Ett vindkraftverk levererar el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar och produktionsmönstret är tydligt: på hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft som störst. Vid lägre produktion hjälper elmarknaden till att justera efterfrågan genom att höja priset på elen och därmed skapa incitament för minskad förbrukning. De få timmar som Sverige importerar el så handlar det främst om vattenkraft från Norge eller vindkraft från Danmark.

I Svenska kraftnäts Kraftbalansrapport från maj 2021 framgår att vindkraften producerade 66 procent av den installerad effekten under topplasttimmen 2021-02-12. Effektbristen är framräknad i en modell där Svenska kraftnät utgår från att vindkraften har betydligt lägre tillgänglighet under effekttopparna än vad som varit fallet de senaste tio åren. 9 procent istället för 16-45 procent som var utfallet 2010-2020.

Utfallet lär bli bättre och bättre eftersom vindkraftens kapacitetsfaktor ökar i takt med teknikutvecklingen. 2014 var kapacitetsfaktorn cirka 24 procent för hela beståndet men den nya landbaserade vindkraft som togs i drift i Sverige 2020 har en kapacitetsfaktor på cirka 37 procent.

I kraftbalansrapporten prognostiseras en genomsnittlig förväntad effektbrist på långt under en timme för vintern 2021/2022. Det är en förbättring jämfört med föregående prognos – tack vare utbyggd vindkraft under 2021.

Kraftbalansrapport från Svenska Kraftnät