2022-05-03

Debattartikel

Elektrifieringen förutsätter vindkraftsstöd till kommunerna

En klar majoritet av medborgarna vill att den egna kommunen ska bidra till utbyggnaden av vindkraft, enligt en ny Sifoundersökning. Ändå stoppade kommunerna 78 procent av vindkraftverken under förra året. Riksdagen bör slå fast att kommuner ska få ett kraftigt ekonomiskt incitament för ny elproduktion. Annars hotas klimatomställningen och det blir svårare att bryta EU:s beroende av rysk fossilgas, skriver Svensk Vindenergi tillsammans med andra aktörer inom nätverket Vindkraftens klimatnytta.

Elproduktionen måste i runda tal fördubblas för att elektrifiera industrin och transporterna och samtidigt, via elexport, stänga ned fossilkraft på kontinenten och därmed bidra till att EU snarast möjligt kan stänga importen av rysk olja och gas.

Därför är det mycket bra att den svenska vindkraften byggs ut rekordsnabbt och nu motsvarar drygt 20 procent av den svenska elanvändningen. Nyligen uppnådde vindkraften 30 terawattimmar (TWh) på årsbasis. Det var första gången Sverige uppnådde den planeringsram för vindkraft som Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet slog fast redan under alliansregeringen.

På kort sikt fortsätter den snabba utbyggnaden av landbaserad vindkraft. Den förväntas öka med cirka 7 TWh om året och producera cirka 50 TWh år 2024. Det innebär att vindkraften samma år eller året därpå producerar mer el än kärnkraften.

Det finns ett starkt stöd för att bygga ut vindkraften. En ny Sifoundersökning visar att det är dubbelt så många (58 procent) som anser att den egna kommunen ”bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”, än dem som inte anser detta (28,5 procent). Undersökningen omfattar 3 250 svarande personer och är beställd av nätverket Vindkraftens klimatnytta.

Samtidigt visar ny statistik att kommunerna i allt högre grad använder sitt veto och stoppar nya vindkraftsparker. Av 42 aktuella vindkraftsprojekt till land drabbades 32 av det kommunala vetot under 2021. 78 procent av de aktuella verken stoppades. Det är en mycket kraftig ökning jämfört med föregående år, 2020, då cirka 38 procent av verken stoppades av kommunerna.

Det är problematiskt att kommunerna stoppar allt fler vindkraftsprojekt, eftersom den utbyggda vindkraften pressar elpriset, möjliggör nyindustrialiseringen och, genom elexporten, bidrar till att ersätta fossila bränslen, inte minst rysk gas, och därmed stärka vår säkerhetspolitik.

Det är också problematiskt från klimatsynpunkt. För varje år den fossilfria elproduktionen, via ny vindkraft, fortsätter att öka med 6 TW minskar utsläppen av växthusgaser med ytterligare cirka 3,6 miljoner ton, motsvarande åtta procent av Sveriges territoriella utsläpp.

Vi har fyra förslag som syftar till att Sveriges kommuner ska kunna ta ledningen i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden. Förslagen har ett stort stöd bland riksdagspartierna och bör inkluderas i en långsiktig och blocköverskridande överenskommelse om att snabbt möjliggöra ny elproduktion i Sverige.

1. Kraftiga ekonomiska incitament för kommunerna. Nyligen skrev åtta inlandskommuner i Västerbotten till regeringen: ”Det nya gröna järnet och stålet kräver vindkraft. Gröna batterifabriker kräver vindkraft. Nyindustrialisering och omställningen av transportsektorn kräver ny grön elkraft… mer vindkraft innebär att våra kommuner blir intressanta etableringsorter för elintensiva industrier. Och när miljardinvesteringarna sker ger det massiva kringeffekter på lokal och regional nivå.” Men trots alla fördelar såg inte kommunerna någon väg framåt, så länge berörda bygder och befolkningar inte stimuleras för att acceptera och välkomna fortsatt vindkraftutbyggnad.

Det är därför positivt att regeringen nu ska utreda hur kommunernas incitament för utbyggnad av ny vindkraft kan stärkas.

Många vindkraftsbolag har ökat nivån på bygdemedel, som syftar till att närsamhällena ska få ta del av det värde som vindkraften genererar. Det är bra, men inte tillräckligt. Riksdagen måste införa kraftiga och långsiktiga ekonomiska incitament för kommunerna, åtminstone att fastighetsskatten från elproduktionen överförs från staten till kommunerna. För en TWh ny vindkraft (cirka 40 vindkraftverk) skulle kommunen i så fall få nio miljoner kronor om året under de sju första åren och totalt 137 miljoner under 30 år. Stimulansen bör införas snarast, vara teknikneutral och gälla all ny fossilfri kraftproduktion, inte bara vindkraft.

Förslaget ligger i linje med ett yttrande från en bred majoritet av riksdagspartierna i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

2. Planeringsstöd till kommunerna. Den statliga utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” föreslår att ”ett planeringsstöd bör införas snarast för kommunernas planering av vindkraft”.

Under alliansregeringen infördes ett planeringsstöd till kommunernas vindkraftsplanering, som totalt 212 kommuner (och 13 länsstyrelser) tog del av. Ett nytt planeringsstöd, i kombination med kraftigt ökade ekonomiska incitament, skulle leda till ett omfattande engagemang kring var vindkraft bör byggas – och inte byggas – runt om i hela Sverige. Lokala konflikter kan i flera fall undvikas. Det blir mer förutsägbart var man får bygga och projektörerna kan fokusera sina resurser på områden där kommunerna välkomnar vindkraft.

Förslaget har ett brett stöd eftersom alla utom ett parti i SKR anser att ett ”ekonomiskt stöd för kommunernas planering av vindkraft i översiktsplanen bör införas”. Detta kan ”vara avgörande för att ge även kommuner med begränsade resurser möjlighet att prioritera att ta fram uppdaterade underlag gällande vindkraft”. Planeringsstödet bör inkluderas i budgetpropositionen direkt efter valet och införas i januari 2023.

3. Planeringsstöd till länsstyrelserna. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har arbetat fram en nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad på land, där de brutit ned det samlade utbyggnadsbehovet per län. Myndigheterna vill att länsstyrelserna, i samarbete med kommunerna, ska identifiera lämpliga områden för vindkraft. Det kräver att länsstyrelserna, redan i nästa budgetproposition, får resurser och i uppdrag att genomföra detta planeringsarbete.

4. Tidigarelagt och rättssäkert kommunalt veto. I dagsläget har vi ett rättsosäkert system där kommunerna mitt under tillståndsprocessen kan dra tillbaka ett tidigare godkännande. Regeringen föreslår att kommunernas beslut om vindkraft ska tidigareläggas och vara bindande. Alla partier utom SD har i SKR skriftligen ställt sig bakom förslagen. Det är mycket beklagligt att C, M, KD, L och SD nu vill att riksdagen ska avstyrka propositionen.

Svårigheterna att få kommunal tillstyrkan för ny elproduktion både hotar industrins klimatomställning och motverkar det akuta behovet av att reducera EU:s beroende av energiimport från Ryssland. Det kommunala vetot gäller inte bara för vindkraft. Även utplacering av små kärnkraftsreaktorer skulle kräva kommunal tillstyrkan.

För att öka elproduktionen, och möjliggöra elektrifieringen, måste kommunerna och närsamhällena få kraftiga och långsiktiga ekonomiskt incitament, som inte ändras efter varje riksdagsval.

Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi

Johanna Bohn, vd wpd

Hillevi Priscar, landchef, OX2 Sverige

Maria Röske, vd, BayWa r.e

Anders Wijkman, ordförande, nätverket Vindkraftens klimatnytta

Peter Zachrisson, vd, SR Energy

Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 3 maj 2022