enskilda flygplatser som ur ett flygsäkerhetsperspektiv står placerade mycket olyckligt och som därför eventuellt kan bli föremål för nedmontering. Men inga beslut är ännu fattade.
Vissa vindkraftverk kan påverka flygsäkerheten
Vindkraftverk medför flygsäkerhetsrisker ur flera aspekter när de placeras i anslutning till områden där militär flygverksamhet bedrivs på låg och lägsta höjd. En aspekt avseende flygsäkerhet är att vindkraftverk utgör fysiska hinder. De vindkraftverk som projekteras i dag kan vara upp till 200 meter höga. Militär flygverksamhet bedrivs ibland på betydligt lägre höjd.

Flygverksamheten påverkas vid start och landning, flygning till och från övningssektorer, lågflygning, fallskärmsfällning, UAV-verksamhet samt i princip vid all helikopterflygverksamhet. Desutom påverkar vindkraftverk också delar av de system som används vid flygning med militära flygplan och helikoptrar. Exempelvis påverkas utrustning för att flyga i mörker, Night Vision Goggles. Denna störs av hinderbelysningen på toppen av vindkraftsverken.

Stridsflygets normalmetod för start och landning i förband, så kallad radarkolonnflygning, påverkas också. Med hjälp av flygplanets radar säkerställs rätt avstånd till övriga flygplan inom förbandet och till andra militära och civila flygplan. Flygplanets radar ska bland annat detektera föremål som rör sig i lufthavet och filtrera bort stillastående föremål, exempelvis marken.  JAS39 har en erkänt bra jaktradar, men samtidigt som en jaktradar är bra på se flygande föremål, till exempel flygplan och robotar, detekterar den i vissa fall också vindkraftverk.

Detta beror på att vindkraftverken har roterande vingar som rör sig med hög hastighet i luften. Radarn kan därför fellåsa på vindkraftverk istället för på framförvarande flygplan och därmed försvåra för piloten att hålla rätt avstånd till andra flygplan.

Försvarsmakten arbetar just nu med att förbättra och förtydliga remissarbetet när det gäller vindkraftsärenden för att därmed underlätta för kommuner, länsstyrelser och vindkraftsföretag i sin planering. Med tanke på storleken på de områden i Sverige där det går att bygga vindkraft och regeringens vindkraftsmål, så borde det finnas goda möjligheter till samexistens mellan Försvarsmakten och vindkraftsutbyggnad.