2019-10-30

Rapporter

Vindkraftsbranschens reviderade ”Färdplan 2040 – Vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft”

Klimatkrisen är akut. Vindkraften kan snabbt minska koldioxidutsläppen, både genom elektrifiering av transporter och industrin här hemma och genom att ersätta kolkraft i våra grannländer. Den fördubbling av vindkraften som vi räknar med de kommande fyra åren kan minska utsläppen motsvarande nästan en fjärdedel av Sveriges utsläpp. Men trots de uppenbara fördelarna, återstår fortfarande många hinder för den förnybara utbyggnaden. 

Energiöverenskommelsen och målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 har lett till en investeringsboom för vindkraften. Bara sedan 2016 har omkring 80 miljarder kronor investerats i vindkraft. När den nya vindkraften är i drift kan den ge årliga intäkter till statskassan på mer än 8 miljarder kronor, i form av energi- och fastighetsskatt, samtidigt som över 18 000 årliga arbetstillfällen har skapats.

Vindkraften genererar omedelbar klimatnytta och den pressar elpriset, vilket stärker konkurrenskraften för svensk industri och gynnar elkonsumenter. Utbyggnaden är marknadsdriven och bidrar till tillväxt och investeringar, främst på landsbygden.

För att klara målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 och klimatmålet om netto-nollutsläpp 2045 bör vindkraften nå en årsproduktion på minst 90 TWh. Då behöver
ytterligare över 200 miljarder kronor investeras i vindkraft. Det är en investering som kan verka stor, men studier visar att varje krona investerad i förnybar energi ger fyra kronor
tillbaka i samhällsekonomiska fördelar (BCG 2018).

Omställningen ställer nya krav på elsystemet. Sverige har unikt goda förutsättningar genom vår vatten- och vindkraft vars elproduktion kan växelverka. Vatten kan lagras i magasinen när det blåser, och släppas på för att öka elproduktionen när vinden mojnar.

Samtidigt innebär den tekniska utvecklingen att vindkraften ständigt ökar leveransen av både energi och effekt, även vid lägre vindhastigheter. När utbyggnaden av den havsbaserade
vindkraften ges politiska förutsättningar att komma igång, kommer den att bidra med stor systemnytta genom sin storskalighet och jämna produktion.

I teorin kan vind och vatten, tillsammans med import, kraftvärme och gasturbiner, redan idag täcka Sveriges behov av effekt även under en smällkall vinterdag. Men i praktiken
finns begränsningar i elnätet och det behövs marginaler som vi kan skapa genom exempelvis lagring av el och tjänster som ökar flexibiliteten i förbrukningen. Det är även viktigt att öka överföringskapaciteten i elnäten, både inom landet och till grannländerna för att bättre kunna möta variationer i produktion och konsumtion.

Det finns ett brett politiskt och folkligt stöd för den förnybara omställningen. Den är både nödvändig och önskvärd. Vindkraften kan, tillsammans med vattenkraften, utgöra basen av ett förnybart elsystem till år 2040.

Läs Svensk Vindenergis reviderade Färdplan 2040 – Vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft!