Vindkraft behövs för att bromsa klimatförändringarna

Klimatförändringen fortsätter i rasande takt;  de senaste två decennierna är de varmaste som hittills uppmätts. Om temperaturen fortsätter att stiga nuvarande hastighet, likt klimatforskare förutspår, kommer det att leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden.

Redan vid 1 grads uppvärmning ser vi att extrema väderhändelser så som regn, torka och värmeböljor förekommer allt oftare, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet och chef på Stockholm Resilience Centre (PNAS 2018). Vi ser snabba förändringar i ekosystem, större påverkan på skogar, och allvarligare konsekvenser för ekosystem i Arktis.

Kurvan för våra globala fossila koldioxidutsläpp måste sjunka redan år 2020, för att sedan nå noll år 2050. Nås inte målet inom tidsgränsen, är frågan inte om det blir en katastrof – utan om hur stor den blir, hur snart den kommer och var den kommer att slå hårdast, rapporterar WWF  (WWF 2018).

Det är möjligt att bromsa klimatförändringarna och säkra en god miljö även i framtiden, men det kräver ett hårt sammanhållet globalt politiskt arbete, liksom åtgärder på nationell nivå.

 

Klimatet i bestämmelser och överenskommelser

Den 4 november 2016 trädde det globala Parisavtalet ikraft. Kärnan i avtalet är att minska utsläppen av växthusgaser och att stödja de som drabbas av klimatförändringarna. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grad. Av 197 länder som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet (prop 2016/17:16). År 2017 hade 171 av dessa ratificerat avtalet (SVT 2017)

Den 8 oktober 2018 konstaterade FN:s klimatpanel IPCC i en ny rapport att den globala uppvärmningen fortfarande kan begränsas till 1,5 grad, men det kräver ”åtgärder så radikala att de aldrig tidigare skådats” (IPCC 2018).

Vad händer då på klimatfronten nationellt? År 2016 presenterades Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd och är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet och antogs av riksdagen i juni 2017 (Regeringen 2016).

Klimatlagen fastställer att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige är mindre än till exempel den mängd koldioxid som tas upp av naturen som en del av kretsloppet, eller mindre än de utsläpp Sverige bidrar till att minska utomlands genom att investera i olika klimatprojekt. De kvarvarande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska dock vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

 

Vindkraftens roll i resan mot ett klimatmässigt hållbart samhälle

Andelen fossil energi utgör fortfarande nästan 80 procent av den totala energitillförseln i världen, och en ökad produktion av förnybar el kommer att spela en central roll i omställningen. Tillgång till modern och ren energi är en förutsättning för att möta de utmaningar som världen står inför.

Genom att vidta kraftfulla åtgärder kan vi påskynda utvecklingen mot ett hållbart energisystem baserat på förnybara källor som vind, vatten och sol. Med en storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige, här och nu, får vi en god energibalans som behövs för klimatet, vår försörjningstrygghet och samhällsekonomin.

Sverige kommer att kunna producera mer el än vad vi behöver. Med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige att kunna exportera grön el till övriga Europa och därmed bidra till minskade utsläpp i Europa.

Enligt Energiöverenskommelsen från 2016 ska Sverige ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040 i förhållande till elanvändningen. Det förnybara ska byggas ut för successivt ersätta kärnkraften, och för att möjliggöra för Sverige att även långsiktigt vara nettoexportör av el (Regeringen 2016).

För att nå energiöverenskommelsens mål behöver vindkraften nå en årsproduktion motsvarande minst 70 TWh. Då behöver över 200 miljarder kronor investeras i vindkraft. Investeringen är stor, men samhällsekonomiskt lönsam – en rapport från Boston Consulting Group visar att samhället får tillbaka fyra kronor för varje krona som investeras i det förnybara energisystemet (BCG 2018).

Det finns ett brett politiskt och folkligt stöd för den förnybara omställningen. Den är både nödvändig och önskvärd. Vindkraften kan, tillsammans med vattenkraften, utgöra basen av ett förnybart elsystem till år 2040.

 

Läs mer om hur vindkraften bidrar till klimatnytta och konkurrenskraft:

Svensk Vindenergis färdplan för 100 procent förnybart elsystem 2040 (2018)